• en vanlig person

    Är det markerande?

    Blir små irriterad varje gång någon kollega frågar om jag har släkt här i Sverige. Jag har levt hela mitt vuxenliv här i Sverige, skaffat min familje här och har mina släkt här Också.
    Jag antar eller kanske vet att folk är bara nyfikna. Är väldigt stolt över min bakgrund, men det känns bara inte okej när personer som jag inte alls känner vill lära känna mig genom att fråga mig om jag har några släkt här i Sverige. 


    Det som jag stör mig på är att jag känner mig som en främling, en invandrare även om jag levt här mer än jag gjort i mitt hemland, även om jag pluggat på högskola här, även om jag talar och skriver  ordentligt, ändå räcker det inte.
    Jag undrar bara om de människor som frågar tänker på att det låtar exkluderande.
    Som sagt tidigare, det hade aldrig varit något problem om kollegan eller grannan känner mig och sedan frågar.

    Ska jag bara strunta i och gå vidare? Eller borde jag svara ?hur så?? Eller hur kan jag markera utan att det blir en dålig stämning?

    Hoppas ni orkar läsa och svara;)

    Hälsningar

    En främling för alltid

  • Svar på tråden Är det markerande?
  • Litorina
    flygrl skrev 2022-10-12 14:17:52 följande:
    Kan bara hålla med. Själv tror jag dom allra flesta som frågar mig var jag kommer ifrån bara försöker konversera och visa intresse av mig som person och inte menar nåt ont. Hade dom förstått att frågan kan va lite jobbig för mig hade dom nog skippat den.
    Och jag tror vi alla ibland ställer frågor eller tar upp ämnen som av somliga kan kännas jobbiga och rent av kränkande. Även om det är bra försöka va hänsynsfull och empatisk går det här nog aldrig att helt undvika. 

    Nej, det gör ju inte det. Själv har jag en osynlig smärtsjukdom. Det är inte så kul att få frågor om jag vill följa med på sånt jag kunde göra förr - dans, fjällvandring, gymmet mm - men jag kan ju inte bli sur för att någon frågar. De kan inte veta att jag genom deras fråga blir påmind om allt som tagits ifrån mig. Problemet ligger i det fallet hos mig, inte hos frågeställaren. 


    Hur skulle du, Flygrl, helst vilja att nya kompisar och bekantskaper förhåller sig till din bakgrund? När är det ok att prata om det? För till sist blir det ju jättekonstigt - att ha känt en människa i en massa år men inte veta något om hens uppväxt/bakgrund. Jag hade uppfattat det som oförskämt till sist att INTE fråga. Då verkar det ju som att man tycker att personens bakgrund är pinsam eller skamlig. 


    Jag menar, det är en fråga som jag normalt ställer förr eller senare till de flesta jag umgås med. Jag fick den själv igår av en på jobbet, passande nog. Men är det en fråga man bara bör ställa till folk som ser svenska ut? Eller hur bör jag tänka, tycker du? 


    Ser att mina frågor kan uppfattas som ifrågasättande, men det är inte så jag menar, utan jag ber helt enkelt om råd och är nyfiken på hur du resonerar. :) 

  • Snacka
    Fröken Allvar skrev 2022-10-12 11:15:14 följande:
    Jag tänker att om jag vore invandrare och blev beskriven som att mitt värde låg i huruvida jag var en del av ett försörjningsproblem eller var en potentiell ickefrämling i kraft av att jag kunde vara med och motverka detta utpekade problem, så skulle jag bli ledsen över att läsa ett inlägg som detta.

    Om det fanns ett land som beskrev människor som medborgare i första hand skulle jag nog överväga att flytta dit, även om jag är etniskt svensk. Sverige har aldrig varit rikare, ändå pekas människor ut om de inte försörjer sig själva eller andra. 
    Jag har inte någonstans skrivit att någons värde ligger om de kan försörja sig eller inte däremot att Svergie behöver invandring för vi har kompetensbrist på arbetsmarknaden och den kommer öka om personer med invandrarbakgrund flyttar härifrån pga ökad rasism. Jag har heller inte använt ord som " potensiell ickefrämling" Främling och invandrare är två olika saker och invandrare är inte främlingar, TS har bott här halva livet, hen är ingen främling men folk runt omkring hen betrr sig så att hen känner sig som en främling och det är illa. Och hur tror du Svergie är rikt? Pga människor som inte arbetar?
  • Fröken Allvar
    Snacka skrev 2022-10-12 18:39:56 följande:
    Jag har inte någonstans skrivit att någons värde ligger om de kan försörja sig eller inte däremot att Svergie behöver invandring för vi har kompetensbrist på arbetsmarknaden och den kommer öka om personer med invandrarbakgrund flyttar härifrån pga ökad rasism. Jag har heller inte använt ord som " potensiell ickefrämling" Främling och invandrare är två olika saker och invandrare är inte främlingar, TS har bott här halva livet, hen är ingen främling men folk runt omkring hen betrr sig så att hen känner sig som en främling och det är illa. Och hur tror du Svergie är rikt? Pga människor som inte arbetar?
    Sverige är rikt på grund av en ökad förmögenhet och minskad stadsskuld. Du skrev "försörjningsberg". Jag tycker att vi tar det politiska i en annan tråd och är välkomnande mot alla invandrare, arbetskraftinvandrare som mångårigt arbetslösa flyktingar i denna tråd. Ingen ska behöva känna sig oönskad. 
  • Fröken Allvar

    Fel av mig, du skrev "försörjningsproblem". 

