• micc

    hjälp, min sambo dricker


    Jag flyttade in till min sambo för ett par månader sedan.
    Nästan direkt började jag uppleva att han hade druckit när jag kom hem lite senare på kvällarna från jobbet. Han drack även fredagar och lördagar öppet framför mig. Kunde lätt röra sig om en del whisky och kanske 6-7 öl på en fredag kväll.

    Jag började känna oro för eventuellt missbruk och började leta här hemma efter gömmor. Jag hittade bland annat en tom stor gin flaska som han slängt in längst in i en garderob samt flertal gånger att han hällt över whisky och sprit i tomma cola flaskor som han gömt i sitt skrivbord. Han hade även en 750 cl whisky flaska stående i en pappers förpackning synligt, men man såg liksom inte innehållet i den. Denna flaskan har flertal gånger sjunkit, stigit, sjunkit och stigit igen.
    En fredag såg jag att han fyllt på en halv liter cola flaska med whisky. På lördag kväll skulle vi ha gäster. Jag upptäckte på söndagen att han hade druckit närmare halva flaskan på lördag dag, innan vi skulle ha våra gäster? Det blev söndag och mot kvällen kom han hem från ärenden, han gick direkt in på sitt kontor, stängde dörren och jag upptäckte på måndagen att han hade druckit upp resterande av whiskyn, samt öl.

    Nu fick jag nog och konfronterade honom. Han erkände direkt att han dricker mer än vad han ska och berättade att detta började under tiden han studerade, och att han därefter aldrig riktigt kom ur det. Han berättade att han känner att han behöver dricka för att varva ner, vilket för mig är helt fel anledning till att dricka. Han sa att han trodde han skulle sluta nu när vi blev sambos.
    Mitt krav var att han skulle tala med någon professionell om detta, detta tog han inte tag i förrän jag kanske två veckor senare blev arg över att han inte tog tag i det. Han hade då ett samtal över telefon med någon psykolog.

    Livet rullade på. Han fortsatta dock att köpa hem öl varje helg. Ingen sprit vad jag märkte.
    Jag sov borta en natt i somras och då passade han på att dricka mer än vad han skulle. Han hade druckit upp en hel flaska vin själv och en del öl. Detta upptäckte jag då han alltid sover väldigt länge nästkommande dag. Men han erkände direkt.

    Förra veckan hade vi det lite tjafsigt och dålig stämning mellan oss allmänt, rörande något helt annat. Jag bestämde mig för att åka bort över helgen. Han sov då ovanligt länge vilket jag märkte genom att han inte var aktiv på sociala medier och inte svarade mig.
    Nu i måndags bad jag honom visa sig sitt kontoutdrag och mycket riktigt hade han varit på systembolaget. Han sa då att han hade köpt ett sånt där flerpack med midsommar snaps, samt 7-8 öl. Vi hade även öl hemma sedan tidigare som han druckit upp. Han köper alltså nya för att dölja hur mycket han egentligen har druckit. Jag får det till att han sammanlagt då säkerligen druckit upp alla snapsar + kanske 12 öl, detta helt i sin ensamhet. Han säger nu att han kände att han behövde dricka efter den jobbiga veckan och han ville ??återställa sin hjärna?? och börja om på nytt nu efter helgen. Han säger att han inte längre alls har samma problem som tidigare då han inte dricker längre på vardagar och inte ser felet i sitt drickande, han skadar ju ingen.
    Jag känner att han fortfarande har helt fel anledning till att dricka och jag känner att han passar på så fort jag inte är borta.
    I somras var jag utomlands 2 veckor, under den tiden försvann en hel gin flaska som han korkat nog köpte innan jag stack iväg, men var öppen med det. När jag kom hem från semestern och frågade vart den hade tagit vägen så sa han att han hade haft med den till en dagsfylla, men nu kröp det fram att han hade druckit av den hemma också, samt att en del whisky även är borta.

