Har du varit otrogen?

Fast det hade du inte tyckt om den tjejen hade misshandlat dig, eller skickat några gorillor att misshandla dig. (Det vill säga om han berättade att det var med just dig.) Många gånger är det bäst att inte "trouble trouble". Att inte ställa till någonting i onödan. 

Världen blir mindre svart-vit med åren, helt klart. 

Nepp lika stenhård med trohet fast jag varit i äktenskap i 30 år. Varför skulle allas principer ändras bara för att man åldras?  Min man är likadan som jag och tolererar inte otrohet.

Men. Har man en misshandlande partner är det självklart en annan situation. Fast som sagt jag vet inte hur man vågar vara otrogen mot en misshandlande partner, bättre att ta hjälp utifrån att dra först så man inte riskerar att bli mer misshandlad? det hade iallafall jag varit rädd för. 

Jessica: Jag tyckte du påstod att du hade läst psykologi? Och ändå förvånad att misshandlade kvinnor inte tar hjälp utifrån....?

Jag var inte ett dugg rädd att bli påkommen. Kanske svårt för dig som aldrig varit otrogen att veta hur sånt där går till men för oss som vet vad vi pysslar med är det ingen konst att komma undan med allt möjligt.

Det är frågan om moral.

Har man dålig moral är man otrogen. 

Att vara otrogen borde kännas fel, väldigt fel. 

Handlar allt om sex?

Den egna upplevda njutningen och spänningen kan inte en kontrolleras av svaga ynkliga personer. Kan ifs finnas diagnoser med i bilden. Men generellt är det äckligt och egoistiskt att vara otrogen. 

 

Ibland kan otrogenhet också rädda ett förhållande.
Jag älskar min man och han mig men vi har fastnat i vårat förhållande. Vi gör det vi alltid gjort, även sexet.
Med min älskare upplever jag det där pirret, att få bli dyrkad och dyrka.
Efter våra möten får jag ny energi att ta hand om hus och hem och  även lite "vanilj" med min man.
Ni som ser allt svart/vitt kommer aldrig förstå och aldrig vilja förstå heller.

Jag har varit otrogen flera gånger mot min sambo med mitt förra ex, även utpressad och utnyttjad på ett vis.

Jag har alltid haft bra ekonomi vilket såklart mitt ex visste och snäll som man var så lånade jag ju ut pengar, hon är även mor till vårat barn. Men jag lånade ut utan min sambos vetskap för hon tyckte att jag inte ska hjälpa till när vi inte lever ihop längre. Men tillslut så började jag säga ifrån och exet vart såklart arg över det och sa att hon skulle säga till min sambo att vi brukade ha sex med varandra om jag inte lånade ut, vilket vi inte brukade ha men jag hade heller inga bevis på det. Då vart jag nojjig av någon anledning och lånade ut ändå. Sen en dag hör exet av sig och vill ha sex och jag sa nej, då berättar jag för din sambo att du lånar ut pengar till mig svarade hon. Men säga vad man vill om mitt ex men det var ett jävla vilddjur i sängen med fruktansvärt bra utseende och kropp som jag faktiskt saknade och vi hade jävligt bra sex, men hon skällde så mycket på mig så jag gjorde slut.😅 Men iallafall så vart jag lite nojjig igen så jag låg dumt nog med henne vilket såklart var fantastiskt. Då var jag ju fast. Ena dagen frågades det om pengar och andra dagar sex, och vad fan skulle jag göra det var ju bara ställa upp. Det pågick kanske 3-4 månader sen som alltid kom sanningen fram, då var det bara krypa till korset och säga som det var. Men nymfoman som jag är så vart det samma resa en gång till! 

Jag ska inte skylla på något eller någon jag är ju en vuxen varelse, men det var ändå en rolig tid jag själv tog ju ingen skada av det det är ju skönt att knulla. Men det var idiotiskt gjort mot min sambo. 

Det vart lång text men ni kanske kan sammanfatta det ändå. 

Nej, har aldrig varit otrogen. Kommer heller aldrig att vara otrogen. Lever iof sig singel nu efter att min fru hastigt avled i cancer. Men otrohet kommer aldrig någonsin att existera i en relation där jag är inblandad.

Skönt att det fortfarande existerar människor med samvete och moral. Otrohet är endast egoism. 

Skönt att det fortfarande existerar människor med samvete och moral. Otrohet är endast för oss som vill leva och njuta av tiden vi är här....

Om TS läst en hel del psykologi så kan jag inte låta bli att undra om inte några kurser gått hen förbi. 

Det är ingen typ av människor som är otrogna. Vem som helst skulle kunna bli det fastän man aldrig tidigare varit det och idag säger att man aldrig skulle kunna vara det.  Det handlar inte heller om moral utan mer om livets tillfälligheter och vilka känslomässiga och sexuella behov man har.

Det vore mer intressant att fundera lite över hur trogen man är sin partner. Tar man alltid dennes parti? Sätter man alltid sin partners behov före ens egna? mm
Försöker man ärligt att göra allt för sin partner?

Nu är det väl i sanning så att ingen klarar av att helt sätta sin partner främst utan vi gör ofta så gott man kan. 

Man kan säga att vara trogen är motsatsen till att vara otrogen. Det är när man inte klarar av att vara trogen som otrohet kan hända.  Med detta vill jag verkligen inte påstå att det är partnerns fel.  Jag vill säga att vara trogna varandra är något man är två om.

Jag har själv aldrig varit otrogen men jag kan inte säkert säga att jag aldrig skulle kunna vara det. 

Jag får säga att otrohet nog är lite som knark (fast jag aldrig har provat det).

Har man fått smak på något annat är det svårt att inte vilja ha mer.
Hade det varit tråkigt eller dåligt sex hade vi så klart inte fortsatt.

Min älskare är noga med att påpeka att jag fått det bästa av honom varje gång i sängen, att det inte hade gått att fortsätta så över tid.
I sin relation är han inte alls lika energisk eller kreativ längre.
Eftersom han "får nej 99 gånger av 100 han försöker", och när det väl händer blir det mest "jaha, då kör vi väl det vanliga programmet då."

Att bli nekad sex av den man älskar under en längre tid öppnar för otrohet. Personligen vill jag inte vara otrogen. Men när tillfälle ges är det inte så lätt att rakryggad tacka nej. Dels för att jag känner mig sedd och attraktiv men också för att min sambos indirekta godkännande genom att vi inte har sex tillsammans längre.