• Anonym (Ledsen)

    Snart för gammal för ett barn till

    Känner bara sån sorg, har varit singel länge och verkligen försökt träffa någon men det är helt omöjligt. antingen klickar det inte för honom eller för mig. Fyllde 39 år för ett tag sedan och känner bara att jag vill ge upp, vill så gärna ha ett barn till men inser att det inte kommer hinnas med innan jag är för gammal. Har ett barn i äldre tonåren utan syskon. Hur ska jag hitta mening med livet igen när det inte blev som jag innerligt önskade? Känner bara sorg som sagt är, sover inte bra heller p g a detta.  

  • Svar på tråden Snart för gammal för ett barn till
  • Anonym (Jag)

    Vill du verkligen ha ett till barn och inte träffar nån får du väl använda dig av donator. Min dotters kompis blev till på det sättet (i Danmark) när mamman var 44 (inte IVF eller äggdonation utan vanlig inseminatio). Hon hade inga barn sen innan så då förstår jag verkligen att man går den vägen om man vill ha barn. 

    Vill du inte det så får du väl antingen fortsätta försöka träffa nån eller vara tacksam för det barnet du har och tänka på fördelarna med att inte ha småbarn. Jag är ungefär i din ålder och har både en tonäring (snart vuxen) och en 2-åring och det är inte så lätt alla gånger. 

  • Anonym (Nästan samma)

    Jag kan förstå dig, jag har upplevt ungefär samma sak. Jag längtade och längtade efter ett barn till. När jag visualiserat min framtid såg jag alltid att jag hade många barn och det var så jag ville leva, det var så jag drömt om och det var så jag sett mitt liv. Det kändes fruktansvärt jobbigt en period där jag skulle försöka skapa en ny bild av mitt liv och min framtid. Nu har jag faktiskt fått ett barn till tillslut, men innan dess var det verkligen en kamp att försöka acceptera att livet blev något helt annat mot vad jag hade föreställt mig. Det var en jobbig och lång process som jag påbörjade men Inte lyckades ta mig igenom, jag lyckades inte landa i acceptansen även om jag faktiskt kände att jag var på väg åt rätt håll.

    Det slutade som så att jag pratade med mitt först barns papps, mitt ex alltså, och vi kom överens om att skaffa ett helsyskon till. Vi båda ville ha barn men inte leva tillsammans.


    Men har man inte ett villigt ex så kan man nu göra insemination och ivf även i Sverige som singel! Det blev tillåtet för bara några år sedan. Googla! 

  • Anonym (Jag)
    Anonym (Nästan samma) skrev 2024-07-24 20:04:28 följande:

    Jag kan förstå dig, jag har upplevt ungefär samma sak. Jag längtade och längtade efter ett barn till. När jag visualiserat min framtid såg jag alltid att jag hade många barn och det var så jag ville leva, det var så jag drömt om och det var så jag sett mitt liv. Det kändes fruktansvärt jobbigt en period där jag skulle försöka skapa en ny bild av mitt liv och min framtid. Nu har jag faktiskt fått ett barn till tillslut, men innan dess var det verkligen en kamp att försöka acceptera att livet blev något helt annat mot vad jag hade föreställt mig. Det var en jobbig och lång process som jag påbörjade men Inte lyckades ta mig igenom, jag lyckades inte landa i acceptansen även om jag faktiskt kände att jag var på väg åt rätt håll.

    Det slutade som så att jag pratade med mitt först barns papps, mitt ex alltså, och vi kom överens om att skaffa ett helsyskon till. Vi båda ville ha barn men inte leva tillsammans.


    Men har man inte ett villigt ex så kan man nu göra insemination och ivf även i Sverige som singel! Det blev tillåtet för bara några år sedan. Googla! 


    Bra att det gick bra för er men tror verkligen att det oftast är bättre med en ny eller som helt ensam än med ett ex. Oftast finns det ju någon anledning till att det tar slut. Det där med att barnen måste ha samma pappa till varje pris tycker jag blir lite fel. Förhållanden tar ju slut men att skaffa ett barn med tanken från början att han eller hon ska behöva flytta runt känns väl också lite sådär. Hoppas att exet också var singel iallafall. 


    Tror inte heller man har rätt till gratis insemination som ensamstående när man redan har barn. Men betalar man själv kan man ju göra det. 

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Nästan samma) skrev 2024-07-24 20:04:28 följande:

    Jag kan förstå dig, jag har upplevt ungefär samma sak. Jag längtade och längtade efter ett barn till. När jag visualiserat min framtid såg jag alltid att jag hade många barn och det var så jag ville leva, det var så jag drömt om och det var så jag sett mitt liv. Det kändes fruktansvärt jobbigt en period där jag skulle försöka skapa en ny bild av mitt liv och min framtid. Nu har jag faktiskt fått ett barn till tillslut, men innan dess var det verkligen en kamp att försöka acceptera att livet blev något helt annat mot vad jag hade föreställt mig. Det var en jobbig och lång process som jag påbörjade men Inte lyckades ta mig igenom, jag lyckades inte landa i acceptansen även om jag faktiskt kände att jag var på väg åt rätt håll.

