• Anonym (B)

    Är min tjej oförstående eller har hon rätt i att vara upprörd?

    Varit ihop med en underbar kvinna i ca 9 månader. Jag har ett femåring från en tidigare relation, hon hat inga barn.

    Saken är den att vi har börjat prata om att lite smått introducera henne för mitt barn (inte spikat när exakt) och hon försäeslog att vi skulle ses i helgen. Hon åker bort med jobbet i 14 dagar nästa vecka och ville maxa antal tillsällen vi ses innan dess. Vi sågs för 2 dagar sedan och jag lämnar barnet till mamman på onsdag vilket är dagen innan hon åker.

    Nu är det så att barnet nyss bytt förskola och är på lite labilt humör just nu, varför jag tror det är klokast att vänta några veckor innan introduktion.

    Min tjej blev jätteledsen och sa att jag är ok med att bara träffa henne 1 gång innan hon är borta i  2 veckor. Hon ifrågasatte också att jag skulle ha middag med familjen och sonen på tisdag utan att bjuda henne. Nu svarar hon knappt på sms och är kall. Förstår inget då hon alltid brukar vara förstående och rimlig.

    Vad tror ni, har hon rätt i att vara upprörd, har jag bortprioriterat henne orättvist?

  • Svar på tråden Är min tjej oförstående eller har hon rätt i att vara upprörd?
  • En glad tjej
    Anonym (B) skrev 2024-08-11 17:28:15 följande:
    Varför är det konstigt? De flesta jag känner väntar minst 1 år med introduktion. Man vill ju vara säker på att det är stabilt så barnet slipper en parad av plastmammor?
    Tänk om ditt barn inte gillar henne efter ett år. Gör du slut med henne då? Att vänta ett år med att introducera låter väldigt länge.
  • Läkarinnan
    Anonym (Annie) skrev 2024-08-11 18:31:41 följande:

    Jag tycker att det skummaste är att ni varit ihop så länge utan att hon fått träffa barnet. Om man ska kunna leva tillsammans måste ju alla klicka och tänk om hon och barnet inte har nån kemi? Jag introducerade snabbt min nuvarande sambo till barnen för att se hur han agerar och om de gillade honom. Annars hade vi aldrig kunnat vara ihop. Dessutom skulle det ha känts bisarrt att inte visa upp det viktigaste jag har och mig själv som mamma, för då känner han ju inte mig fullt ut.


    Kemi? Bara hon är snälla och vettig är det ok. Om man har ett barn som är gnällig och inte klickar med nån, ska man leva i celibat?. Det är inte ungen partnern är ihop med. Typiskt curlingföräldrar att låta ungen diktera deras kärleksliv.
  • Tow2Mater
    Anonym (B) skrev 2024-08-11 17:28:15 följande:
    Varför är det konstigt? De flesta jag känner väntar minst 1 år med introduktion. Man vill ju vara säker på att det är stabilt så barnet slipper en parad av plastmammor?
    Gör du samma sak med t ex en studiekamrat; du kan inte ta med barnet till ett fik och ta en kaffe tillsammans eftersom ni kanske inte kommer ses regelbundet nästa termin? Kanske du undviker att prata med grannen samtidigt som du är ute med barnet i trädgården också, eftersom den kanske flyttar ifrån huset och ni då aldrig ses mera? Hur 'stabil' ska en person vara i ditt liv for att du ska kunna låta den träffa ditt barn?
  • Anonym (Vajlet)
    Anonym (Granbarr) skrev 2024-08-11 10:15:05 följande:
    Men låt henne bli det då . Jag menar inte att utsätta henne i onödan men livet som förälder är inte enkelt och ska hon vara en del av er vardag lär hon ju ändå få möta utbrott och annat mindre kul. Det går att förbereda sitt barn på nya möten och nya saker och ni hade inte behövt mötas en hel dag utan kanske en fika på stan eller en kortare aktivitet hade funkat bra och sen hade hon kunnat gå hem. 
    Fast man kanske ändå vill försöka få till det så att barnet får ett positivt första möte med en ny partner, det är ändå lite så att första intrycket sitter i?

