Kan någon svara på detta?

Lite gnäller du väl ändå på att jag tycker att jag är vacker? Tycker faktiskt att jag ser bra ut, men tack för att du bidrog i tråden. Jag är en självutnämnd skönhet alla dagar i veckan, helt rätt påstående

Har ett par kompisar som är riktigt snygga och de får uppmärksamhet överallt de går.

Jag gnäller inte, jag skrattar. Det är komiskt.

Ja jag upplever också det att snygga människor ändå blir tillfrågade på middag eller att man frågar om nummer. Äsch haha man får väl bara acceptera att man tycker att man själv är snyggare än vad andra tycker, åtminstone mår jag bra i det! Rätt person kommer förhoppningsvis tycka likadant som en själv!

Glad att du fick skratta lite! Ha en fin kväll!

Du verkar verkligen förstå vad jag menar! Jag tycker också att det kan vara ett ganska bra upplägg! Ibland kickar väl bara ens osäkerheter in tror det var därför jag skrev inlägget. Men håller med vill nog inte heller sticka ut i en krog miljö. Tack för ditt svar, uppskattar det!

Ja lite tråkigt att man känner ett behov av att dra ner andra människor. Men det enda man kan göra är väl att inte bli på det sättet själv sen kan man inte styra andra.

Jag kan säga att jag själv kan bli nervös framför snygga killar och då blir jag nog lite kall för att jag inte riktigt vet hur jag ska agera, kanske därför du upplever tjejerna som bitchiga utan anledning, tror faktiskt jag också upplevs som bitchig när jag blir nervös av en man. 

Tack för ditt stöd förresten! Skönt att det finns vettiga människor även på familjeliv!

Det är svårt, speciellt när man går runt som med ett "target on the back". 

Men du sköter ju det där bra i vilket fall ;) 

Kan ta ett exempel från min förra arbetsplats. En tjej där stod och snackade med min polare och dom verkade ha trevligt, så jag lät dom hållas. Sen skulle jag gå och hämta något, och då räcker hon ut något och säger "kan du gå bort med det här, till det där....." as otrevlig attityd. Så jag ställde mig och blängde bara på henne. I typ 4 sekunder, och sen såg jag att hon kom på hur illa detta var. Så då sa jag "det kan jag göra." tog den och gick bort och lämna allting åt henne. 

Efter det sen var hon jättetrevlig, började flörta och vi hade skitkul efter det. 

Men just den här initiella reaktionen att "han ser rätt bra ut, det måste vara en c*nt.." är helt onödig. Om någon ser bra ut så tänker jag mest "bra för han.."

Tack detsamma. 

Talar inte ditt sällskap om för dig att män tittar på dig ute? Sånt kan vara svårt att märka själv eftersom männen försöker vara diskreta.

Jag var väldigt vacker när jag var yngre.   
Fick ofta höra att jag såg ut som en modell,  blev inte bjuden till en del fester då värdinnan såg mig som ett "hot" och var orolig att jag skulle ta hennes pojkvän.   Detta fick jag reda på via andra vänner.
Jag fick ofta uppmärksamhet av fel killar, sk Bad Boys,  medan de normala, vettiga killarna inte vågade ta kontakt.
"Hon är en sån man ändå aldrig får", sa de.
Trots all uppmärksamhet pga mitt utseende, hade jag extremt dåligt självförtroende då.

Idag är jag 40+, och numera fet och ful.    Jag har varit besatt av utseende och vikt och att duga för andra nästan hela mitt liv och har tröttnat.

Absolut inte.

För det första så stämmer det nog det folk säger om dig.

Förhållande och attraktion är kvinnors marknad. De håller i all makt.

Så vill du något så gå fram till killen på gymmet, krogen eller var du finner honom. Ser du att han kollar flera gånger på dig så är det liksom en vink.

Lycka till!

Låter generellt lite som ett sundhetstecken att så många inte tokraggar på utseende. Så varför inte gilla det läget och hjälp till att bjuda in till samtal i stället?

Krävs mer än bara utseende för att man skall stöta. Snacka lite innan så känner man ju av om det finns intresse eller inte. Sen skall ju mer än utseende klicka.

Sen har jag aldrig frågat efter telefonnummer (nu är det ju så länge sen jag var ute på marknaden så nått annat fanns inte).

Jag har aldrig blivit uppraggad av annat än fyllon. Har alltid fått ragga upp de killar jag vill ha på egen hand. Jag har på senare år ofta hört att män är rädda för mig för jag är för snygg och sexig. Själv har jag aldrig förstått det. Nu har jag en oerhört vacker dotter på 19 år som folk påstår är väldigt lik mig så nu har det börjat sjunka in att jag nog har sett bra ut i mitt liv. Så dags nu liksom  när man snart är 50.... haha 

Du är säkert precis så snygg som du tror. Men du kanske rör dig i andra miljöer? Eller sänder ut några signaler? Mina kompisar, särskilt en av dem, ser ut som en Hollywood-skådis, men även glad. Går inte att gå någonstans med henne haha. Fast en gång var det faktiskt en som började prata med mig och hon svarade. Han sa "Ursäkta, men jag pratar med din vän". Det var lite kul för mig. För ja, jag är avundsjuk på all uppmärksamhet.

Ja, samma här.  Har också en väldigt vacker dotter som många hävdar är lik mig.   De som kände mig när jag var ung säger att hon är en kopia av mig som ung.

Jag har nog dragit mig för att stöta på alltför vackra och populära kvinnor. Men det där är ju bara yta, omslagspapper. Det är så mycket annat som är viktigare. Känslan, utstrålningen, att man får gensvar på småflirtande och skämt, och det där odefinierbara, strålen från hjärta till hjärta.

Det är viktigt att du visar intresse. Själv har jag fått höra en gång av en kvinna som drog sig för att närma sig, att "du verkade så himla gift". Det vill säga att jag inte skickade ut såna vibbar.