    Det slutade som så att jag pratade med mitt först barns papps, mitt ex alltså, och vi kom överens om att skaffa ett helsyskon till. Vi båda ville ha barn men inte leva tillsammans.


    Men har man inte ett villigt ex så kan man nu göra insemination och ivf även i Sverige som singel! Det blev tillåtet för bara några år sedan. Googla! 


    Tack för tips. Googlade och det finns kliniker som gör detta. Visste inte det. Man kan kontakta dom så ringer dom upp. Kanske är värt ett försök ändå, kanske enda chansen för mig.
  • Anonym (Ja)

    Varför vill du jaga ett luftslott och förstöra tillvaron för både dig och ditt barn? Låter mer som att du behöver terapi för att bearbeta dina känslor kring det här.

  • Meddelande borttaget
  • Cathariiina
    Anonym (Donator) skrev 2024-07-27 17:21:05 följande:

    Jag donerade för ett halvår sen min sperma till en vännina som är ett år äldre än dig. Och efter en del  besök på kliniken lyckades hon bli gravid. Rekomenderar att du gör samma sak


    Vad händer om hon förlorar jobbet, och anger dig som pappa för att få underhåll? Sådana uppgörelser är farliga, för de håller inte inför svensk rätt. Jag kan tala om vad som händer: du tvingas till ett blodprov om du inte ställer upp frivilligt (blir hämtad med polis till vårdcentralen), sedan fastställs det att du är pappan, du skrivs in i barnets personakt och barnet i din i Folkbokföringen, och förutom underhållsskyldigheten så kommer barnet att få arvsrätt efter dig. I Sverige går den arvsrätten (laglottsskyddet) inte heller att komma runt. 

    Eller om hon bara råkar anförtro sitt barn vem du är, och sedan börjar du få mess, mail, telefonsamtal, brev och spontana besök av ett barn som längtar efter en pappa?
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Donator) skrev 2024-07-27 17:21:05 följande:

    Jag donerade för ett halvår sen min sperma till en vännina som är ett år äldre än dig. Och efter en del  besök på kliniken lyckades hon bli gravid. Rekomenderar att du gör samma sak


    Och du kommer så klart ta ditt ansvar som pappa om några månader?
  • Meddelande borttaget
  • Pixxel

    Det måste väl finnas hur många män som helst i din ålder eller äldre som inte har några barn?

  • Anonym (Ja)
    Anonym (Donator) skrev 2024-07-27 18:19:36 följande:
    Ehh nej. Det var en donation
    Och om dottern söker upp dig eller mamman får för sig att hon vill ha underhåll, hur tar du det?
  • Meddelande borttaget
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Donator) skrev 2024-07-27 18:54:48 följande:
    Underhåll gäller inte vid donation. Trodde jag alla visste om.

    Och om sonen eller dottern får reda på att jag är pappan via protokoll eller att mamman väljer att berätta för de så får de väl reda på det. Ser inget problem med det
    Eller så borde du ha kollat upp det innan du skickade iväg spermier. Jag trodde i min tur att ingen man var så obetänksam att han inte kollade juridiken innan!

    lawline.se/answers/ansvar-som-foralder-nar-man-ar-privat-spermiedonator

    Det är bra att du kom till oss och frågade om detta innan du antog hennes erbjudande. Det är nämligen så att om du är barnets biologiska far är du skyldig att betala underhåll till barnet, vilket följer av FB 7:1. De enda som kan komma undan att behöva betala underhåll är de män som donerar sperma till ett professionellt institut genom att vara anonyma spermiedonatorer. Detta innebär att du kan bli underhållsskyldig så fort det blir känt att du är far till barnet. Om din väninna skulle hemlighålla att du är far behöver du inte betala underhåll under den tid du är okänd. Din väninna kan dock när som helst ändra sig och då göra det känt att du är far till barnet. Det som händer är i så fall att du efter en undersökning blir fastställd som barnets far (se FB 1:5).

    Det finns alltså inget sätt för dig att donera din sperma till din väninna utan att riskera att behöva ansvara ekonomiskt för barnet. Svaret är alltså att ja, du kan bli tvingad att betala ekonomiskt underhåll för barnet.
  • SmulanFnulan
    Anonym (Donator) skrev 2024-07-27 18:54:48 följande:
    Underhåll gäller inte vid donation. Trodde jag alla visste om.

    Och om sonen eller dottern får reda på att jag är pappan via protokoll eller att mamman väljer att berätta för de så får de väl reda på det. Ser inget problem med det
    Det gäller visst eftersom donationen gjordes "under bordet". Jobbigt? Haha
  • Meddelande borttaget
  • Meddelande borttaget
Svar på tråden Snart för gammal för ett barn till