Jag hatar att vara 40+!

Identifierar man sig som en kastrerad snart 40-årig häst så kanske vi ska ha lite överseende.

Konstaterar bara fakta. Har jag fel?

Javisst, jag är 44. Det är du snart också, om du har tur. Har du gjort ditt då? Folk som kallar andra gamla är fan de mest korkade vi har. Ingen är evigt ung.

Så sant!

Jag tycker tvärtom, att man ska ta hand om sig och göra sig snygg efter den ålder man har. Har tjockt, lockigt och långt hår, det tänker jag aldrig sluta med. Jag tänker färga det om det skulle bli grått, har inte sett några tendenser än, trots att jag är äldre än vad du är.

Jag är i bättre fysisk form än som 25-åring.

Men såklart tycker jag vissa värden ändrats med ålder, jag måste inte se ut som en 25-åring, man kan vara snygg och välvårdad för sin ålder också. Samt kan man fokusera mer på saker som inte har med utseende att göra.

Eller så vänder du på det:

- du har träffat mannen i ditt liv (få förunnat)
- du har fått två friska barn (vissa får aldrig uppleva det)
- du lever och har hälsan i behåll (min väninna dog vid 37)
- du har fått grå hår nu (vissa får det redan vid 25)

Allt handlar om din inställning. Du väljer att se glaset som halvtomt istället för halvfullt. Det går att jobba bort, men då måste du börja känna tacksamhet för det du har och sluta fokusera på saker du inte kan kontrollera.

Men vänta va? Förödmjukelsen? Varför ska man känna de av att åldras? 

var glada för fan att ni ens har ett liv o har fått leva så länge!!!!

Jaha, trevligt. Hur kändes när det bollarna rykte då?

Jag är nog vad du skulle kalla "till åren kommen" men är vare sig grå (tack genlotteriet), grinig eller åderförkalkad.

Tvärtom är jag i bättre form än när jag var 30, fast många år har gått sedan dess. Jag har min blonda kalufs kvar, med exakt noll gråa hårstrån.
Sedan är jag fri från ansvar för barnen som är utflugna så jag gör mer det jag vill med min fritid än jag gjorde i många, många år.

Jag tycker ärligt talat synd om dig som är så bitter, inte ens 40 år fyllda. Kanske har du drabbats av en ålderskris, vilket inte är ovanligt i din ålder. För din del hoppas jag det, för då går iaf bitterheten till sist över.

Till sist vill jag välkomna dig till fortsättningen av ditt liv och hoppas att du kan se charmen och möjligheterna även i att bli äldre.

Mvh, sextioåring med livsglädje!

Som vanligt ska alla trådar spåra ur 
tröttsamt