Anonym (TS)

Sun 16 Feb 2025 09:29

47 svar

Sjukskriven för utmattning, konstant sjuk

Jag är sjukskriven för utmattning sedan en dryg månad tillbaka. Har ungefär två veckor kvar av sjukskrivningen och känner mig så orolig. Har inte kunnat göra några förändringar i livet. Har inte kunnat gå ut på promenad dagligen som jag tänkt, inte kunnat gå på yoga och meditation osv för att jag sedan i princip dag 1 varit sjuk. Första veckan hade jag stark huvudvärk varje dag, blev något bättre av huvudvärkstablett men tog inte helt bort den. Efter det blev jag förkyld med huvudvärk, hosta och feber. Hostan sitter fortfarande kvar även om förkylningen i övrigt gick över. Då fick jag istället problem med oregelbunden puls som kom och gick, väldigt obehagligt och nu igen är jag förkyld. Först med feber i fem dagar, halsont och hosta. Nu är bara halsontet och hostan kvar. Är riktig slemhosta så jag inte ens kan sova på nätterna. Jag förstår inte. Jag har aldrig varit såhär mycket sjuk innan. Har varit hemma från jobbet kanske en gång per år pga är förkylning och nu har jag varit förkyld med feber och hosta två gånger inom loppet av en månad.

Jag har inte kunnat skapa rutiner, utöva fysisk aktivitet, äta ordentligt osv som krävs för att jag ska kunna återhämta mig från utmattningen. Känner mig snarare ännu mer utmattad idag än jag blev sjukskriven pga av att jag varit konstant sjuk. Vad gör man?

Anonym (a)

Sun 16 Feb 2025 22:05

#31

Anonym (TS) skrev 2025-02-16 21:55:18 följande:

Anonym (a) skrev 2025-02-16 12:39:45 följande:

Jag förstår inte heller. Du har varit hemma två veckor, varit sjuk en del av tiden där resten låter som själv utmattningen. Det är inte konstigt eller att dessa saker ska vara uppfyllda efter två v "Jag har inte kunnat skapa rutiner, utöva fysisk aktivitet, äta ordentligt osv som krävs för att jag ska kunna återhämta mig från utmattningen. "

Du behöver vila. Att äta är jättebra men fysiskt aktivitet är inte alltid lämpligt så tidigt i processen utan vila behövs. Nu har du också varit förkyld.

Jag har varit hemma drygt en månad som jag skrev i trådstarten, men övriga sjukdomar har avlöst varandra.

Ok, läste lite fel. Dock är två veckor ingenting i sammanhanget.

Anonym (a)

Sun 16 Feb 2025 22:06

#32

Anonym (TS) skrev 2025-02-16 22:03:59 följande:

Jag känner mig bara stressad över dessa korta sjukskrivningar också. Känns som att läkare gjort bedömningen att jag ska kunna jobba efter de sex veckornas sjukskrivning jag fått. Jag vet inte hur man ska tänka? Känner mig stressad över att jag varit sjuk och således inte kunnat göra allt detta som krävs för att återhämta mig. Känns svårt att bara vila, vila, vila när det känns som att jag ska vara "back on track" efter sex veckor.

nej, denne har bedömt att det ska vara 6 v till nästa besök. Vad som sker under detta 6 v är inget han vet i förväg.

Anonym (Magnolia)

Mon 17 Feb 2025 00:40

#33

Du låter som du har fått en rejäl utmattning utifrån det du beskriver din situation både före och efter du kraschade. Din kropp och psyke är totalt utmattad och kom ihåg att det är inte ditt fel. Det är oftast de mest ambitiösa och högpresterande personer som råkar ut för utmattningssyndrom.

Din kropp protesterar genom att du blir upprepat sjuk i förkylningar och ditt psyke genom att du blir uppstressad för det minsta lilla som du vanligtvis kanske inte ens noterat. Du behöver vila. Du behöver lägga ner alla måsten tills dina basala aktiviteter fungerar som tex äta, sova, hygien. Därefter startar du med en liten aktivitet per dag (minska den med hälften av det du tänkt från början så brukar det bli mer lagom) tex gå runt kvarteret, vattna blommorna? När du senare får en ?bra dag? med mer energi bör du göra lika mängd aktivitet som den dagen du knappt hade någon energi. Detta för att du inte ska ?bränna av? din sparande kraft utan ha en jämn fördelning alla dagar i veckan.

