Stress över tonåring

Jösses... Ge tjejen lite tid. Alla ungar har sina perioder och egenheter. Säg till henne att duscha och försök lära henne vad som är rätt och fel och visa lite tålamod.

Behöver ju inte ge henne diagnoser på en gång. Du kan ju fan inte ens harkla dig i det här landet utan att få en diagnos.

Hygienproblem är alls inget utmärkande för adhd. Att slarva med maten för att man glömmer eller inte planerat in att hinna sådant, t ex innan något kul, ja det är inte ovanligt och möjligen missa duschen man tänkte ta för "ska bara vila lite" och plötsligt har man somnat av ren utmattning. Men då är man som ett skott in i duschen på morgonen innan man vill visa sig bland folk, kommer hellre sent eller stannar hemma än att utsätta sig för gliringar om dålig hygien.

Det är vid depression, IF eller autism det kan finnas uttalade problem med hygien. 

Med en diagnos så får både du och hon hjälp med strategier och ev om det finns behov av medicin som kan hjälpa. För de flesta blir diagnosen en lättnad, man får en förklaring till varför vissa saker helt enkelt inte funkar istället för att behöva tro att man är inkompetent.

I samband med mitt barns utredning så har jag insett att det är mycket troligt att jag har adhd. Även om jag klarat mig bra i livet så önskar jag att jag hade fått den diagnosen för min självkänslas skull. Jag är väldigt intelligent och kan väl kallas framgångsrik på jobbet vilket har gett mig bra självförtroende gällande mycket. Men brottas konstant med att känna mig värdelös i vardagen där allt verkar gå sönder, trappas bort och glömmas. 

Och varför skulle lärarna behandla henne sämre? 

Väldigt vanligt vid add om jag ser till mitt eget barn och de föräldrar jag lärt känna till andra barn med add.

Alltså detta är en helt normal tonårstjej.
jag hade precis samma symtom när jag var i den åldern.
man glömmer att duscha och man är petig med maten, man sköter inte sina rutiner, m.m.
Min mamma och jag fick en tuff start på våran mer vuxna relation, och vi har pratat om det i efterhand nu när jag vuxit upp.
Hon la sig i alldeles för mycket och skulle vara där och bestämma / peta i varenda lilla sak. Det gjorde det bara värre för mig. Mycket utav min revolt hade nog inte funnits om hon inte var där och skulle lägga sig i allt?

Var en smartare förälder, stötta din dotter i denna jobbiga tonårsperiod!
Lycka till! ❤️

Det är inte pga det utan något annat underliggande hen har i tillägg. Om ditt barn har problem med uppmärksamhet har hens hygienproblem givetvis inget att göra med koncentration och uppmärksamhet.

Det är vid IF, autism (räcker med drag) eller depression så stora barn inte kan, vill eller orkar duscha och även skulle kunna visa sig så för andra än de närmaste. Adhd i kombination med nämnda tillstånd är inte speciellt ovanligt. 

Tråkigt att alla ropar diagnos så fort något är lite svårt.  Min 13-åring är ganska likadan. Han har definitivt ingen diagnos,  men är väldigt tankspridd och lat. Skulle heller inte duscha utan tjat för att "det är jobbigt" och han hellre fastnar i mobilen. Vet inte hur många vantar å dyl vi har får köpa för han har ingen aning om var han glömt dem. Saker går sönder eller tappas bort men han tycker att "vi får väl köpa en ny". 
Han är varken ouppfostrad eller har någon svårigheter.

Jag brukar aldrig rekommendera utredning för eventuell diagnos men just i det här fallet gör jag det. Kombinationen av en tonårstjej som inte äter och duschar utan påminnelse samt slarvar bort mycket saker, då ringer en varningsklocka för mig. Flickor får oftast mycket senare diagnos än pojkar eftersom de oftare fixar skolan bra ändå, om de har hög intelligens. 

Först och främst så är jag glad över att du eller de personer med adhd som du har i din närhet inte har problem med sin personliga hygien. Samtidigt så ÄR det väldigt vanligt att personer med adhd har problem med just hygienen och rutiner runt hygien. Det betyder inte att neurotiska personer eller, som du skriver, personer som vid depression, IF eller autism inte kan ha samma eller värre problem, eller att det förekommer en samsjuklighet.

Tråkiga hygien rutiner är ofta en utmaning att upprätthålla för personer med adhd. Att byta från en uppgift till en annan - från att spela till att duscha eller borsta tänderna - är också svårt. Att planera och organisera, särskilt tråkigare saker, kan vara en utmaning. Allt detta gör att det att upprätthålla hygienen kan bli svårt.

Tyvärr kan nog dessa hygienproblem vara en av anledningarna till att personer med adhd som grupp har sämre hälsa, varför jag tycker att det är viktigt att inte sopa problemet under mattan. 

