Föräldrars krav på skolan vid aktiviteter

...och deras föräldrar. Kan man hoppas. Och därmed också förstå varför en lärare kan föreslå att xx inte följer med på en planerad resa om inte någon extra vuxen kan följa med. 

Jag är själv lärare också. Jo, grundläggande kunskap borde lärare ha. Och sonen var inte jobbigare än andra barn i skolan - sedan han fick medicin. Hon hade varit klassföreståndare för honom i ungefär ett år. 

Jo, det kan förstås vara en faktor -  barn kan reagera annorlunda i en annan situation. Men jag tycker inte att det bara gäller barn med NPF? Kan hända att det finns lite större risk då. Men min son var - som många med ADHD - lättare att hantera i en sån situation. Jag menar, skolarbete var inte exakt favoritsyssla, även om han skötte det. Det enda hade väl varit att han brukade vara lite äventyrssökande, men det var när han var yngre. Och dessutom var det en omgivning där man inte så lätt kunde komma bort. 

Nej, skolan har inte oändligt med resurser. Jag skulle tro att de föräldrar som går i taket har fått kämpa för att få stöd i den ordinarie undervisningen för sina barn. Sen väljer skolan att bekosta utlandsresor för alla barn utom ens eget. Vad hade de pengarna kunnat läggas på i stället? Mer tid med resurs? Bättre akustik i lokalerna för ljudkänsliga elever? Anpassade läromedel? 

Ja så är det. (Även om det också finns utflykter i skolans regi)
De borde läggas på fritiden, då kan de som vill åka med.
Problemet blir när man lägger dessa på obligatorisk skoltid

En klassresa blir ju automatiskt på skoltid. Om man nu inte skulle göra det på lovet. Då skulle antagligen de flesta inte vilja åka med. Man förstår ju att det är det mest praktiska att skolan håller lite i det och att lärare åker med för att det är i det sammanhanget som man får kontakt med alla. 

Utflykter kan förstås vara i skolan regi, självklart. Studiebesök också. Och där tycker jag definitivt att man kan avväga om enskilda elever, som har speciella problem, klarar av det. Annars får de göra något annat då. 

Tycker det är en viss skillnad hör om det är så att ALLA i klassen ska åka eller om några utvalda ska åka. Att en elev inte blir utvald för att åka är inget jag tycker man behöver reagera på, kommer vara många elever som får nej för att man kanske bara tar emot 5 ansökningar.

Att däremot exkludera EN elev när hela klassen ska åka är inte ok, oavsett diagnos. Då får skola ordna fram en pedagog som får i uppdrag att följa just det barnet.

Liknande  scenario kan tex uppstå när en elev med diabetes ska åka med skola på resa. Om eleven behöver stöttning för att kunna åka med så måste skolan ordna fram en resurs.

Det måste inte skolan alls, för att klassresor INTE är skolaktiviteter.  Det är resor som föräldrarna har organiserat.

Och, man måste generellt göra en riskbedömning. Om man kommer fram till att det skulle innebära för stora risker så ska man inte ta med den eleven. Det du beskriver - att enskilda skulle väljas ut - det har jag aldrig varit med om,

Skolan bekostar varken elevernas eller lärarnas resor, utan dessa finansieras från klasskassan. 

Att utesluta en elev från en skolresa pga funktionshinder räknas som direkt diskriminering och är olagligt. Jag hoppas verkligen att du inte är lärare om du inte förstå hur olämpligt det är att göra så. 

Jag tolkar ts inlägg som att det är en skolresa (dvs finansierad av skolan) som avses, inte en klassresa (som eleverna sparar ihop pengar till/föräldrarna betalar).

Såna har inte jag varit med om i mina 25 år som lärare. Kan hända att det förekommer i gymnasiet om det ingår på något sätt i programmet.

Jag tänker friskola. De som helst inte vill ha barn med npf överhuvudtaget.

Det förekommer absolut resor som inte sker på föräldrarnas initiativ och heller inte bekostas av föräldrar. Erasmusprojektet till exempel. Då eleverna får ansöka om att följa med. Och detta är inte bara på gymnasienivå utan vanlig grundskola. Vid ett sånt tillfälle kan man välja att sålla bland eleverna och undvika att ta med de elever som inte kommer klara situationen. Eller till exempel välja att inte ta med elever med svår epilepsi eller diabetes, av oro för vad man ska göra om eleven blir sjuk i ett annat land inackorderad hos en främmande familj. Men varken eleverna eller föräldrarna kommer få veta anledningen till att just deras barn inte blev utvald.

Jag tycker det beror helt på hur och när det framförs.

Att generellt säga att barn med diagnoser inte kan följa med - inte ok.

Att säga till nära inpå resan att barnet inte kan följa med utan en vuxen - inte ok

Att i god tid påbörja en dialog gällande kommande skolresa och vad som krävs för att det ska fungera för barnet (vilket kan vara att en förälder följer med och då får stå för det själv) baserat på både föräldrarnas och lärarens erfarenhet av barnet (och med hänsyn till att lärarna kanske är 2 på en klass och föräldrarna 2 på 1-4 barn när de reser) - både ok och önskvärt

Men en annan fråga. Behöver det inte följa med några föräldrar hur som helst? 

Men varför skulle friskolor ha råd med detta? Jo, om de bara har lättskötta elever. Men då har de ju inte heller det problemet. 

Absolut. Men det är ju ingen klassresa då. Och det är inte tanken att alla ska med. 

Precis. Men som TS exempel med en resa för hela klassen till ett koncentrationsläger är väl inte heller en klassresa, snarare en studieresa. Här kan man inte heller utesluta ett barn med npf eller ett barn med något annat funktionshinder heller. Skolan skulle aldrig begära att en person i rullstol skulle gå uppför trapporna till flygplanet, eller säga att den inte får följa med pga det finns trappor.  På samma sätt måste det anpassas tillräckligt mycket så barn med npf kan följa med. Om det innebär en dialog med föräldrarna som kanske måste följa med så ska det vara under förutsättningen att det behövs för att barnet ska känna sig trygg och att situationen ska fungera. Inte pga skolan saknar resurser eller tycker det är bäst att ungen som alltid stör stannar hemma.

Synen på barn med npf är inte helt rättvis, många saknar kunskap och den förlegade uppfattningen att det egentligen bara är en skitunge lever kvar hos många. 

Det där med att åka till något koncentrationsläger är populärt, som vanlig klassresa i 9:an, ja. De brukar åka till Krakow där det finns en del annat att titta på också, och gå till Auschwitz. Min sons klass åkte dit och de tyckte att det var en lyckat resa.