• Anonym (Jannika)

    Bipolär bekant som inte jobbar men har skaffat barn, är det verkligen rätt?

    Är so otroligt irriterad över sådana människor. Min bekant är en kvinna på 35 år. Hon fick för ca 2 år sen barn med sin (numera ex) man.

    Inte jobbat en dag i sitt liv pga "bipolär sjukdom". Hört att hon hade några konstnärliga ambitioner på yngre dagar men var antagligen inte begåvad nog och ville inte ta ett "vanligt jobb" och har nu sedan urminnes tider varit sjukskriven heltid.

    Jag jobbar inom vården och har bra koll på diagnosen bipolär sjukdom. Flera i min bekantskapskrets har  den diagnosen och är sjukskivna på heltid i PERIODER.

    Om man läser det försäkringsmedicinska beslutsstödet står det klart och tydligt:

    Vid lindrig, medelsvår till svår bipolär sjukdom under och efter akuta skov kan hel sjukskrivning upp till 6 månader behövas.

    Denna kvinna är antingen en samhällsparasit om hon orkar ta hand om ett barn (som jag hoppas inte far illa) men inte jobbat en dag i sitt liv, alternativt har hon någon sorts funktion om hon orkar ta hand om barnet och ens tänkte tanken att sätta det till världen. Då mannen är en nära vän till min man vet jag om att graviditeten var planerad, vi båda tycker det hela är helt befängt.

    Sin energi som hon ger till barnet hade hon kunnat använda till att jobba innan och inte använda våra skattepengar. ÄR inte detta helt sjukt, vad anser ni?

  • Svar på tråden Bipolär bekant som inte jobbar men har skaffat barn, är det verkligen rätt?
  • Anonym (I)
    Anonym (Syster) skrev 2023-04-24 10:36:59 följande:
    Man kan ju oftast inte göra något, annat än att titta på och notera om det blir för illa. Man får lov att vara irriterad på andra människors livsval och rent krasst skäms var och än för sig själv.

    Helt poänglöst tyckande är det inte, eftersom det finns gott om människor som pratar om allt föräldraskap som att det löser sig. Ibland så är det faktiskt lite synd om barn varas föräldrar faktiskt inte orkar vara tillräckligt goda föräldrar. Orkar man inte jobba, varför skaffar man sig en så stor utmaning i livet?

    Och man får faktiskt tycka att det är dumt. Man kan inte hindra det, eller göra något åt det, men man måste faktiskt få  lov att prata om hur dumt det är.

    På vissa sätt är det poänglöst, men det kan också faktiskt ge människor som har dåliga förutsättningar en ledtråd om att det faktiskt är något som folk tycker är fel. 

    Om folk slutade skaffa barn med folk med svårigheter, såsom svår psykisk ohälsa, missbruksproblem, bostadslöshet skulle det finnas färre barn som riskerade att fara illa...
    Den här tråden handlar inte om tyst, berättigat tyckande eller utdelning av ledtrådar.
    Det är en tråd på Familjeliv, som inte har till syfte att komma fram till någonting alls. Inget kommer att hända med familjen för att man startar en forumtråd för att gnälla (och inte ens för att fråga vad man bör göra).
    Man får tycka precis vad man vill, poänglöst eller ej men den här trådens enda syfte är att tala om vad man tycker och den kan inte leda till någon förändring.
  • Anonym (I)
    Anonym (I) skrev 2023-04-24 10:43:12 följande:
    Den här tråden handlar inte om tyst, berättigat tyckande eller utdelning av ledtrådar.
    Det är en tråd på Familjeliv, som inte har till syfte att komma fram till någonting alls. Inget kommer att hända med familjen för att man startar en forumtråd för att gnälla (och inte ens för att fråga vad man bör göra).
    Man får tycka precis vad man vill, poänglöst eller ej men den här trådens enda syfte är att tala om vad man tycker och den kan inte leda till någon förändring.
    Och mitt inlägg handlade om att just starta tråden.
  • Anonym (Uttråkad)

    Det är riskfyllt att leva, risken att du dör är stor......

  • Anonym (Syster)
    Anonym (I) skrev 2023-04-24 10:43:12 följande:
    Den här tråden handlar inte om tyst, berättigat tyckande eller utdelning av ledtrådar.
    Det är en tråd på Familjeliv, som inte har till syfte att komma fram till någonting alls. Inget kommer att hända med familjen för att man startar en forumtråd för att gnälla (och inte ens för att fråga vad man bör göra).
    Man får tycka precis vad man vill, poänglöst eller ej men den här trådens enda syfte är att tala om vad man tycker och den kan inte leda till någon förändring.
    Jag har ingen aning om vad tråden har för syfte, men jag tänker att det är ett rätt berättigat gnäll att förfasa sig över att en människa som inte orkar jobba, ändå väljer föräldraskap.

