• Anonym (J)

    Varför har andra ett behov av att trycka ner mig?

    Ända sedan jag var barn så har jag varit blyg och inte riktigt vetat hur jag ska föra mig i olika situationer. Jag har inte tagit plats och är rädd för att hamna i konflikter. Det gäller på jobbet och liknande sammanhang. I min familj med man och barn är jag helt annorlunda, här är jag den styrande som säger ifrån.

    Det märkliga är att alla verkar se mig som en stark person som ska tryckas till. 
    Jag vet inte varför men det är vardagsmat att få otrevliga kommentarer. Får höra att jag är dålig på saker etc Jag blir ledsen men vill inte visa. Håller masken men tänker ofta att det är konstigt att andra inte ser att jag är en osäker, blyg person. 

    Tar gärna råd kring detta, både från den som kanske känner igen sig och den som beter sig så mot andra. Vad vinner ni på det?

  • Svar på tråden Varför har andra ett behov av att trycka ner mig?
  • Kvittning
    Anonym (J) skrev 2024-08-17 12:44:25 följande:
    Ex 
    Om en kollega har något nytt klädesplagg/frisyr el dyl som uppmärksammas så får den enbart positiva kommentarer även om man ser att det kanske inte är 100% sanning. Plagget är kanske för snävt, stort eller frisyren helt fel. Om man köpt ny bil eller boende så är allt positivt. Om den bjuder på något är det 100% gott.

    Om jag har nya kläder, frisyr, bil, boende, bjuder på något så finns det alltid ett MEN med i kommentarerna. 
    Som om jag aldrig riktigt lyckas och det ska skrivas mig på näsan. Jag får alltid försvara mig. Ibland tar jag det bara, ibland biter jag ifrån . 

    Senast igår kom en granne och uttalade sig oombedd om mina nyplanterade växter. Att jag tänkt fel. 
    Svarade då att jag tackade för rådet men att vi nog har olika smak. Tänkte samtidigt att så hade denna person aldrig sagt till någon annan än mig. 
    Det första exemplet tycker jag absolut låter som något att reagera på. Är det hela gruppen som beter sig så eller är det en enskild person? Om det är en enskild person så tycker jag du ska lyfta det med någon annan i samma gäng som du litar på och se om den också uppfattat det och få möjlighet att ventilera. 

    Det du beskriver om grannen däremot känns som ett typiskt tillfälle där du överreagerar. Sådana saker säger man inte till utvalda löst bekanta utan är typiskt sådant som man antingen slänger omkring sig till alla eller inte säger alls. 
  • Anonym (J)
    Kvittning skrev 2024-08-17 12:52:03 följande:
    Det första exemplet tycker jag absolut låter som något att reagera på. Är det hela gruppen som beter sig så eller är det en enskild person? Om det är en enskild person så tycker jag du ska lyfta det med någon annan i samma gäng som du litar på och se om den också uppfattat det och få möjlighet att ventilera. 

    Det du beskriver om grannen däremot känns som ett typiskt tillfälle där du överreagerar. Sådana saker säger man inte till utvalda löst bekanta utan är typiskt sådant som man antingen slänger omkring sig till alla eller inte säger alls. 
    Intressanta tankar. 
    Det är generellt mot mig att jag får höra att det finns något som inte är helt bra. Där känns det som att de som man upplever som skörare besparas och det upplevs inte jag vara. Helt fel men ingen verkar se mitt verkliga jag. Jag spelar kanske en roll för bra.

    Angående grannen så har denne satt i system att klaga men hylla några andra så jag var kanske lite för vass pga tidigare konversationer. 
  • Anonym (Åäö)
    Anonym (Mina) skrev 2024-08-17 12:27:19 följande:

    Beter dessa människor så mot alla eller bara mot dig? 


    Vad är det som är så fantastiskt i ditt liv som gör att så många människor är avundsjuka? 


    Och så vill jag vara tydlig igen med att det är de som trycker ner som gör fel. Jag vill absolut inte lägga skulden på dig eller TS, bara funderar över varför ni drabbas. 


    Det kan jag inte svara på eftersom jag inte alltid är med när dom träffar andra människor, men jag har svårt att tro att det bara är mot mig som dom beter sig så.

    Vart i tråden har jag påstått att så många människor är avundsjuka på mig?

    Ja, du upprepar det flera gånger att det inte är ts fel men ändå anser du att det är ts som behöver jobba med sig själv. Hur tänkte du där?
  • Anonym (Missen)

    Jag tror att vissa drar på sig en sorts ogillande för att dom påminner om saker andra tycker är obehagliga med sig själva. Osäkerhet, blyghet och arrogans t ex.

