Om ert barn sa att hen vill byta kön

Jag är inte i er situation. Spontant tänker jag att BUP och utredning kring det här är såklart nödvändig. Dom är väl experter på det här och vet vad som behövs göras/om och när. Förhoppningsvis hade jag litat på expertisernas omdöme och råd. Det viktigaste är att barnet mår bra och är lycklig - oavsett kön

Synd att kötiden är så lång bara..

Finns många som är hjärntvättade en hel livstid. 

Ja, det är svårt att "väcka" sådana här personer men det går. 

Ja, förstår att det är jobbigt att gå och vänta för alla inblandade. Men jag tror att allt kommer bli bra tillslut och att väntan kommer vara värd det. Stort lycka till

Men va? Varför står du handfallen bara för att kön hos bup är lång? Du vet väl om att man kan söka sig privat? Varför tror du att bup är det enda alternativet? 

Jag kanske inte vill vända mig var som helst utan till någon som har kunskap om just det här

Det låter logiskt. Alla som har en nybliven 3åring kan vittna till att det är i denna ålder man blir medveten om kön. Men de kan ha svårt att se vem som är kille och vem som är tjej. 

Det kan vara möjligt att din dotter identifierade sig felaktigt som kille. Visst kanske hon lärt sig senare att hon faktiskt inte var en kille men att det hon lärde sig först inte riktigt släppt. 

Kika på detta med autism.

Var skrev jag att du skulle vända dig var som helst? 

Tack snälla. Jag hoppas det också. 

Jag upplevde att hon var medveten om vilket kön omgivningen hade redan då och inte bara medveten om sitt egen könsidentitet. Hon kunde peka på sin pappa och säga pojke och på sig själv och säga pojke. och mamma flicka. Storasyster flicka. 

Ja familjen brukar ju vara de första som man lär sig. Vem som är vad. Sen brukar de ha svårt gällande främlingar. De brukar behöva dela in i grupper. Typ långt hår-tjej, skägg- kille osv. Och ibland blir det fel i gruppen eftersom det tex finns killar med långt hår. Ofta gör de även sämre grupper som ex svarta skor- tjej, ja då kan det bli väldigt många fel.

Man kan ju ana att dessa föräldrar är woke...
Alltså...

slumpen..
Att ens skriva ut ordet hen säger ju allt. 

Dessa vidriga föräldrar är antingen vänsteradikala, har medvetet gjort sitt barn till ett könlöst barn, pratat öppet om sina studier i genusvetenskap på södertörn och sen ansett att de är fantastiska människor med GOOOOD värdegrund. 

Det är många i tråden som verkar tro att alla som vill byta kön också har autism och att denna dysfori är något som alltid går över. Det är säkert många (kanske t.o.m. majoriteten) fall där autism har koppling till detta, men det måste inte vara alla :)

Jag "bytte kön" (trans) från tjej till kille, och det var alltid tydligt för mig också (likt som trådstartaren skrev), och hade mitt första samtal hos BUP när jag var 13 år, där de skickade en remiss för att påbörja en utredning för dysfori. När jag var 18 år, fick jag fastställd diagnos för könsdysfori och kunde därmed skriva ut hormonbehandling. Det tog alltså 5 år, och dessa år bestod ungefär bara av att konstant "bevisa" att jag faktiskt var trans. Enligt psykologerna i utredningen var jag också ett "perfect case" i och med att jag aldrig varit med om några trauman (inte heller några diagnoser som autism eller liknande), utan alltid haft en vanlig uppväxt. Så ni som tror att detta är något som minderåriga bara kan springa in hos BUP och begära ut hormonbehandling är helt ute och cyklar. Är i dagsläget snart 21 år och mår så mycket bättre än när jag var tonåring, tack vare hormonbehandling och kirurgi.

Håller dock med om att man ska vänta med irreversibla förändringar tills man är i alla fall 17 eller 18. Poängen med mitt inlägg var att alla som gör denna typ av förändring inte lider av diagnoser som autism eller temporärt blivit påverkade av media!

Jag skulle sagt:

Älskling! Jag älskar den för den du är! Du får klä dig hur du vill, vara hur du vill, umgås med vem du vill och älska vem du vill. Jag stöttar dig i allt! Du är perfekt skapt och din kropp är frisk - använd din fina kropp till både nöje och njutning! Du är den du är och den personen är helt fantastisk!