    Forumet är fyllt av tyckande om stort och smått och det finns liksom inget att göra när dessa barn redan är födda. Det är fullständigt lagligt att skaffa barn och planera graviditeter trots usla förutsättningar.

    Ts tycker, precis som jag att det är en usel idé. Nån bipolär människa kanske väljer att inte få barn, utifrån detta, andra skiter väl i vad jag och TS tycker och planerar för graviditet.

    Du är fri att tycka att det är poänglöst och att saker inte kommer förändras, men jag är fri att ändå lägga några minuter att tycka i frågan.

    Jag tänker nämligen inte att det handlar om lagstiftning, utan om att man faktiskt behöver fundera över beslutet att skaffa barn. Oavsett vilka förutsättningar man har.

    I min värld är nämligen föräldraskapet långt mycket mer arbetsamt än ett yrkesliv.
  • Anonym (Carinata)

    Jamen visst är det märkligt. Om man som bipolär är väl medicinerad och har god sjukdomsinsikt (lite beroende på vilken typ) kan man fungera alldeles utmärkt i arbetslivet. Bra fungerande Kontakt med psykiatrin. Inse när man ska rycka i nödstoppen och ta time out så finns inga hinder för att arbeta. Det man däremot behöver ta dig en funderare på är om det är rätt att skaffa barn. Kräver ett otroligt starkt nätverk kring den bipoläre. Samma gäller även för andra tunga psykiatriska diagnoser. Ex vis paranoid schizofreni. Det var ju länge sedan tvångssteriliseringen upphörde. 

  • Anonym (Instämmer)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2023-04-24 11:09:59 följande:

    Det värsta är väl inte slösade skattepengar utan hur barnen skadas av att växa upp i en familj med psykiskt sjuk mamma.


    Detta!
    Jag har flera nära bekanta som vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder och bland annat en med bipolär förälder. Och i det fallet resonerade familjen som så att den föräldern som redan var sjukskriven pga sin sjukdom
    skulle vara hemma med barnen. Det behövdes väl för att få ekonomin att gå ihop men tycker det i sig är otroligt oansvarigt mot barnen. Det är som att låta ett barn ta hand om barn. 

    Sen är det olika från fall till fall såklart. Själv tycker jag att barn är otroligt mycket mer krävande mentalt och fysiskt utmattande än mitt jobb (då har jag ändå ett väldigt mentalt krävande jobb men det är inte alls samma sak). 
  • Anonym (Herr Man)
    Anonym (Jannika) skrev 2023-04-23 17:10:00 följande:

    Empati? Jag tror inte patienterna mår bra av att sitta hemma, de blir sjukare av det om det är i längre perioder. Finns forskning som talar för det. Så det handlar inte om empatibrist heller. Att hon lägger sin energi på ungen, visst, kanske inte räcker till jobb. Men INNAN hon hade barn då gjorde hon inget vettigt som bidrar till samhället