    Jag vill gärna höra andras perspektiv och få tips om vad fan jag ska göra.
    Har tänkt på ifall jag ska berätta för hans föräldrar, jag orkar inte längre vara själv i detta. Vad har jag ens för rättigheter att ställa krav?
  • Svar på tråden hjälp, min sambo dricker
  • Anonym
    Anonym (Em) skrev 2024-09-26 18:45:19 följande:

    Tvivlar på att du jobbar med beteendeproblematik när du skriver som du gör om ts situation. 


    Jag kallar det vad jag vill. Jag tycker att man har ett eget ansvar till diagnosen, anlag eller ej. 


    Det är helt ok att du inte tror på vad jag säger.
    Helt ok.

    Men du har fel, och så äckligt full med fördomar så man häpnar.
  • KimLinnefeldt

    Du är indragen i hans drickande, kontrollerar honom, oroar dig, förhåller dig till hans drickande och ljugande. Det är en farlig väg som kan leda till medberoende.

    Men det finns hjälp att få - både för dig och honom. Jag vill minnas att det finns särskilda stödgrupper för dem som lever med en alkoholist. Kanske Anonyma Alkoholister?

    Massor av info finns på nätet. Hittade snabbt detta:

    www.thedrawingroom.se/artiklar/8-rad-for-anhoriga-till-alkoholister-och-missbrukare/

  • SmulanFnulan
    Anonym skrev 2024-09-26 18:56:22 följande:
    Det är helt ok att du inte tror på vad jag säger.
    Helt ok.

    Men du har fel, och så äckligt full med fördomar så man häpnar.
    Självklart har man ett eget ansvar? Vilket urbota korkat påstående.
  • Anonym
    SmulanFnulan skrev 2024-09-26 19:16:08 följande:
    Självklart har man ett eget ansvar? Vilket urbota korkat påstående.
    Vad svarade du ens på...?
  • Anonym (Em)
    Anonym skrev 2024-09-26 18:56:22 följande:
    Det är helt ok att du inte tror på vad jag säger.
    Helt ok.

    Men du har fel, och så äckligt full med fördomar så man häpnar.
    Är ju inte så att man föds med en spritflaska i munnen direkt. Givetvis har de ett eget ansvsr, om än otur med genetiken.

    Bör det sista jag skriver till dig. Hoppas som sagt att ts tar råd av någon annan än dig. I hennes situation är det tydlighet och ultimatum som gäller, alternativt flytta. Stor varningsflagg.
  • Anonym (Hmmm ...., ,)

    Hur mycket dricker du själv? En flaska vin och ett par öl dricker jag lätt en kväll. Tycker inte det är mycket om man är ledig dagen efter. Sen förstår jag inte varför du stör dig och letar bevis på exakt vad och hur mycket han har druckit när du inte ens är hemma? Hur rör det Dig?

    Kanske är bäst att ni bara separerar helt enkelt?! Det där låter som en extremt jobbig "relation" för er båda. Rynkar på näsan

  • Anonym (Hoppsan)

    TS,

    Undrar mest hur mycket tid och energi du lägger ner på att kontrollera mannen du flyttade in hos.
    Du är ju värre än den värsta privatdetektiven!

    Och, en flaska vin och ett par öl... är ingenting på en hel kväll.

  • micc
    Vad många svar jag fick på kort tid, tack till alla som tar sig tid.
    Jag förstår att jag själv inte kan få honom att sluta, utan att det behöver komma från han själv. Och visst, han har slutat med drickandet på vardagar vad jag vet.
    Igår ringde jag själv till en professionell samtalskontakt, det var mycket fokus på vad allting får för konsekvenser för mig.

    Jag går i tankarna om att kräva att vi tillsammans ringer någon professionell inom yrket eller att jag iaf får sitta bredvid och lyssna på samtalet, så att han inte har möjlighet att vara oärlig mot personen. Jag är samtidigt rädd för resultatet och svaren som vi eventuellt kommer att få.

    Många frågar vad problemet egentligen är, jag har svårt att svara på detta mer än att det skapar en otrygg känsla för mig och en oro för framtiden. Han blir inte aggressiv eller elak när han dricker, tvärtom blir han ännu mer kärleksfull och gosig. Hade han blivit elak så vill jag gärna tänka att jag hade lämnat för länge sedan.  
  • micc

    För övrigt, vi har inga barn. Vi båda är bara runt 30 år.


