Förklara barnlängtan för partner
Efter flera långa och seriösa förhållanden har jag nu hittat en ny man som jag verkligen vill att det ska fungera med.
Efter flera långa och seriösa förhållanden har jag nu hittat en ny man som jag verkligen vill att det ska fungera med.
Jag tror att man måste vara oerhört tydlig tidigt i en relation om man närmar sig 30-strecket och vill ha barn som kvinna. Jag vet en del tycker man är för "på" om man tar upp det väldigt tidigt men jag anser att det är ärligt och bra om man gör det.
Om han inte kan säga något alls om saken så är han inte rätt person, och han är snart 40!
Du är 30. Det är inte en panikålder (ännu). Om du älskar honom och vill vara med honom så tycker jag du kan ge honom 1 år. Att du ger honom den tiden.
Sätt er ner, prata om saken och ge honom ett helt år att både fundera och vara "bara" ett kärlekspar utan press.
Hade du vart några år till hade du behövt ha tydlighet redan nu, men du är inte det.
Det är ju troligen ingen panik för dig nu än pga att du bara är 30, däremot är det ju bra att vara tydlig med såna saker, typ att du är barnkär och gärna vill ha barn i en framtid. Särskilt då han är 40 och frågan måste kommit upp förr, han skulle ju också kunna vilja vara barnfri. Men du behöver ju inte sätta krav att ni ska börja NU.
Jag var 35, nästan 36, när jag träffade min sambo, och tog upp barnfrågan efter bara någon dejt. men då var jag ju betydligt äldre än dig.
Det låter som att han inte vill ha barn men är öppen för barn i framtiden om han börjar längta. Jag tror inte att han kommer att vilja få barn dock.
Tack för era svar. Jag tror ju egentligen inte att det hade varit en bra idé att börja försöka skaffa barn inom kort heller. Jag vill också fokusera på att bara vara par ett litet tag till. Mer att jag har en stilla undran om hur påstridig jag kan vara när jag ber honom fundera på saken. Jag känner inte att jag kan nöja mig med ett "ja, kanske" som rinner ut i sanden efter fem år och så står jag där singel och barnlös och måste börja om. Jag vill kunna planera min fritid. Vill han ha barn vill jag gärna veta vad han har för tidsperspektiv. Om han säger att det känns rimligt att börja försöka om 5-7 år så vet jag inte om jag kan finna mig i den planen riktigt...
Om någon är nyfiken så tog jag upp frågan idag och för honom verkade det komma som en blixt från klar himmel. Han hade inte ens tänkt tanken på att det någonsin skulle bli aktuellt (de ÄR verkligen från Mars?!). Visste inte alls var han stod i frågan. Jag var nog ganska hård mot honom men jag var tydlig med att då måste han börja fundera för det är bådas tid han spelar med, inte bara sin egen, och jag vill kunna fatta informerade beslut om min framtid. Han blev väldigt obekväm. Jag lovade dock att inte ligga på honom om detta utan att jag förväntar mig att han är vuxen nog att lyfta ämnet igen när han tycker att det känns lämpligt. Så får vi se hur det går.
Om någon är nyfiken så tog jag upp frågan idag och för honom verkade det komma som en blixt från klar himmel. Han hade inte ens tänkt tanken på att det någonsin skulle bli aktuellt (de ÄR verkligen från Mars?!). Visste inte alls var han stod i frågan. Jag var nog ganska hård mot honom men jag var tydlig med att då måste han börja fundera för det är bådas tid han spelar med, inte bara sin egen, och jag vill kunna fatta informerade beslut om min framtid. Han blev väldigt obekväm. Jag lovade dock att inte ligga på honom om detta utan att jag förväntar mig att han är vuxen nog att lyfta ämnet igen när han tycker att det känns lämpligt. Så får vi se hur det går.
Tycker det är stor varningsflagg på honom. 40 år och rädd för att bilda familj? Nej satsa på någon annan. En sådan man vill antagligen inte ha det ansvaret på sig.
Röd flagga på honom. 40 år och han är osäker på barnfråga. Nä, slösa inte mer tid på honom.
Det man ser är vad man får. Det är handlingarna som visar personen.
Ts- hur gick det?
jag har barn sen innan- träffade min nya kille när han var 37,5 och jag 35,5. Han nämnde i nån diskussion att han vill ha barn nångång. Jag var rätt tidigt på att ska det vara barn har vi bråttom? Vi har nu 2,5 år senare en snart 1 årig son. Nu tjatar jag om barn två ( som båda talat om) han tycker vi skall vänta, jag e 38 i år, han nu 40. Nej hördu, vi kan vänta 6 mån, annars får det nog vara?
Men han hade enligt sig själv inte tänkt på barnfrågan på allvar ever, inte sällskapat seriöst på länge innan mig. Så man har nog rätt att vara lite på?
Tänk på dig själv nu.Vad du vill.
Om någon är nyfiken så tog jag upp frågan idag och för honom verkade det komma som en blixt från klar himmel. Han hade inte ens tänkt tanken på att det någonsin skulle bli aktuellt (de ÄR verkligen från Mars?!). Visste inte alls var han stod i frågan. Jag var nog ganska hård mot honom men jag var tydlig med att då måste han börja fundera för det är bådas tid han spelar med, inte bara sin egen, och jag vill kunna fatta informerade beslut om min framtid. Han blev väldigt obekväm. Jag lovade dock att inte ligga på honom om detta utan att jag förväntar mig att han är vuxen nog att lyfta ämnet igen när han tycker att det känns lämpligt. Så får vi se hur det går.