    Jag kom in fel med min styvfar och jag avskydde honom ända tills jag flyttade hemifrån. Med lite distans ser jag att min reaktion inte var helt fair men det började fel och det blev aldrig bättre.
  • Anonym (B)
    Anonym (Vajlet) skrev 2024-08-11 18:39:33 följande:
    Fast man kanske ändå vill försöka få till det så att barnet får ett positivt första möte med en ny partner, det är ändå lite så att första intrycket sitter i?

    Jag kom in fel med min styvfar och jag avskydde honom ända tills jag flyttade hemifrån. Med lite distans ser jag att min reaktion inte var helt fair men det började fel och det blev aldrig bättre.
    Exakt! Jag blir själv stressad av det just nu så det blir liksom mindre trevligt för alla inblandade
  • Anonym (B)
    Tow2Mater skrev 2024-08-11 18:38:43 följande:
    Gör du samma sak med t ex en studiekamrat; du kan inte ta med barnet till ett fik och ta en kaffe tillsammans eftersom ni kanske inte kommer ses regelbundet nästa termin? Kanske du undviker att prata med grannen samtidigt som du är ute med barnet i trädgården också, eftersom den kanske flyttar ifrån huset och ni då aldrig ses mera? Hur 'stabil' ska en person vara i ditt liv for att du ska kunna låta den träffa ditt barn?
    Det är väl skillnad? En ny partner är en ganska big deal. Det finns en anlending till att majoriteten väntar åtminstone ett halvår. Annars riskerar barnet fästa sig och sedan mista personen, den risken finns inte med vänner /grannar om man ser ibland då de inte är en del av familjen på samma sätt
  • Spucks
    Tow2Mater skrev 2024-08-11 15:19:07 följande:

    Låter ju konstigt att hon inte träffat ditt barn. Tar du aldrig barnet till ställen där det träffar dina vänner ibland, nya som gamla?


    Anonym (Annie) skrev 2024-08-11 18:31:41 följande:

    Jag tycker att det skummaste är att ni varit ihop så länge utan att hon fått träffa barnet. Om man ska kunna leva tillsammans måste ju alla klicka och tänk om hon och barnet inte har nån kemi? Jag introducerade snabbt min nuvarande sambo till barnen för att se hur han agerar och om de gillade honom. Annars hade vi aldrig kunnat vara ihop. Dessutom skulle det ha känts bisarrt att inte visa upp det viktigaste jag har och mig själv som mamma, för då känner han ju inte mig fullt ut.


    En glad tjej skrev 2024-08-11 18:37:49 följande:
    Tänk om ditt barn inte gillar henne efter ett år. Gör du slut med henne då? Att vänta ett år med att introducera låter väldigt länge.
    Tow2Mater skrev 2024-08-11 18:38:43 följande:
    Gör du samma sak med t ex en studiekamrat; du kan inte ta med barnet till ett fik och ta en kaffe tillsammans eftersom ni kanske inte kommer ses regelbundet nästa termin? Kanske du undviker att prata med grannen samtidigt som du är ute med barnet i trädgården också, eftersom den kanske flyttar ifrån huset och ni då aldrig ses mera? Hur 'stabil' ska en person vara i ditt liv for att du ska kunna låta den träffa ditt barn?

    Detta är så typisk FL! I alla andra trådar är man en hemsk förälder som skiter i sina barn och tänker bara på sig själv om man inte vänter minst ett halvt år, helst ett år, innan man introducera partnern för sina barn. För man måste vara helt säkert att man vill stanna ihop med partnern, för barnen blir traumatiserade för resten av sina liv om föräldern separera från sin nya partner. Inser man inte det är man helt oduglig som förälder och soc borde kontaktas.

    Men när en TS gör exakt det, är han konstig och gör helt fel och stackars partnern som bara får träffa TS under de barnfria veckorna.