    Innan vi flyttade ihop var detta ingenting som jag märkte av mer än att han drack ett par öl när vi sågs över helgen, och att det verkade vara viktigt att det skulle finnas öl hemma liksom. Vi har bott i olika städer tidigare och har därför bara umgåtts ca en vardag i veckan, samt största delen av helgerna ihop.


     


    Jag själv dricker i princip enbart alkohol i samband med fest och tillställningar, när man har middagar med vänner m.m


    Mitt drickande hemma är i princip obefintligt. Det skulle aldrig falla mig in att dricka en större mängd själv i min ensamhet. 

  • ragnvaldigur

    Ja det låter ju som han dricker av konstiga anledningar.. Skadar ju inte att undersöka det.

    Men på senaste tiden dricker han alltså bara på fredagar och lördagar? Det är väl inte så farligt så länge det rör sig om rimliga mängder?

  • Tukt
    micc skrev 2024-09-26 21:00:41 följande:
    Vad många svar jag fick på kort tid, tack till alla som tar sig tid.
    Jag förstår att jag själv inte kan få honom att sluta, utan att det behöver komma från han själv. Och visst, han har slutat med drickandet på vardagar vad jag vet.
    Igår ringde jag själv till en professionell samtalskontakt, det var mycket fokus på vad allting får för konsekvenser för mig.

    Jag går i tankarna om att kräva att vi tillsammans ringer någon professionell inom yrket eller att jag iaf får sitta bredvid och lyssna på samtalet, så att han inte har möjlighet att vara oärlig mot personen. Jag är samtidigt rädd för resultatet och svaren som vi eventuellt kommer att få.

    Många frågar vad problemet egentligen är, jag har svårt att svara på detta mer än att det skapar en otrygg känsla för mig och en oro för framtiden. Han blir inte aggressiv eller elak när han dricker, tvärtom blir han ännu mer kärleksfull och gosig. Hade han blivit elak så vill jag gärna tänka att jag hade lämnat för länge sedan.  
    Då kanske du bör börja hos dig själv varför du får denna otrygga känsla. Inte för att lägga över ansvaret på dig, utan för att det kommer bli lättare att gå vidare.
    Har du tidigare dåliga upplevelser, eller varför blir du otrygg? Blir du det på fest och krogen också? Handlar det om sociala normer, och så vidare?
  • Anonym (Hoppsan)
    micc skrev 2024-09-26 21:00:41 följande:
    Vad många svar jag fick på kort tid, tack till alla som tar sig tid.
    Jag förstår att jag själv inte kan få honom att sluta, utan att det behöver komma från han själv. Och visst, han har slutat med drickandet på vardagar vad jag vet.
    Igår ringde jag själv till en professionell samtalskontakt, det var mycket fokus på vad allting får för konsekvenser för mig.

    Jag går i tankarna om att kräva att vi tillsammans ringer någon professionell inom yrket eller att jag iaf får sitta bredvid och lyssna på samtalet, så att han inte har möjlighet att vara oärlig mot personen. Jag är samtidigt rädd för resultatet och svaren som vi eventuellt kommer att få.

    Många frågar vad problemet egentligen är, jag har svårt att svara på detta mer än att det skapar en otrygg känsla för mig och en oro för framtiden. Han blir inte aggressiv eller elak när han dricker, tvärtom blir han ännu mer kärleksfull och gosig. Hade han blivit elak så vill jag gärna tänka att jag hade lämnat för länge sedan.  
    Att komma med krav att, för det första, han ska söka hjälp mot något som han inte ser som ett problem, och för det andra, kräva att få lyssna under samtalet kan du nog glömma.

    Du är inte hans mamma vet du, och hans föräldrar ska du bara låta vara. Hade min sons nyinflyttade flamma börjat pipa hos mig om min son, ja då hade jag rått honom att skicka iväg dig.

    Du bor i hans hem och tror att du ska styra hans liv.

    Glöm det.
    micc skrev 2024-09-26 21:06:39 följande:

    För övrigt, vi har inga barn. Vi båda är bara runt 30 år.