Nej inte i den utsträckningen jag syftar på och det som nämns i tråden att inte duscha på en vecka. Att tillåta sig att släppa fasaden hemma är ngt helt annat än att traska iväg till skolan oduschad. Det senare har med graden av medvetenhet om omgivningen att göra, vilket är på normalnivå vid adhd. Jag är väl bevandrad i bekymren med uthållighet vid adhd gällande exvis tandborstning, i tillägg finns de ökade risker för karies som centralstimulantians biverkningar med muntorrhet för med sig. Men att gå smutsig till skolan har inget med adhd att göra. Det är IF (eller mkt svag teoretisk begåvning), autism, OCD, psykoser, depressioner och missbruk som är vanligaste tillstånden när tonåringar och vuxna går iväg till skola, jobb, affär smutsiga. 

Den tonårstjej med adhd som inte orkat duscha på kvällen skulle hellre skolka halva förmiddagen än att skämmas inför andra. Problemet med de andra grupperna, när de har hygienproblem som t.ex skolan får uppleva, är att de antingen inte tar in omgivningens ogillande eller bryr sig om ngn levererar sin åsikt.

Populärvetenskapliga sidor som inte har vidare koll på samsjuklighet eller inte adresserar det jag skrivit behöver du inte klippa in åt mig. Det är heller inte ovanligt att barndomens första diagnos blir adhd, utan att ge en korrekt bild av en komplex samsjuklighet som fanns från början. S.k "LSS-diagnoser" under NPF-begreppet ställs betydligt mindre lättvindigt än adhd och ställs senare. "Mitt barn har add" och liknande uttalanden i tråden säger väldigt lite om varför barnet låter andra än familjen upptäcka en dålig hygien.

Jag sopar definitivt inte saker under mattan utan pekar på en betydligt komplexare bild än lättvindigt ställda adhd-diagnoser där man inte utrett övrigt ordentligt. 

Perfekt, för det var precis det jag också ville göra, dvs peka på en komplexare bild än intrycket jag fick av ditt inlägg som jag svarade på. Det blir ju ofta kort och onyanserat när man skriver i forum.

Ja precis. För det kan aldrig vara en add som gör att ungdomar gör väldigt avvikande saker, som det påstods angående hygien med mera. Add är den "billiga" diagnos som ställs när komorbiditet borde ha upptäckts eller andra diagnoser istället borde ha ställts. Det enda som TS lyft, av flera saker, som kan indikera en adhd är arbetsminnet, om det är markant även i skolan och om det inte förklaras av ett annat tillstånd. 

Det är väl ingen som ställer diagnos här, det vi säger är att det kan vara läge för en utredning. Eventuellt, det bestämmer ju naturligtvis BUP. Men det kan ju vara läge att kontakta BUP eller åtminstone en skolsköterska , för att diskutera.

Att underblåsa de feldiagnostiseringar vi redan har med "lavindiagnosen" adhd genom att i trådar som denna ständigt peka i den riktningen gör mer skada än nytta. Innan man viftar med diagnoser behöver man vara brett påläst, anser jag. Vi har en farlig samhällsutveckling. 

Hur vet du det? Det är för tidigt att säga. 

Jag fick inte min diagnos förrän jag var 18,5, och det finns personer som är i 50-års åldern som först får diagnos. 

Ja jag är så glad att jag fick tips om add i en tråd här. Det hade länge varit uppenbart att han inte är "som alla andra" men absolut inte hyperaktiv och ju mer jag läste på om autism desto mindre tyckte jag det stämde in på honom och när jag fick tips om add så föll alla bitar på plats.

Att han har fått diagnosen har verkligen hjälpt honom. Både för hans egen förståelse av sig själv, för oss vuxna runtomkring, i dialogen med skolan (som var bra även innan diagnosen men med den så vet de bättre också vilka verktyg som kan vara bra att plocka fram), han har fått ord att förklara till kompisen varför han inte klarar av vissa saker och också medicin som hjälper till att klara vardagen.

Så tröttsamt med alla självutnämnda experter som totalt dömer ut föräldrar med erfarenhet av ens egna barn som tipsar om likheter och att det faktiskt kan vara värt att kolla upp.

När man startar trådar om sitt barn så är det nog ofta så att problemen går långt utanför det normala. Mitt andra barn tex är rätt extremt på andra sätt men aldrig att jag varit nära att starta en tråd om det barnet så som jag gjorde om mitt barn som sedan fick en diagnos.

Diagnosen tonåring och mobilberoende..... ....kanske borde försöka få henne att bli av med beroendet av dopamin kicken som mobilen ger.....
Att var upptagen med en mobil tar ju tiden som hon behöver till att göra annat och till att planera och komma ihåg var hon har sina saker.... 
Konsekvenser i form av mindre mobil användande när saker som är dyra slängs i soporna.... kan väl vara en grej.
Kanske kan låta henne inte duscha på en vecka....... att tjata om dusch varannan dag är överdrivet... räcker att man tvättar av sig varje dag....låt henne få känna att hon börjar lukta....se vad som händer.....