    Jag håller med dig i dina inlägg till 100%. Tyvärr är detta en konsekvens av vårt bidragssamhälle där figurer som din bekant rider på våra skattepengar. Jag har själv en bekant med 3 barn med olika fäder. Jag vet inte om hon är bipolär, men hon är rastlös och ansvarslös. Hon har inte kunnat behålla sina jobb några längre perioder och hur hon har hanterat ekonomin ska vi inte tala om. Inte undra på att hennes karlar till slut tröttnade och stack. Nu är hon 45, barnen är myndig, men knappast några samhällets stöttepelare de heller för att uttrycka det diplomatiskt och hon genomgår en skuldsanering, hur hon nu fick genom den. Så jag håller med dig. Man blir trött på dessa samhällsparasiter som dina och mina skattepengar håller under armarna. De enda jag känner empati för i dessa fall är barnen som från är chanslösa med såna förlorare till föräldrar.
  • Tow2Mater
    Anonym (Horas) skrev 2023-04-24 07:49:41 följande:
    Det är ingen som någonsin har sagt att andra ska jobba för min skull, inte av dem du syftar på. Däremot finns det en hel del som håller sig med tjänstefolk. 
    Den här tråden hade ovanligt många som försvarade kvinnan som åsyftades i TS. Särskilt klokt tycker jag det var att säga att man inte blir sjukskriven från livet bara för att man blir sjukskriven från jobbet. Jag känner flera personer med barn som varit svårt sjuka. Barnen har en fin anknytning, även om det är klart att de har en annan sorts uppväxt än någon med frisk förälder. 
    Och när nagon påstar något sånt generellt blir jag tvungen att gå lite aningens OT, eftersom det inte direkt handlar om situationen som bipolär, och svara därefter - sjukskrivning från jobbet och livet är inte separata. Tänk dig en utbränd eller gravt stressad forälder som blir sjukskriven for det, men samtidigt går på i samma gamla fart i privatlivet och på fritiden som de brukar med flera barn, stora krav på städning och sig själv, barnens skola och fritidsaktiviteter etc etc - hur ska den personen någonsin kunna bli frisk och kunna komma tillbaka till arbetslivet? Det gäller att justera även sitt privatliv och sin fritid for att bli frisk, och inte anse det någon slags helig ko som man kan fortsätta som vanligt medan man får frikort med betalt från jobbet som man inte vill hålla på med, när man kan ha roligare på fritiden!
  • Anonym (Horas)
    Tow2Mater skrev 2023-04-24 14:05:40 följande:
    Och när nagon påstar något sånt generellt blir jag tvungen att gå lite aningens OT, eftersom det inte direkt handlar om situationen som bipolär, och svara därefter - sjukskrivning från jobbet och livet är inte separata. Tänk dig en utbränd eller gravt stressad forälder som blir sjukskriven for det, men samtidigt går på i samma gamla fart i privatlivet och på fritiden som de brukar med flera barn, stora krav på städning och sig själv, barnens skola och fritidsaktiviteter etc etc - hur ska den personen någonsin kunna bli frisk och kunna komma tillbaka till arbetslivet? Det gäller att justera även sitt privatliv och sin fritid for att bli frisk, och inte anse det någon slags helig ko som man kan fortsätta som vanligt medan man får frikort med betalt från jobbet som man inte vill hålla på med, när man kan ha roligare på fritiden!
    Hur menar du? Att människor ska lämna bort barnen om de blivit sjuka? Jag förstår att man kan tycka att sjuka människor ska tänka efter innan de får barn. Jag resonerar mer som så att sjuka människor har barn, och sjuka människor har liv. Att vilja ta ifrån sjuka människor deras liv är ingenting jag stödjer. 
  • Tow2Mater
    Anonym (Horas) skrev 2023-04-24 14:11:40 följande:
    Hur menar du? Att människor ska lämna bort barnen om de blivit sjuka? Jag förstår att man kan tycka att sjuka människor ska tänka efter innan de får barn. Jag resonerar mer som så att sjuka människor har barn, och sjuka människor har liv. Att vilja ta ifrån sjuka människor deras liv är ingenting jag stödjer. 
    Du forstår inte vad jag menar med Det gäller att justera även sitt privatliv och sin fritid? 

    Tänk dig kanske att inte aktivt planera ett andra eller tredje barn om man har svårt att jobba och ta hand om ett, att inte ha femtielva olika aktiviteter for att forverkliga sig själv och barnen varje vecka om man ska ta det lugnare och stressa ner och borde noja sig med kanske en aktivitet var, och städa huset varje fredag då svärmor kommer på lordagar när man kan låta bli for att kunna stressa ner - och kunna komma tillbaka till jobbet en dag?

    Vi som jobbar justerar våra privatliv och fritid for att kunna jobba - sjuka människor ska justera sina privatliv och fritid for att kunna komma tillbaka till jobb!
  • Anonym (Horas)
    Tow2Mater skrev 2023-04-24 14:20:22 följande:
    Du forstår inte vad jag menar med Det gäller att justera även sitt privatliv och sin fritid? 

    Tänk dig kanske att inte aktivt planera ett andra eller tredje barn om man har svårt att jobba och ta hand om ett, att inte ha femtielva olika aktiviteter for att forverkliga sig själv och barnen varje vecka om man ska ta det lugnare och stressa ner och borde noja sig med kanske en aktivitet var, och städa huset varje fredag då svärmor kommer på lordagar när man kan låta bli for att kunna stressa ner - och kunna komma tillbaka till jobbet en dag?

    Vi som jobbar justerar våra privatliv och fritid for att kunna jobba - sjuka människor ska justera sina privatliv och fritid for att kunna komma tillbaka till jobb!
    Känner du någon som är bipolär eller sjuk på andra sätt och är förälder? Jag frågar för att du verkar skriva utifrån hur du tror att det är, snarare än erfarenheter. Skriv gärna om dina erfarenheter istället. 
  • Tow2Mater
    Anonym (Horas) skrev 2023-04-24 14:28:17 följande:
    Känner du någon som är bipolär eller sjuk på andra sätt och är förälder? Jag frågar för att du verkar skriva utifrån hur du tror att det är, snarare än erfarenheter. Skriv gärna om dina erfarenheter istället. 
    Nu går du helt OT. Vad var fel på det jag sa anser du?
  • Anonym (Syster)
    Tow2Mater skrev 2023-04-24 14:05:40 följande:
    Och när nagon påstar något sånt generellt blir jag tvungen att gå lite aningens OT, eftersom det inte direkt handlar om situationen som bipolär, och svara därefter - sjukskrivning från jobbet och livet är inte separata. Tänk dig en utbränd eller gravt stressad forälder som blir sjukskriven for det, men samtidigt går på i samma gamla fart i privatlivet och på fritiden som de brukar med flera barn, stora krav på städning och sig själv, barnens skola och fritidsaktiviteter etc etc - hur ska den personen någonsin kunna bli frisk och kunna komma tillbaka till arbetslivet? Det gäller att justera även sitt privatliv och sin fritid for att bli frisk, och inte anse det någon slags helig ko som man kan fortsätta som vanligt medan man får frikort med betalt från jobbet som man inte vill hålla på med, när man kan ha roligare på fritiden!
    Problemet med att "skaffa barn" är dock att man inte kan välja bort dem en period... När man väljer att försöka få barn och lyckas få dem så blir man "för evigt" förälder medan de är under 18. 