Men andra ord: var hur du vill, men SKÄRA OCH GE EN HELT FRISK KROPP MEDICINER OCH MEN FÖR LIVET? No way, José.

Acceptera den du är och gör det bästa, lyckligaste av det! Lösningen till att bli lycklig ligger inte i att tappa x antal kilon, ha en viss frisyr, stora fejkbröst eller om man har konstgjord snippa eller snopp. Lyckan kommer inifrån.

Börja lär ut det och sluta skära i friska barn, tack. Det finns inga "fel" kön bata felaktiga sociala konstruktioner. Du är den du är - jobba utifrån det.

Dessa förbannade köer till BUP...
Jag hade snabbt sökt hjälp åt mitt barn, inte för att det är något fel på hen, men hen behöver få stöd och förståelse från ett proffs. Även vi föräldrar, hur detta ska hanteras. Personligen känner jag däremot att man kanske bör vänta något åt med könskorrigering. 

Det är ingen som börjar "skära i friska barn" för att de ska få byta kön. Könsbekräftande behandling för barn kan vara allt ifrån att barnet får klä sig i "pojkkläder" eller ha en viss frisyr, men ingen börjar seriöst diskutera om ett minderårigt barn ska få operera bort bröst och könsorgan för att barnet identifierar sig som ett annat kön. 

Jag får väl sannerligen hoppas att inte barn får byta kön utan att vi åtminstone har en 18-års gräns innan den offentliga sjukvården betalar könsbyte på skattebetalarnas bekostnad för HBZRTNH barn som totalt har förvirrat sig i sin könsidentitet.

Tänk vad samhället har ballat ur de senaste årtiondena.

Hej! 

Mina råd till dig är att låta ditt barn vara precis som den vill. Ni får följa med helt enkelt och stötta barnet. Var lyhörda. Visa att ni älskar och står bakom barnet alltid!

Läs på om trans och att vara anhörig. Sök dig till forum för detta.

Hur mår barnet? 

Det är inte lätt att vara utanför normen så ge barnet primärt massa kärlek och stöd så får tiden utvisa Vart ni landar. 

Bra att ni sökt er till BUP.

Jag tycker att man stöttar sitt barn oavsett vad.
Om mitt barn skulle berätta för mig att hen känner sig som det motsatta könet så hade jag accepterat det. Kanske fråga om barnet vill testa att använda pronomen för det motsatta könet, för att se hur det känns. Då kanske barnet känner att det kändes helt rätt, eller att det inte alls kändes bra.
Låt barnet ha den frisyr som hen vill, kläder som hen vill osv. Och såklart kontakta bup, men det ser jag att ni redan gjort! :) 
Det finns flera anledningar till varför den psykiska ohälsan är så utbredd hos transpersoner, och det är inte för att trans är samma sak som en psykisk sjukdom.. utan för att transpersoner möter så mycket hat, diskriminering osv. Det ser man ju direkt i den här tråden..
Lycka till! 

över 90% av tjejer som vill byta kön till kille har autism... de siffrorna säger att det snarare är något annat som är problemet och inte kroppen i sig. Snarare mår tjejer väldigt dåligt men är bättre på att dölja det, de kan inte identifiera problemen och då söker man på nätet. Där har du idioter som lägger ut en 12 sekunders video på tiktok om hur mycket lyckligare de blev av att byta kön och det finns ingen bakrund eller konsekvenstänk som presenteras. Allt är en quick-fix och det är trendigt.

Säg till din dotter att "kön/gender" är en social konstruktion och det som anses vara manligt och kvinnligt är flytande i samhället, om hon vill klä sig i större hoodies och gillar bilar gör det henne inte till mindre av en  kvinna är de som sminkar sig och skaffar botox. När det gäller att acceptera kroppen så är det ditt jobb som förälder att prata med ditt barn, förklara att ALLA har svårigheten i puberteten när man börjar känna sig klumpig och främmande i sin kropp. Det är inget som operationer och mediciner kommer kunna ändra, det är inbillning och en illusion om att man kan medicinera bort alla problem i världen. 
Boka tid hos en kurator på vårdcentralen och låt din dotter börja gå till botten med vad de verkliga problemen är.