Hjälp mitt barn!
Min dotter B är 10 år. Våran situation är ohållbar, speciellt för B eftersom hon inte mår bra. B har alltid haft problem med utbrott och hade svårigheter med tal och språk som liten.
B vägrar gå till skolan, den här veckan fick jag henne till skolan tre gånger. Den här morgonen så bråkade hon en hel timme, slog mig minst 50 gånger. Påvägen till skolan började hon skrika på mig och kalla mig för könsord, sen slog hon mig på armen hela vägen dit. Jag försöker köra med lågaffektivt bemötande, jag höjer inte rösten utan försöker vara lugn och tydlig.
att få in henne i skolan tog också en stund, tillslut grät hon i min famn innan hon gick in i skolan.
skolan anser att hennes beteende är fullt normalt när jag har berättat om problemen. Jag har bett dem kontakta bup för en utredning eftersom när jag själv ringer bup om hjälp så säger den att skolan måste tycka något är fel med.
hemma är utbrotten många, så fort hon inte får exakt som hon vill eller att det blir som hon tänkt sig så blir hon rasande.
hon slår mig så mycket. När jag höjer rösten till henne eller är sträng så skriker hon hjälp och aj mamma slår mig. vi bor i lägenhet så det är lyhört till andra grannar?
hon är väldigt kräsen med maten och svälter hellre sig själv än att något som inte duger.
hon hatar att sova. Jag har två yngre barn som är femtio gånger lättare att natta. B har svårt att komma till ro, jag brukar lägga mig i hennes säng men då blir hon arg och skriker. det brukar sluta med att hon kommer till min säng vid 00 tiden och somnar hos mig.
hon leker nästan aldrig med kompisar och vägrar gå på aktivitet. Jag har försökt med alla sorters sporter och aktiviteter men hon vägrar. Hon sitter mest mobilen och det är en ständig kamp att få henne att lägga ner den.
B hatar att kamma sig, borsta Tänderna, byta kläder o.s.v och även där är det ett ständigt jobb att försöka få henne attt ta hand om sin hygien. Att få henne att duscha ska vi inte ens gå in på?
jag kan fortsätta en hel dag att skriva om B svårigheter och utbrott. Jag avgudar min dotter och vill så gärna att hon ska må bra. Det ligger förmodligen någon diagnos bakom men bup hjälper mig inte eftersom skolan inte tycker att det är något problem där. Skolan säger att det är vanligt att inte vilja gå till skolan när man är 10 år?
har ni några råd för att få B vardag att bli bättre eller tankar om det är någon speciell diagnos? Jag har två barn till som älskar B hejdlöst men tycker att situationen med henne är rätt jobbig.