Boka in ett återbesök hos din läkare till ca en vecka innan din sjukskrivning går ut och berätta om vilka aktivitetsbegränsningar du har för din läkare; att dina begränsningar påverkar din vardag, att din make sköter allt i hemmet, att du knappt orkar duscha osv?

Allt gott till dig,

Anonym

Mon 17 Feb 2025 05:47

#34

Aniiee skrev 2025-02-16 20:11:33 följande:

Förr, när? När det skrevs ut både valium och cigaretter till höger och vänster? När folk som var slut sates på mentalsjukhus? Eller på undantag? Förr när folk inte fick hjälp utan fick svälta ihjäl när de inte orkade arbeta? Eller sattes på fängelse för lösdriveri? Förr när fabriskarbetare som inte orkade längre, om de inte var alltför gamla, sattes på spinnhuset, eller igen, fattighuset?

Förr, när livet inte var så stort och förvirrande, när folk orkade just för att det var litet? När livet var kroppsligt hårt, men hjärnan inte sysslade med så mycket. När en vanlig dag bestod att att på sin höjd läsa en bibelvers och höra skvaller om Agda på Lysön? Om man kunde läsa alls?

Eller när var förr?

Förr, iaf största delen av 1900-talet.

Mina föräldrar, födda på 10- respektive 30-talet har berättat mycket om hur det var då. Själv är jag född i början av 60-talet.

Det är den tiden som jag avser med "förr".

Det var en allvarligt menad tanke, för på den tiden gick det inte att gå till en läkare och säga att man var trött (utmattad). Inte ens när jag var ett fullkomligt vrak, pga svår anorexi och ångest (tidigt 80-tal) sattes ingen diagnos utan läkaren skrev "vila och mat" på intyget och gav mig två veckor att vila upp mig.

Jag menar inget ont mot ts, min fråga var som sagt seriös.

Men å andra sidan så är jag fullt och fast övertygad om att man ger upp lättare idag än då, på den tiden jag avsåg i min kommentar.

Anonym (Marie)

Mon 17 Feb 2025 06:21

#35

Anonym (TS) skrev 2025-02-16 22:03:59 följande:

Jag känner mig bara stressad över dessa korta sjukskrivningar också. Känns som att läkare gjort bedömningen att jag ska kunna jobba efter de sex veckornas sjukskrivning jag fått. Jag vet inte hur man ska tänka? Känner mig stressad över att jag varit sjuk och således inte kunnat göra allt detta som krävs för att återhämta mig. Känns svårt att bara vila, vila, vila när det känns som att jag ska vara "back on track" efter sex veckor.

Läkare borde alltid vara tydliga, i sådana här fall, med att det inte är avgjort hur länge någon behöver vara hemma bara för att sjukskrivningen har en viss längd.

Jag tror att de själva är så inkörda på hur systemet fungerar att de inte tänker på hur det kan uppfattas av patienten.

Försök tänka att sjukskrivningen är på obestämd framtid, även om det står annat på pappret!

Anonym (Been)

Mon 17 Feb 2025 06:26

#36

Anonym skrev 2025-02-17 05:47:37 följande:

Förr, iaf största delen av 1900-talet.

Mina föräldrar, födda på 10- respektive 30-talet har berättat mycket om hur det var då. Själv är jag född i början av 60-talet.

Det är den tiden som jag avser med "förr".

Det var en allvarligt menad tanke, för på den tiden gick det inte att gå till en läkare och säga att man var trött (utmattad). Inte ens när jag var ett fullkomligt vrak, pga svår anorexi och ångest (tidigt 80-tal) sattes ingen diagnos utan läkaren skrev "vila och mat" på intyget och gav mig två veckor att vila upp mig.

Jag menar inget ont mot ts, min fråga var som sagt seriös.

Men å andra sidan så är jag fullt och fast övertygad om att man ger upp lättare idag än då, på den tiden jag avsåg i min kommentar.

Hade man "gett upp" hade man aldrig hamnat i utbrändhet. Utbrändhet beror på att man inte "gett upp"i tid.

Det är inte ovanligt att folk i din ålder inte fattar. Arbetslivet såg helt annorlunda ut "förr". Jag rekommenderar att du startar en egen tråd för dina frågor för att inte svamla sönder ts tråd.

Anonym (J)

Mon 17 Feb 2025 06:27

#37

Anonym skrev 2025-02-17 05:47:37 följande:

Förr, iaf största delen av 1900-talet.