  • flygrl
    Litorina skrev 2022-10-12 17:18:45 följande:

    Nej, det gör ju inte det. Själv har jag en osynlig smärtsjukdom. Det är inte så kul att få frågor om jag vill följa med på sånt jag kunde göra förr - dans, fjällvandring, gymmet mm - men jag kan ju inte bli sur för att någon frågar. De kan inte veta att jag genom deras fråga blir påmind om allt som tagits ifrån mig. Problemet ligger i det fallet hos mig, inte hos frågeställaren. 


    Hur skulle du, Flygrl, helst vilja att nya kompisar och bekantskaper förhåller sig till din bakgrund? När är det ok att prata om det? För till sist blir det ju jättekonstigt - att ha känt en människa i en massa år men inte veta något om hens uppväxt/bakgrund. Jag hade uppfattat det som oförskämt till sist att INTE fråga. Då verkar det ju som att man tycker att personens bakgrund är pinsam eller pskamlig. 


    Jag menar, det är en fråga som jag normalt ställer förr eller senare till de flesta jag umgås med. Jag fick den själv igår av en på jobbet, passande nog. Men är det en fråga man bara bör ställa till folk som ser svenska ut? Eller hur bör jag tänka, tycker du? 


    Ser att mina frågor kan uppfattas som ifrågasättande, men det är inte så jag menar, utan jag ber helt enkelt om råd och är nyfiken på hur du resonerar. :) 


    Först och främst va tråkigt att höra om din sjukdom som medfört jobbiga begränsningar i ditt liv. Jag beklagar det.

    Jag uppfattar inte dina frågor till mig som ifrågasättande utan berättigade utifrån trådens ämne. Asså nej, jag vill inte ha nån särbehandling utifrån att jag är svart, ingen va gäller frågor om ursprung eller nåt annat alls what so ever. Och klart man kan fråga mig om mitt ursprung men man kanske inte måste göra det som typ första fråga.


    Äh, jag vet inte. Det är nog snarare jag som måste jobba på att känna mig säkrare i min identitet som nån sorts svensk ändå. För som du säger blir det ju konstigt och krystat annars. Jag tycker att dom allra flesta svenskar jag möter snarare verkar lite ängsligt överbeskyddande mot mig, att dom är så extremt måna om att inte säga nåt kränkande att det ibland blir pinsamt uppenbart. 

    Sen med anledning av somligt som skrivits i tråden om rasism vill jag säga jag inte ser nåt jätteproblem med att svenskar skulle va rasistiska. Va jag förstått va det mycket värre förr tex. på 90-talet när mina föräldrar kom till Sverige. Dom har berättat dom kände rädsla för våldsamma skinheads/nazzar och även Lasermannen som härjade. Varken dom eller jag upplever att rasismen växer i Sverige.


    Som svart boende i orten möter jag en hel del rasism från ffa personer från Mellanöstern som verkligen tycks se ner på en och använder det arabiska ordet abd = slav för att benämna oss. Det är sällan svenskar beter sig så här faktiskt och där vet jag att fler svarta i Sverige delar min syn. Tyvärr är det det här nåt det stort sett aldrig verkar pratas om i svenska samhället. :/

    Men självklart talar jag enbart för mig själv här och inte för nån annan. Vi är alla individer med våra egna individuella erfarenheter. Jag är inte ute efter att ogiltigförklara andras eventuella upplevelser av rasism. 

  • Fröken Allvar
    Som svart boende i orten möter jag en hel del rasism från ffa personer från Mellanöstern som verkligen tycks se ner på en och använder det arabiska ordet abd = slav för att benämna oss. Det är sällan svenskar beter sig så här faktiskt och där vet jag att fler svarta i Sverige delar min syn. Tyvärr är det det här nåt det stort sett aldrig verkar pratas om i svenska samhället. :/

    Jag kände inte till detta.

    Jag tycker att dom allra flesta svenskar jag möter snarare verkar lite ängsligt överbeskyddande mot mig, att dom är så extremt måna om att inte säga nåt kränkande att det ibland blir pinsamt uppenbart.

    Jag kan ha gjort mig skyldig till sådant här beteende. Efter att rasism och vardagsrasism och upplevelser av detta fått ta plats i offentligheten senaste åren är man ju rädd att säga fel och såra. Tidigare tycker jag inte att jag tänkte så mycket på hur folk såg ut. Nu tänker jag nästan alltid på det. Det är jobbigt och känns som en fixering skapad av antirasismen. Framför allt tänker jag hela tiden på att jag är vit numera, vilket jag aldrig någonsin gjorde innan 2015.

