Maken nojjar över barnens kläder

Du kan också nämna för maken att äldre stillasittande damer (och herrar) med dålig cirkulation kanske behöver mer kläder än ett aktivt ungt barn...

Tror faktiskt att njurarna far mer illa av att man blir uttorkad än om man blir en aning kall.

Om han är uppväxt med detta beteende och blir påverkad till den här graden så är det bättre att bryta helt
 Även om han går i terapi och blir bättre så kan han slungas tillbaka in i beteende när han träffar sin mamma. 

Då mamman är en grov hypokondriker så kan hon säga saker till barnen som de sedan blir oroliga för.

Oavsett så måste du skydda barnen från hans och farmoderns hypokondri. Det kommer till en gräns där det inte går att förhandla mer utan när det handlar om säkerhet. Någonstans mellan att svettas lite för mycket och värmeslag.

Känner du att du själv inte klarar av det så kan du söka stöd utifrån, tex BVC eller soc. Kanske andra i ert sociala nätverk kan vara till hjälp, som att förskolan kan ha lite riktlinjer för kläder efter väder och säsong. Har han en pappa, någon annan släkting eller en kompis som kan ha bra inflytande?

Bra att du söker hjälp i alla fall!

Han behöver hjälp

Just det - svettas dem, så blir de blöta och då kommer de frysa och dör för då blir det ju för kallt om njurarna. Eller så svimmar de för att det är för varmt och dör för att de bryter nacken av fallet.

Jag håller med - han borde få psykologisk hjälp.

Har också en hönspappa till mitt barn. Fick konstant rycka av yllefiltar i juli och ta av fleecetröjor i augusti samt visa vetenskapliga artiklar om detta. Vi separerade som tur var när barnet var litet. Sen lyssnade jag bara på alla instruktioner som skulle följas vid förkylning och sa ja, ja, och gjorde sen som jag ville. 

Försök med vårdpersonal som förklarar och vetenskapliga artiklar, drastiskt att stoppa kontakten med släkten.

I att vara förälder ingår att faktiskt ta egen ställning och själv blir jag beklämd över att man skyller en pappas hälsoångest på hans mor!

Att maken nojar beror kanske till viss del på hans uppväxt, men beror faktiskt också på att han själv har massor av föreställningar om hur det fungerar med hälsan.

Du får stå upp för vad som är rimligt och inte låta dina barn bli kokade för att du inte klarar säga till på skarpen. Och låt ungarna vara på förskolan, där tvingar knappast personalen på dem mer kläder än rimligt.

Låter ju inte så bra. Har inte förskolan / skolan reagerat? Barnen mår ju inte bra av så mycket kläder. Beteendet låter helt ärligt inte riktigt friskt.

Han behöver en shrink...

Ja det är lite det som är grejjen, han tycker att alla andra föräldrar är knäppa som inte klär ungarna som små michellingubbar.
Igår hämtade vi gemensamt på föris och jag pekate ut att ett barn (bredvid vårt) hade korta leggings och klänning. "dårskap" sa han bara. Alla andr abarn har shorts linne mm.... Inte vår, jeans och långärmat i flera lager.

Det är samma på näterna, själv sover han i en tunn bomullstshirt och har inte ens täcke i påslakanet för det är för varmt. Men barnen ska sova i flanellpyjamas och med raggsockor på. Sedan klagara han när de kommer upp på natten och är törstliga. (och dryper av svett) och kan inte förstå att de inte kan sova. Föreslog att älsta skulle få sova i tshirt och kallingar och han sade att det måste vänta tills sommaren och bara om det är riktigt varmt.

Om de levde som de lär... Nej, hon pratar "hälsa" medan hon röker som en skorsten och dricken som en svamp. Säger att barnen måste tricka grönt te med honungför att bli av med slaggprodukter... själv ricker hon aldrig te. Det är dårskap och jag har försökt få maken att förstå det men det är svårt när han blivit indoktrinerad sedan barnsben.  Det är lixom nästan religiöst och heligt. Man får inte ifågasätta.

Om det är som du skriver, TS, så finns det ju en god grund att förskolepersonalen gör en orosanmälan. Vilket i sin tur kanske vore det bästa sättet att nå fram till han.

Jag tycker det låter som att du backar från ditt eget ansvar i situationen. Du kan ju inte låta dina barn fara illa för att du inte "får ifrågasätta"

Hör du inte hur knasigt du själv tänker. Sluta upp med att skylla på nån annan och klä på dina barn lagom.

Har du inte en egen känsla för när det hela går för långt? Det är DU som får rädda dina egna barn!

Håller med 

Det är ju lite däri problemet ligger. Jag klär av ungarna på natten men måste göra det så han inte märker och kan inte säga något om det för då blir han sur.
Jag måste gömma vinterskorna för att kunna ha övergångsskor på dem.
Det blir gräl VARJE MORGON när de ska iväg för kläderna jag lagt fram duger aldrig och han ska ha sista ordet. Att stå och vråla som två psykopater framför barnen angående vilken tröja som är bäst är bissart och därmed backar jag för deras skull. 
Så jag behöver lite tips och hjälp, därför strtade jag tråden.

Jag tänker att en del av problemet är att pappan har idéer om vad som är viktigt, en annan sak att det faktiskt är så att det blir så att barnen faktiskt råkar illa ut, hur du än gör.

Du behöver lyfta frågan också UTAN barn och faktiskt vara tydlig om att du inte tänker att era barn ska svettas, bara för att han har idéer.

Ska du ständigt lägga dig platt? Och undvika konflikt. Vad kostar det dig och barnen på sikt?