    Innan vi flyttade ihop var detta ingenting som jag märkte av mer än att han drack ett par öl när vi sågs över helgen, och att det verkade vara viktigt att det skulle finnas öl hemma liksom. Vi har bott i olika städer tidigare och har därför bara umgåtts ca en vardag i veckan, samt största delen av helgerna ihop.


     


    Jag själv dricker i princip enbart alkohol i samband med fest och tillställningar, när man har middagar med vänner m.m


    Mitt drickande hemma är i princip obefintligt. Det skulle aldrig falla mig in att dricka en större mängd själv i min ensamhet. 



    Kanske en dålig kombo bara.

    En i pricip nykterist och en som gillar alkohol, det blir nog svårt.

    Han kanske kontrar med att du ska dricka också, hur gör du då? Eller är ditt ord lag i hans hus?

    Ni är en missmatch helt enkelt. För båda skull bör du flytta hem igen.
  • Anonym (Syster)
    micc skrev 2024-09-26 21:06:39 följande:

    För övrigt, vi har inga barn. Vi båda är bara runt 30 år.


    Innan vi flyttade ihop var detta ingenting som jag märkte av mer än att han drack ett par öl när vi sågs över helgen, och att det verkade vara viktigt att det skulle finnas öl hemma liksom. Vi har bott i olika städer tidigare och har därför bara umgåtts ca en vardag i veckan, samt största delen av helgerna ihop.


     


    Jag själv dricker i princip enbart alkohol i samband med fest och tillställningar, när man har middagar med vänner m.m


    Mitt drickande hemma är i princip obefintligt. Det skulle aldrig falla mig in att dricka en större mängd själv i min ensamhet. 


    30 säger du. Vill du ha barn? Då tycker jag du ska lämna honom och hitta någon annan. För trots det jag skrev om att inte komma med moralkakor tror jag han är beroende och det vore djupt oansvarigt att skaffa barn med en person man vet får kämpa med beroende resten av livet.
  • Cathariiina

    Om den där karl'n inte är något alldeles extra på andra sätt, så skulle jag nog flytta därifrån (hoppas att du har någonstans att flytta och inte har bränt alla broar). För det går aldrig att lita på sådana människor. Du skulle få vara orolig och vakta på honom och leta flaskor och undersöka innehållet hela ditt liv. Jag skulle i alla fall inte orka leva så. 

  • KimLinnefeldt
    micc skrev 2024-09-26 21:00:41 följande:
    Jag går i tankarna om att kräva att vi tillsammans ringer någon professionell inom yrket eller att jag iaf får sitta bredvid och lyssna på samtalet, så att han inte har möjlighet att vara oärlig mot personen. Jag är samtidigt rädd för resultatet och svaren som vi eventuellt kommer att få.
    Just sånt tror jag man ska vara försiktig med. Annars risk att du blir indragen in hans problem. Han måste ta hand om dem själv. Och du behöver nog vara väldigt strikt, kräva att han inte blir full, att hans drickande aldrig får påverka något annat i livet.
  • fornminne

    TS, du skrev att du har varit i kontakt med professionellt samtalsstöd, där fokus låg på vilka konsekvenser hans drickande får för dig. Det är precis där fokus ska ligga. Du ska inte försöka hantera hans problem, det får han göra själv. Annars riskerar du att bli medberoende.

    Konsekvenserna för dig verkar vara att du blir orolig, känner dig otrygg, hittar gömd alkohol osv. Samt att du märker att han är påverkad. Det skulle inte jag gilla, även om han blir trevligare och gosigare osv. För det är fortfarande ett missbruk (stora mängder, gömmer alkohol), samt en påverkad person.

    Det spelar ingen roll att han inte dricker varje dag. Vad jag kan utläsa, låter det som väldigt mycket alkohol, inte bara några öl och en flaska vin till helgen. Det låter absolut som han är beroende.

    Håller med ovanstående, skaffa inte barn med honom. Vill du ha barn bör du försöka hitta någon annan, som inte har problem med missbruk / missbrukspersonlighet.

Svar på tråden hjälp, min sambo dricker