  • Anonym
    Anonym (B) skrev 2024-08-11 10:07:28 följande:
    Handlar inte om det utan att det helt enkelt inte blir trevligt om hen får utbrott titt som tätt. Ännu lättare hänt när hen träffar en helt ny person
    Varför kallar du din son för hen?
  • Jemp

    Jag tycker inte du gjort fel, tvärtom resonerar klokt.
    Däremot tror jag det är bättre att visa henne förståelse istället för att gå in i en diskussion om vem som har rätt och vem som har fel.
    Samtidigt som din son inte kan träffa henne just i helgen, så ser ni ju båda fram emot att de ska få lära känna varandra, och jag antar att ni båda tycker det blir tråkigt att inte ses på två veckor. 

  • Tow2Mater
    Spucks skrev 2024-08-11 19:20:41 följande:
    Anonym (Annie) skrev 2024-08-11 18:31:41 följande:

    Jag tycker att det skummaste är att ni varit ihop så länge utan att hon fått träffa barnet. Om man ska kunna leva tillsammans måste ju alla klicka och tänk om hon och barnet inte har nån kemi? Jag introducerade snabbt min nuvarande sambo till barnen för att se hur han agerar och om de gillade honom. Annars hade vi aldrig kunnat vara ihop. Dessutom skulle det ha känts bisarrt att inte visa upp det viktigaste jag har och mig själv som mamma, för då känner han ju inte mig fullt ut.


    Tow2Mater skrev 2024-08-11 18:38:43 följande:
    Gör du samma sak med t ex en studiekamrat; du kan inte ta med barnet till ett fik och ta en kaffe tillsammans eftersom ni kanske inte kommer ses regelbundet nästa termin? Kanske du undviker att prata med grannen samtidigt som du är ute med barnet i trädgården också, eftersom den kanske flyttar ifrån huset och ni då aldrig ses mera? Hur 'stabil' ska en person vara i ditt liv for att du ska kunna låta den träffa ditt barn?

    Detta är så typisk FL! I alla andra trådar är man en hemsk förälder som skiter i sina barn och tänker bara på sig själv om man inte vänter minst ett halvt år, helst ett år, innan man introducera partnern för sina barn. För man måste vara helt säkert att man vill stanna ihop med partnern, för barnen blir traumatiserade för resten av sina liv om föräldern separera från sin nya partner. Inser man inte det är man helt oduglig som förälder och soc borde kontaktas.

    Men när en TS gör exakt det, är han konstig och gör helt fel och stackars partnern som bara får träffa TS under de barnfria veckorna.


    Nu skriver ju många på FL och alla kan ha olika åsikter. Men det är väl skillnad om det handlar om att introducera en partner som därefter kommer vara del av familjen i princip varje gång barnet vaknar, till att barnet får träffa en ny vän bland alla andra vänner man ser ibland over en fika.
  • Jemp
    Anonym (B) skrev 2024-08-11 10:05:46 följande:
    Jag kansken får fråga henne om hon känt sig åsidosatt? Känns som hon gick från 0 till hundra. Jag har sett till att träffa henne nästan ALL ledig tid jag inte har barnet. Dessutom kommer det ju inte vara så här länge till. När hon introduceras kommer vi kunna ses betydligt mer. 

    Jag är inte alltid så verbal med mina känslor vilket gjort henne lite osäker men jag har lite svårt att förstå varför. Varför skulle jag vilja vara ihop med henne om jag inte hade starka känslor för henne? Får kanske acceptera och uttrycka mer om det är viktigt för henne
    Det Låter som att problemet ligger just här, ja. Om hon redan innan är osäker och vill ha mer bekräftelse, och då upplever det som att du inte vill ses och att du backar/väntar med att introducera barnet och inte tycker det spelar Någon roll när, så spär det på känslan att inte vara prioriterad och rädslan att du inte har lika starka känslor.
    Du bör kunna bekräfta hennes känslor samtidigt som du gör en tidsplan som funkar för din son.
  • Spucks
    Tow2Mater skrev 2024-08-11 19:37:17 följande:
    Nu skriver ju många på FL och alla kan ha olika åsikter. 
    Just om detta brukar åsikterna bland de som svarar INTE gå isär.
  • Anonym (B)
    Anonym skrev 2024-08-11 19:23:40 följande:
    Varför kallar du din son för hen?
    Ville skriva könsneutralt men kom av mig.
  • Mrs Moneybags

    Tycker du gör helt rätt men som du själv skrev behöver du kanske uttrycka dina känslor bättre så att din dam inte tvivlar på dina känslor. 


