När gick det utför för er?

Jag har alltid haft låg energi, typ, trots ADHD. Fast när jag var yngre så var jag väl mer utåtagerande och flängde runt och så, men nu när jag har blivit över 40 så känner jag mig alltid trött. 

Ja! Glömde detta i mitt inlägg. Klimakteriet! Och i kombination med tonårsbarn. Det har varit hårt. 

Hur lång tid tog det för dig att ta dig igenom klimakteriet? Skönt att höra att det blir bättre i alla fall. Är säkert i förklimakteriet nu men har inte märkt av något förutom minskad pms och bättre hormonbalans. 

Hoppas att jag kan få lite mer fett ovanför höfter/midjan i samband med klimakteriet, men hormonförändringarna kanske slår lite olika.

Ja, vid och efter klimakteriet börjar förfallet, 

Jag tränar hela tiden på ett varierat sätt. Det är nog därför jag ändå inte har någon värk eller något liknande problem, trots 55+ i ålder. 
Men jag blir fort trött , behöver vila mycket, kan inte vara uppe och festa hela natten som man gjorde vid 20 till 25 år. 

Ärligt talat, runt 30+ kände jag att det började gå utför. Nu vid 43 känner jag mig 100 pr äldre än vid 30.

Om jag som 48-åring hade ägnat mig åt lugnare träning hade jag nog känt mig i hyggligt bra skick, men eftersom min sport lätt kan ge stukade fötter och muskelbristningar om jag inte är ordentligt uppvärmd numera så märker jag av min ålder. Tror problemen började för 3-5 år sedan. Tar en himla tid att bli av med skador och man tappar kondis vid minsta lilla uppehåll.

Jag är ?bara? knappt 40 och känner att jag har haft samma energinivåer hela mitt vuxna liv. Direkt kopplat till träning och rörelse dock, när jag rör på mig mycket är jag mycket jämnare på alla sätt, ink i energinivåer. Är piggare nu än när jag hade en soffpotatisperiod i tjugoårsåldern. 

Jag är 43, stark som en oxe och pigg därefter. (så länge sömnen funkar) har i perioder haft problem med sömnen och då är man såklart inte på topp, men jag har hållit i med träningen ändå och det har varit räddningen. 

Jag har ett stressigt och krävande arbete och reser mycket, tidigare mornar och sena kvällar blir det ofta, men jag har inget problem med orken ändå. Har ordnat ett bra gym hemma så det är enkelt att komma ut och träna, hade jag behövt åka på ett gym har det garanterat sällan blivit av. 

Sambon jobbar deltid men det är alltid jag som är aktiv med barnen, hon är alltid trött och tycker det mesta sånt är jobbigt.

Jag tror också att träning gör skillnad. Att hela tiden hålla igång kroppen med alla muskler, leder, cirkulation med mera gör att man orkar mer både fysiskt och psykisk. Jag tränar också hemma annars hade det blivit svårt att få det att funka. Inget tungt, tidskrävande eller avancerat, men tillräckligt för att hålla kroppen smidig.

Så är det definitivt, jag har gått på gym i många år men när jag byggde ut och ekonomin tillät så ordnade jag ett hemma. Och det trivs jag grym bra med, jag har andra träningsformer på barmarkssäsongen så jag tränar ganska varierat men styrketräning är ju väldigt viktigt för att motverka åldrande.

Generellt kan du tänka att när du slutar hoppa så går det utför, tänkt efter hur många 50+ i din omgivning som klarar ett jämfota-hopp på 50cm.

Om jag bara får sova 7-8 timmar/natt då känner jag mig inte mer sliten nu vid 55 år än jag gjorde vid 30. Det är väl den stora skillnaden, att jag klarade mig på betydligt mindre sömn då. Också får jag oftare småskador nu när jag tränar, och det tar längre tid att bli helt återställd. 

Jag blir 40 nästa månad och har en tonåring och en bebis. Jag orkar fortfarande med sömnlösa nätter och att jaga småbarn på samma sätt som när jag var yngre. Dock märker jag förändringar i hur jag tänker. Jag är tröttare när jag tänker på lekland (det var kul med första barnet), alla dessa dagisvirus man återigen ska ta sig igenom osv. Jag är lite livstrött. Inte deprimerande, men har en känsla av att jag redan gjort en del och känner inte samma entusiasm över att göra det igen. Jag skulle säga att det är den största skillnaden från när jag var yngre. Är dock mer stabil och lugn som person nu. 

Sexuellt började det gå utför vid 45 ungefär. Potensen började avta och det blev småningom  svårare för mig att komma.

42 var den kritiska åldern. Efter det tappade jag morronståndet och då var det som att luften gick ur mig. Märkes att det var färre kvinnor som spanade på mig på stan jag hade tappat min mojo och solen gick i moln.