dudly skrev 2022-11-30 21:37:22 följande:
skrev detta i en annan tråd:P
Jag kan inte få vänner, ingen vill fortsätta prata med mig. Kommer jag till ett nytt jobb så kommer folk fram och vill prata, efter bara några meningar så bli dom tysta å svara bara på mina frågor, sen undviker dom mig helst?
Jag är inte otrevlig utan det verka vara min kemi som inte passar in någonstanns?
När jag va liten hade jag inga problem alls!
Blir jag full så har jag hur lätt som helst att få vänner, men nykter funkar det inte alls.
Någon som känner igen sig? hur löste ni problemet?
Hej förlåt att jag inte svarat på ett tag, har inte varit inne på FL senaste dagarna. Jag har inget enkelt svar på frågan om hur du ska må bättre men jag har varit i samma situation som du och kan berätta vad jag insåg som fick mig att slappna av och våga prata med folk. Det kan låta lite oförskämt så ta det på rätt sätt, jag säger det med kärlek.
Min teori är att när man mår dåligt och har dåligt självförtroende blir man väldigt självcentrerad och tror att hela världen kretsar kring en själv. En narcissist sätter sig själv i centrum och tycker han är bättre än alla andra, du gör samma sak men tycker istället du är sämre än alla andra. Båda synsätten är lika fel och lika dåliga, men en narcissist är destruktiv mot omgivningen medan du är destruktiv mot dig själv. När jag var yngre var jag som sagt extremt blyg, vågade inte prata med folk, tyckte jag sa dumma saker så fort jag öppnade munnen och blev paranoid så jag fick för mig folk tittade konstigt på mig, hörde t.o.m hur de skrattade åt mig och viskade bakom ryggen på mig. Men det var bara i mitt huvud! För i verkligheten är du inte så himla intressant för andra människor för alla är så upptagna med sig själva att de inte har tid att analysera allt du gör och säger. När jag kom till insikten att andra människor faktiskt inte bryr sig om mig ens en procent så mycket som jag inbillade mig, då började det släppa för mig!
Du säger att när du är full har du inga problem att få vänner. Tänk efter nu - vad tror du det beror på?
Jo för att
när du är full är det du som ändrar din syn på dig själv, det handlar inte alls om att du plötsligt blir så himla mycket roligare och smartare på fyllan - eller jo det är ju vad alkohol och droger gör, man får ett artificiellt självförtroende och tycker man är störst bäst och vackrast (fast det egentligen är tvärtom) men det förändrar inte din personlighet egentligen, bara hur du uppfattar dig själv och vad du vågar visa av dig själv. Så alla de människor som gärna pratar med dig på fyllan - de skulle precis lika gärna vilja prata med dig när du är nykter men det är du själv som sätter hinder i vägen och inte låter dem göra det. Förstår du hur jag menar? Och det positiva är att det inte är din personlighet som måste förändras, du är ju samma människa hela tiden. Du behöver bara sluta vara så negativ mot dig själv. När du låter människor komma dig nära så kommer de att vilja göra det!
Tänk på hur du själv ser på andra människor i din omgivning. Nu utgår jag ifrån att du inte är en extremt dömande person som ser ner på andra för visst såna finns det också (och de hatar alla, inte så mycket att göra något åt tyvärr men då behöver du inte ta det personligt heller). Men om du är en normalt funtad person så gillar du de allra flesta du träffar. Du har överseende med folks brister och är förlåtande och förstående om en medmänniska är blyg, säger något konstigt eller dumt, är lite udda - eller hur? Varför skulle det vara annorlunda för dig?? Ingen människa är perfekt, det är väldigt orättvist mot dig själv att kräva att du ska vara det.
Så ja mitt korta svar på frågan är en sanning så sann att den är en klyscha. Du måste tycka om dig själv och sluta vara din egen största fiende. Ingen annan dömer dig lika mycket som du gör själv, jag lovar!
Om du ju skulle säga något konstigt eller korkat någon gång - so what? Vad gör det om hundra år? Går du och ältar och kritiserar om någon säger något mindre smart någon gång, nej du glömmer det en sekund senare och exakt detsamma gör andra människor. Vi är sociala varelser som är genetiskt skapta för att leva i flock och pga det är vi också genetiskt programmerade att ha förståelse för andra, vi
vill tycka om andra människor och fokuserar hellre på det vi gillar än det vi ogillar.
Och om det nu är någon enstaka person som inte gillar dig, för visst en del personligheter kommer vi inte överens med. So what? Vi är åtta miljarder människor på jorden, om det är 3-4 eller 10 stycken som inte gillar dig - men undvik just de personerna då! Det finns tillräckligt många andra som tycker du är sympatisk = de flesta.