    När jag var tonåring/ung vuxen kunde jag känna sådär, att vissa var avogt inställda till mig. Sen några år senare slutade jag bry mig så mkt om vad andra tyckte om mig och då skiftade det, min självkänsla blev bättre. Numera kan jag märka att andra är väldigt tillmötesgående, skrattar lite extra åt mina skämt t ex. Det tror jag beror på att jag är tillfreds i mitt eget skinn, jag är inte så brydd om att andra ska tycka om mig och därför gör dom det. Trivsel märks utåt.

    Är ju inte så lätt att skaffa sig något man kanske inte har, men att vara i rätt sammanhang bland likasinnade är mkt bra. Att känna att man är bra just för den man är.

  • Anonym (Åäö)
    Kvittning skrev 2024-08-17 12:48:47 följande:
    Ja som utomstående så märker man ju väldigt tydligt om det är så. 

    Att jag alls tar upp det är för att jag uppfattar trådstarten som att ts känner att typ alla beter sig så mot henne i olika sammanhang och inte att det inte verkar handla om att det är en specifik person eller gruppering som gör det.

    Om det däremot är en specifik gruppering (tex ett kompisgäng men inte på jobbet, eller på jobbet men inte i andra sammanhang) så är det troligen en gruppering man ska söka sig bort från och som faktiskt inte beter sig bra. 
    Ja jag förstod precis vad du menade och jag tycker att ditt inlägg var jättebra för det finns ju raka/hårda personer som verkligen inte menar något illa utan verkligen bara säger vad dom tycker. Men som vi båda verkar vara överens om så märker man skillnad om så är fallet eller om någon medvetet säger något för att vara elak/trycka ner. 
  • Anonym (J)

    Något jag alltid tänkt på som en förklaring är att jag aldrig haft nära vänner. De som har det är mer skyddade, liksom accepterade redan och svårare att ge sig på. Någon eller några har godkänt dem och det tolkar omgivningen som att de är ok. 
    Jag har aldrig haft ett kompisgäng. Enskilda kompisar men inte jättenära. 
    Kanske känner andra av det, kanske ser jag mig själv som någon som inte riktigt är ok utan en given måltavla för ärlighet som andra skonas från.
    Tror alltså inte att det handlar om avundsjuka utan tvärtom tar man ut sin egen överlägsenhet mot mig som ses som svagare. 

  • Anonym (Lajv)

    Känner också igen det beteendet men utsätts ganska sällan för det idag. var själv osäker när jag var yngre och fick pekpinnar men nu har jag fått mer respekt 

    Har märkt att det antingen handlar om att man presterar sämre på jobbet tex eller inte bidrar som de andra och då kommer folk störa sig på en och kommentera

    om man vet att man är lika bra som de andra kan det nog ha att göra med ens utstrålning. Sådana människor ger sig gärna på de som är osäkra och konflikträdda då de inte får något mothugg. vissa av de otrevliga kan vara irriterade för något i deras liv och då kan de kommentera för att må bra i stunden.

    Bara sådana saker som din hållning eller hur du pratar kan ge dig mer respekt och om du vet att du inte gör fel, ta inte all kritik du får 

  • Anonym (Mina)
    Anonym (Åäö) skrev 2024-08-17 13:05:14 följande:
    Det kan jag inte svara på eftersom jag inte alltid är med när dom träffar andra människor, men jag har svårt att tro att det bara är mot mig som dom beter sig så.

    Vart i tråden har jag påstått att så många människor är avundsjuka på mig?

    Ja, du upprepar det flera gånger att det inte är ts fel men ändå anser du att det är ts som behöver jobba med sig själv. Hur tänkte du där?

    TS kan inte jobba med andras beteende, bara sitt eget. (Det gäller så klart oss alla.) Det bästa vore ju om TS hittade ett bemötande som på sikt får andra att bete sig som folk, och om det inte går får TS jobba med hur hen ska tackla att folk ibland är taskiga. 


    Det är ju så att om man tycker att jättemånga beter sig illa mot en så är ju den gemensamma nämnaren man själv. Det betyder inte nödvändigtvis att man gör fel, men kanske att man behöver förändra sitt beteende om man vill få ett annat bemötande. 


    Som parallell kan nämnas att jag inte har någon nära vän. Det beror inte heller på alla andra utan faktiskt bara på mig själv och att jag har svårt att bjuda in till vänskap. 

  • Anonym (J)
    Anonym (Mina) skrev 2024-08-17 13:39:12 följande:

    TS kan inte jobba med andras beteende, bara sitt eget. (Det gäller så klart oss alla.) Det bästa vore ju om TS hittade ett bemötande som på sikt får andra att bete sig som folk, och om det inte går får TS jobba med hur hen ska tackla att folk ibland är taskiga. 


    Det är ju så att om man tycker att jättemånga beter sig illa mot en så är ju den gemensamma nämnaren man själv. Det betyder inte nödvändigtvis att man gör fel, men kanske att man behöver förändra sitt beteende om man vill få ett annat bemötande. 