    Orkar man inte, så far barnen illa, eller så får nån annan stötta upp.

    Man kan inte VETA på förväg att man plötsligt kommer insjukna i någon sjukdom, men är man redan sjuk så kan man faktiskt välja. Och ibland väljer folk på ett sätt som är obegripligt. 
  • Anonym (Horas)
    Tow2Mater skrev 2023-04-24 14:34:35 följande:
    Nu går du helt OT. Vad var fel på det jag sa anser du?
    Ämnet är att TS bekant är bipolär och har blivit förälder, och TS misstycker. Du har delat med dig av dina åsikter i detta ämne. Jag tycker att dina åsikter verkar grundade i viss okunskap samt din känsla av vad människor borde göra rent generellt. Jag tycker inte att det är fel att uttrycka sina åsikter, men jag är intresserad av vad du grundar dina åsikter om sjuka föräldrar på. Eftersom du inte delar med dig av dina erfarenheter så antar jag att du saknar sådana erfarenheter. Du kan säkert lära dig något genom att läsa inlägg i tråden. Gör gärna det. 
  • Tow2Mater
    Anonym (Horas) skrev 2023-04-24 14:57:41 följande:
    Ämnet är att TS bekant är bipolär och har blivit förälder, och TS misstycker. Du har delat med dig av dina åsikter i detta ämne. Jag tycker att dina åsikter verkar grundade i viss okunskap samt din känsla av vad människor borde göra rent generellt. Jag tycker inte att det är fel att uttrycka sina åsikter, men jag är intresserad av vad du grundar dina åsikter om sjuka föräldrar på. Eftersom du inte delar med dig av dina erfarenheter så antar jag att du saknar sådana erfarenheter. Du kan säkert lära dig något genom att läsa inlägg i tråden. Gör gärna det. 
    Jag kommenterade en generell sak generellt. Sen svarade jag på frågor.

    Men vad du anser var fel på det jag sa vill du inte svara på.
    Kanske mina svar grundar sig på hur jag själv lost ett stressigt liv for att slippa vara sjukskriven.
  • Anonym (inget)

    Anser att du inte har med hennes liv att göra

  • EpicF
    Anonym (Johanna) skrev 2023-04-24 06:09:20 följande:

    Jag tycker det är för jäkligt, ja. Självklart hade hon kunnat ha något typ av jobb, som Samhall eller vad som helst! 

    Sanslöst att det ska vara så olika förutsättningar också. Vissa tvingas arbeta med obotlig cancer medan andra, som har hela livet framför sig, kan inrätta livet som en slags semester utan att det ifrågasätts. 


    Att leva med obotligt cancer behöver inte betyda att man är "sjuk" utan man kan leva sitt liv ändå. Dessutom är individuella och klarar av olika, även om man har samma sjukdom. 
  • Anonym (inget)
    Anonym (r) skrev 2023-04-23 14:38:44 följande:
    Är det någon som verkar slut i huvudet så är det du. 
    Och dåligt trollar du också. Någon som du skulle aldrig ens få ett jobb inom vården. Du verkar omogen och mycket som verkar fattas i hjärnkontoret 
    Det är precis sånna som hon som man träffar i vården hela tiden, empatilösa och arbetsskygga människor som inte bryr sig ett skit om hur man mår. Väldigt sällan jag träffat en vettig läkare, eller sköterska. Smånarcissister hela bunten.
  • Goneril

    Enig med TS, irriterande, även om vår och en får styra sitt liv, vi lever ju i en demokrati.                           Att skaffa barn som bipolär är inte idealiskt, det skiftande stämningsläget påverkar barn och skapar otrygghet. Sedan är det inte lämpligt att skaffa barn som bipolär med den ärftlighet som sjukdomen innebär.                                                        Att TS retar sig på att personen ifråga inte arbetar är förståeligt. Hon lever ju på det allmänna, det vill säga oss. Hon borde ha bemödat sig om att bli arbetsför i stället för att sätta barn till världen.

Svar på tråden Bipolär bekant som inte jobbar men har skaffat barn, är det verkligen rätt?