    Rensa luften med henne och be om ursäkt för att det kanske blev fel men fortsätt att hålla på din plan. Det blir bra. 

  • Anonym (Syster)

    Hon är väl bara besviken. 
    Hon har laddat upp för det här och är besviken över hur det blev, men det bästa är att fråga henne. 
    Vad känner Hon över situationen? Det kanske ligger mer känslor bakom som du inte uppfattat och det brast nu. 

    Våga fråga!
    Kvinnor älskar prata känslor, hon kommer tycka du är sexig. Lycka till ;)

  • Anonym (Mannen)
    Anonym (B) skrev 2024-08-11 09:43:04 följande:
    Är min tjej oförstående eller har hon rätt i att vara upprörd?

    Varit ihop med en underbar kvinna i ca 9 månader. Jag har ett femåring från en tidigare relation, hon hat inga barn.

    Saken är den att vi har börjat prata om att lite smått introducera henne för mitt barn (inte spikat när exakt) och hon försäeslog att vi skulle ses i helgen. Hon åker bort med jobbet i 14 dagar nästa vecka och ville maxa antal tillsällen vi ses innan dess. Vi sågs för 2 dagar sedan och jag lämnar barnet till mamman på onsdag vilket är dagen innan hon åker.

    Nu är det så att barnet nyss bytt förskola och är på lite labilt humör just nu, varför jag tror det är klokast att vänta några veckor innan introduktion.

    Min tjej blev jätteledsen och sa att jag är ok med att bara träffa henne 1 gång innan hon är borta i  2 veckor. Hon ifrågasatte också att jag skulle ha middag med familjen och sonen på tisdag utan att bjuda henne. Nu svarar hon knappt på sms och är kall. Förstår inget då hon alltid brukar vara förstående och rimlig.

    Vad tror ni, har hon rätt i att vara upprörd, har jag bortprioriterat henne orättvist?


    Onödigt att utesluta henne imo. Om du nu har bestämt dig för något seriöst medvhenneär det bara att köra på.

    Ditt agerande låter som övertänkande. Såvida du inte ser den här kvinnan som något kortvarigt. Det är väl så hon tolkar situationen också. Att du inte värderar henne särskilt högt.
  • Anonym ("Pappas kompis")

    Jag var "pappas kompis" rätt länge efter att jag först mött hans barn, så man kan ju introduceras milt.

    Nu förstod hon iofs direkt att vi var ett par då hon var 16 år och första gången hon såg mig var av misstag och jag hade hans t-shirt på mig (gick till knäna så inte så illa som det låter), men jag var ändå "pappas kompis" ett bra tag.  

  • Anonym (B)
    Anonym (Mannen) skrev 2024-08-12 04:58:08 följande:
    Onödigt att utesluta henne imo. Om du nu har bestämt dig för något seriöst medvhenneär det bara att köra på.

    Ditt agerande låter som övertänkande. Såvida du inte ser den här kvinnan som något kortvarigt. Det är väl så hon tolkar situationen också. Att du inte värderar henne särskilt högt.
    Tycker det känns som "för mycket" att träffa hela släkten med en gång. Bör nämnas att jag jobbar jättemycket mån och tis, så generellt  jättestressiga dagar och en första träff med alla känns generellt forcerad. Jag har ju gett henne tydlig indikation om att det är på tapeten att hon ska träffa dem snart, varför skulle hon tro jag inte ser henne seriöst?
Svar på tråden Är min tjej oförstående eller har hon rätt i att vara upprörd?