    Som parallell kan nämnas att jag inte har någon nära vän. Det beror inte heller på alla andra utan faktiskt bara på mig själv och att jag har svårt att bjuda in till vänskap. 


    Det stämmer, jag har svårt att bjuda in till vänskap och det ligger på mig. Tidigare önskade jag inget mer än att få vänner och vara i ett sammanhang men nu har jag gett upp. Vet helt enkelt inte hur jag ska göra mig intressant. När jag ger andra uppskattning, materiella gåvor, råd osv är jag något att ha men får sällan tillbaka och till slut tröttnar jag, drar mig tillbaka och då upptäcker jag alltid att jag varit den som hållit gemenskapen vid liv. Ingen hör av sig 
  • Anonym (Mina)
    Anonym (J) skrev 2024-08-17 13:48:46 följande:
    Det stämmer, jag har svårt att bjuda in till vänskap och det ligger på mig. Tidigare önskade jag inget mer än att få vänner och vara i ett sammanhang men nu har jag gett upp. Vet helt enkelt inte hur jag ska göra mig intressant. När jag ger andra uppskattning, materiella gåvor, råd osv är jag något att ha men får sällan tillbaka och till slut tröttnar jag, drar mig tillbaka och då upptäcker jag alltid att jag varit den som hållit gemenskapen vid liv. Ingen hör av sig 
    Det är svårt. Jag är sån att jag inte vill vara påflugen, men resultatet blir att jag nog uppfattas som lite avståndstagande, att jag inte vill prata om privata saker. 
  • Anonym (J)
    Anonym (Mina) skrev 2024-08-17 13:54:08 följande:
    Det är svårt. Jag är sån att jag inte vill vara påflugen, men resultatet blir att jag nog uppfattas som lite avståndstagande, att jag inte vill prata om privata saker. 
    Exakt så.
    Jag har svårt att ställa mer personliga frågor för jag är rädd för att verka för gränslös. Ingen aning om var gränsen går. Ytligt småprat är inga problem, jag får ofta förtroenden och är en god lyssnare. 
  • Kvittning
    Anonym (J) skrev 2024-08-17 12:58:55 följande:
    Intressanta tankar. 
    Det är generellt mot mig att jag får höra att det finns något som inte är helt bra. Där känns det som att de som man upplever som skörare besparas och det upplevs inte jag vara. Helt fel men ingen verkar se mitt verkliga jag. Jag spelar kanske en roll för bra.

    Angående grannen så har denne satt i system att klaga men hylla några andra så jag var kanske lite för vass pga tidigare konversationer. 
    Men då är det ju inte att de ger sig på dig och försöker trycka ned dig utan att de känner att de kan vara ärliga mot dig på ett sätt som de inte kan mot andra.

    Och de som är raka på det sättet mot människor som de inte uppfattar som sköra är det vanligen mot människor som de uppskattar. Troligen så är det de sköra människorna de bara säger positiva saker till som de sedan går hem och pratar negativt om och dig som de kan vara ärlig mot som de pratar positivt om.

    Det blir ju väldigt fel om du är skör men spelar stark för då kommer du att få den typen av kommentarer som man uppfattar att "starka människor" inte bara klarar utan även uppskattar. Men sedan så tar du emot det som en sköra person och känner dig påhoppad och då blir det ju fel.

    Jag tror att du antingen måste visa att du är skör istället för att spela något annat eller försöka att se de raka kommentarerna till dig som något positivt.
  • Anonym (hmm)
    Anonym (J) skrev 2024-08-15 21:11:31 följande:
    Varför har andra ett behov av att trycka ner mig?

    Ända sedan jag var barn så har jag varit blyg och inte riktigt vetat hur jag ska föra mig i olika situationer. Jag har inte tagit plats och är rädd för att hamna i konflikter. Det gäller på jobbet och liknande sammanhang. I min familj med man och barn är jag helt annorlunda, här är jag den styrande som säger ifrån.

    Det märkliga är att alla verkar se mig som en stark person som ska tryckas till. 
    Jag vet inte varför men det är vardagsmat att få otrevliga kommentarer. Får höra att jag är dålig på saker etc Jag blir ledsen men vill inte visa. Håller masken men tänker ofta att det är konstigt att andra inte ser att jag är en osäker, blyg person. 

    Tar gärna råd kring detta, både från den som kanske känner igen sig och den som beter sig så mot andra. Vad vinner ni på det?


    Fega oärliga människor gillar gärna trycka till genuina personer som de uppfattar som lite starkare. Observera att jag skrev GENUINA (ej riktat till ts utan till er maschoschister som läser detta inlägg).
Svar på tråden Varför har andra ett behov av att trycka ner mig?