Kan det vara autism?

Fördelen med utredning är att hon själv kan förstå och sätta ord på varför hon är "annorlunda" och även få verktyg till art hantera vardagen bättre. 

Och i erat fall så är det nog bra med en utredning eftersom hon svårigheter. 

I hennes utlåtande står det har jag för mig lindrig adhd, och att diagnosen med fördel kan omprövas i tonåren. 

Förutom det jag tidigare beskrivit så är hon otroligt ?glömsk? och ?slarvig?. Vet inte hur många gympapåsar, skor, mobiler och även skoldator jag fått söka på bussar osv som hon glömt. Hon missar ständigt bussen, nycklarna sitter kvar i dörren, spolar inte på toaletten, smöret står kvar på bänken när hon gjort sin macka. Jag har tänkt att hon är överaktiv och det kanske dom som gjorde utredningen också gjorde när vi beskrev hur hon ständigt avvek från matbordet hemma osv.

Idag när hon är äldre sitter hon still vid matbordet, men kastar i sig maten och vill gå så fort som möjligt. Hon pratar nästan inget (socialiserar), har sagt det är jobbigt när ?alla? sitter vid matbordet. Kanske att det inte är överaktivitet utan mer att hon vill undvika situationen. 

Hon har ingen medicin. Vi har provat nästan alla som finns och den hjälper i början så hon blir lugn men sen byggs ilskan gradvis upp, fastän vi provat att höja medicinen. 

Hennes utbrott, som bara visar sig hemma, är hemska. Som liten var det flera varje dag, nu mer sällan. Men hon blir helt vansinnig, går inte att nå fram till, skriker, slåss, kan gömma sig under sängen. Så är det bara att vänta ut tills hon lugnar sig vilket kan ta flera timmar. 

Jag har alltid tänkt att det är adhd då det alltid varit så mycket ilska och protester. Men börjar nu förstå att det nog är något mer eller kanske helt annat. Hennes svårigheter har funnits sen hon var liten men visar sig på andra sätt nu. Hon är inte som en 14 åring ?borde? vara. Det är lättare att förklara ett litet barn som avviker men nu är det så tydligt. 

Tack, ja tänker så också. Ska prata med skolan och säga att vi träffat deras skolläkaren. 

Har inte koll på vilken hjälp man kan få mer än den vi har nu. Och det är inte så mycket. Hon erbjuds medicin och skolan har gjort en del anpassningar på lektioner, gruppindelningar etc där det inte funkar. Har gått några föräldrakurser men de är inte kopplade just till diagnos utan mer generella.

För oss som föräldrar har alltid detta med överaktiviteten, ilskan o utbrotten varit tydligast. Ska jag vara ärlig så har jag blundat för det som pekar mot autism fram tills nu, eller kanske rättare sagt förnekat. Själv varit rädd att hon ska ha en sån diagnos, kanske tänkt eller velat att hon ska vara ett ?vanligt? barn. Har kanske inte givit BUMM där den första utredningen var riktigt den bilden vi ser idag. Men det har också blivit så mycket tydligare nu när hon är äldre. Då hon var yngre kunde ju mycket förklaras av ålder och omogenhet. 

Hon är en ganska smart tjej som vet vad som förväntas, med andra o framförallt på skolan försöker hon smälta in o vara som alla andra, låtsas att allt är bra. Men lärarna verkar ha genomskådat detta, vilket jag ändå tycker är skönt. Hon mår ju inte bra och förstår inte vad som är ?fel? på henne.

Ok, är det så? Nej förändringar är det absolut värsta. Att inte veta vad som ska hända. När något måste förändras. Hon går hellre hem från skolan om bussen är inställd än att åka en annan väg hem med en annan buss.

Jag förstår absolut. Man kan alltså inte säga till mitt barn att vi ska gå efter frukost för i hens värld är det inte sant. För oss andra är det självklart att x antal saker rent praktiskt kommer ske däremellan men för hen är det väldigt svartvitt ibland.
Och det du beskriver om borsten tänker jag både som ett drag av autism och ADHD (kan vara) . Att hitta borsten och borsta sitt hår kommer före att klä på sig och gå till skolan. Har inte borste hänt så kan inte skola hända heller - autism och behov av framförhållning.
Samtidigt blir det så många saker som hänger i luften så att det blir svårt att konkretisera och "utföra" så att säga, svårt att prioritera. Vilket gör att man backar helt och inte kan ta tag i det vilket kan vara mer av en ADHD-grej.
Ni verkar ha det tufft <3

Håller med övriga om att detta är något som borde framkommit i tidigare utredning. Men letar man efter ADHD så kanske man låst sig till det och sett skogen för alla träden om du förstår. Där behövs verkligen att professionen förstår att lägga ihop ett och ett. 

Att förutsäga utbrott är jättesvårt, vi lär oss varje dag vad som kan trigga och vad som kan ha varit trigger när utbrott sker. Och det kan vara så små små saker inser vi i efterhand. Vissa som vi hade kunnat förbereda och faktiskt inte hade behövt hända. Andra som vi helt enkelt får dra lärdom ifrån. 

Ja men precis, bra beskrivning av det jag tänkt är att min dotter tar så ?ordagrant? på allt. 

Precis som du skriver så vet man i efterhand att vissa saker hade man kunnat förbereda bättre och det kanske då hade fungerat. Andra saker får man kanske helt enkelt undvika om det går. Hos oss blir det ofta så att vi gör saker med de andra barnen som 14 åringen inte följer med på. Kan vara biobesök där vi på alla sätt försökt förbereda och gjort allt för det ska fungera, och kanske när vi precis ska genom dörren är det något litet som stressar upp henne eller blir fel. Sist var det tanken på att vi skulle åka åka till badhuset efter att vi handlat en grej på en affär.  Hon hade tänkt att vi skulle bada först. Då vägrade hon följa med att handla, jag sa att vi kan hämta henne efter och sen åka direkt till badhuset, men då var det redan låst. Hon stannade hemma sur hela dagen o vi andra åkte o badade.

TS, läs på om stimming, autistic meltdown och autistic burnout. 

Ja, det låter som att det kan vara Autism det rör sig om. Hon kan få extra stöd och hjälp om hon behöver det om hon har en diagnos så utred henne. 

Ok, ska läsa.

Kan mycket väl vara att hon utöver adhd även har autism! :) De båda är inom spektrumet som namnbricka säga, även bipolaritet är nära besläktad till spektrumet men inte inom! 

Som man brukar säga* suck haha!