  • flygrl
    Fröken Allvar skrev 2022-10-13 15:32:06 följande:
    Som svart boende i orten möter jag en hel del rasism från ffa personer från Mellanöstern som verkligen tycks se ner på en och använder det arabiska ordet abd = slav för att benämna oss. Det är sällan svenskar beter sig så här faktiskt och där vet jag att fler svarta i Sverige delar min syn. Tyvärr är det det här nåt det stort sett aldrig verkar pratas om i svenska samhället. :/
    Jag kände inte till detta.

    Jag tycker att dom allra flesta svenskar jag möter snarare verkar lite ängsligt överbeskyddande mot mig, att dom är så extremt måna om att inte säga nåt kränkande att det ibland blir pinsamt uppenbart.

    Jag kan ha gjort mig skyldig till sådant här beteende. Efter att rasism och vardagsrasism och upplevelser av detta fått ta plats i offentligheten senaste åren är man ju rädd att säga fel och såra. Tidigare tycker jag inte att jag tänkte så mycket på hur folk såg ut. Nu tänker jag nästan alltid på det. Det är jobbigt och känns som en fixering skapad av antirasismen. Framför allt tänker jag hela tiden på att jag är vit numera, vilket jag aldrig någonsin gjorde innan 2015.

    Att du inte kände till det jag beskrev beror väl antagligen på det sällan eller aldrig pratas om det i samhället. Elaine Eksvärd, själv svart, har skrivit om invandrares rasism mot svarta men även annan rasism från invandrare mot tex. judar och även etniska svenskar:



    https://www.aftonbladet.se/debatt/a/0nbMAM/vi-drabbas-av-rasism--fran-invandrare


    https://www.aftonbladet.se/debatt/a/eK8LoK/vi-maste-se-rasismen-som-frodas-i-fororten


    Jag fattar att den här ängsligheten kommer av att man vill va sjysst mot andra men även att man väl inte själv vill bli anklagad för rasism som jag förstår är en jobbig upplevelse. Jag upplever man fokuserar enormt mycket på vitas rasism och kollektiva skuld för det ena och andra men i mina ögon blir det fan orimligt.


    Mina föräldrar är svarta/afrolatinos från Latinamerika dvs vi är slavättlingar men vi lägger ingen skuld på dagens vita för det. Hela den här slaveridiskussionen blir också absurd mtp att BLM mfl. aldrig tar upp att svart slaveri levde kvar i Mellanöstern tills för typ 50 år sen och än idag finns i delar av Afrika. Och att man på arabiska fortfarande benämner oss som slavar (snacka om strukturellt förtryck!).


    Jag tyckte BLM verkade intressant när jag första gången hörde om det när jag va typ 16-17 men med tiden upptäckte jag dom sprider otroligt mycket skitsnack och ren rasism mot vita (att vita skulle va genetiskt defekta osv). Dom representerar verkligen inte mig och jag tycker allt det här identitetspolitiska är destruktivt och leder till att man som svart inte får ses som en individ utan som del av ett kollektiv. Det polariserar samhället och gör snarare att rasismen riskerar öka. :/


    Jag upplever att BLM mfl. enbart gör det svårare för mig som svart fritt tänkande individ. Det finns väl förresten inga som snackar så otroligt mycket om ras som just den här typen av antirasister. Tycker dom verkar helt f*****g fixerade. Och nej, jag tycker faktiskt inte rasismen ökar bland svenskarna. Kan du ge exempel på att vardagsrasismen verkligen ökar? 


    Jag tycker alla ska få va glada och stolta över det dom är oavsett man är svart eller vit eller nåt annat. Tvärtemot dom som kör med identitetspolitiken vill jag ha ett samhälle där vi först och främst ser och respekterar varandra som individer och där alla har samma rättigheter och samma skyldigheter. Ingen supremacy åt nåt håll för min del, tack.

    Sorry för mitt brandtal men jag kände jag måste få ur mig det i sammanhanget.

  • flygrl
    Litorina skrev 2022-10-13 16:06:24 följande:

    Tack, Flygrl! :) 


  • Fröken Allvar

    Flygrl. Till dig. Ditt brandtal är fint. Jag vet inte om du missförstod mig eller något jag skrev gjorde dig förbannad, men tack för länkarna. Jag kommer att läsa den. 

  • flygrl
    Fröken Allvar skrev 2022-10-13 17:26:21 följande:

    Flygrl. Till dig. Ditt brandtal är fint. Jag vet inte om du missförstod mig eller något jag skrev gjorde dig förbannad, men tack för länkarna. Jag kommer att läsa den. 


    Nej nej, jag är inte arg på dig alls. Det va ju inte heller enbart eller ens i första hand riktat till dig. Jag borde förstås tydligare ha markerat det. Jag är engagerad men deffo inte arg på dig eller nån annan i tråden. 


    Tack för dina vänliga ord. Och du, man måste inte hålla med mig.

Svar på tråden Är det markerande?