Mina föräldrar, födda på 10- respektive 30-talet har berättat mycket om hur det var då. Själv är jag född i början av 60-talet.

Det är den tiden som jag avser med "förr".

Det var en allvarligt menad tanke, för på den tiden gick det inte att gå till en läkare och säga att man var trött (utmattad). Inte ens när jag var ett fullkomligt vrak, pga svår anorexi och ångest (tidigt 80-tal) sattes ingen diagnos utan läkaren skrev "vila och mat" på intyget och gav mig två veckor att vila upp mig.

Jag menar inget ont mot ts, min fråga var som sagt seriös.

Men å andra sidan så är jag fullt och fast övertygad om att man ger upp lättare idag än då, på den tiden jag avsåg i min kommentar.

Nej, man ger inte upp lättare. Det är ditt påhitt.

Anonym (Marie)

Mon 17 Feb 2025 07:16

#38

Anonym skrev 2025-02-17 05:47:37 följande:

Men å andra sidan så är jag fullt och fast övertygad om att man ger upp lättare idag än då, på den tiden jag avsåg i min kommentar.

Utbränd blir man ofta just för att man inte gett upp i tid utan istället tagit på sig mer och mer ansvar.

Men att en person får för mycket ansvar kanske är en konsekvens av att andra gett upp. Lite så var det på min första arbetsplats där jag själv brände ut mig. De flesta höll sig undan så att allt ansvar landade på några få personer.

Anonym (Tack)

Mon 17 Feb 2025 08:45

#39

Aniiee skrev 2025-02-16 20:11:33 följande:

Förr, när? När det skrevs ut både valium och cigaretter till höger och vänster? När folk som var slut sates på mentalsjukhus? Eller på undantag? Förr när folk inte fick hjälp utan fick svälta ihjäl när de inte orkade arbeta? Eller sattes på fängelse för lösdriveri? Förr när fabriskarbetare som inte orkade längre, om de inte var alltför gamla, sattes på spinnhuset, eller igen, fattighuset?

Förr, när livet inte var så stort och förvirrande, när folk orkade just för att det var litet? När livet var kroppsligt hårt, men hjärnan inte sysslade med så mycket. När en vanlig dag bestod att att på sin höjd läsa en bibelvers och höra skvaller om Agda på Lysön? Om man kunde läsa alls?

Eller när var förr?

Tack Aniiee! Det är nog på riktigt ett av de bästa och mest sakliga svar jag sett på alla ställen där utmattning ifrågasatts. På riktigt så var det ett riktigt bra svar som jag ska ha i bakhuvudet. Skönt att det finns hjälp och sjukskrivning att få idag för spinnhuset hade inte varit ett roligt alternativ. :-/

Men för att knyta an lite. "Förr" så var det också fler på varje tjänst med mindre att göra. Ett exempel är förskolan. På tiden när det hette dagis kunde man ha 10-12 barn i varje grupp och 4 personal på det. Även om det fanns struktur under dagarn var det ändå frihet att göra som man ville. Idag är det runt 20 barn per avdelning på många ställen, 3 personal och allt ska vara struktur och uppstyrt. Lägg till all satans dokumentation som ska göras också när en person behöver gå ifrån.

Är det konstigt att folk klappar käpprätt in i väggen?

Till TS. Du kan få förlängning på sjukskrivningen. Sedan är det upptrappning när du kommer tillbaka, det är inte 100% direkt.

Anonym (Ert)

Mon 17 Feb 2025 09:19

#40

Anonym skrev 2025-02-17 05:47:37 följande:

Förr, iaf största delen av 1900-talet.

Mina föräldrar, födda på 10- respektive 30-talet har berättat mycket om hur det var då. Själv är jag född i början av 60-talet.

Det är den tiden som jag avser med "förr".

Det var en allvarligt menad tanke, för på den tiden gick det inte att gå till en läkare och säga att man var trött (utmattad). Inte ens när jag var ett fullkomligt vrak, pga svår anorexi och ångest (tidigt 80-tal) sattes ingen diagnos utan läkaren skrev "vila och mat" på intyget och gav mig två veckor att vila upp mig.

Jag menar inget ont mot ts, min fråga var som sagt seriös.

Men å andra sidan så är jag fullt och fast övertygad om att man ger upp lättare idag än då, på den tiden jag avsåg i min kommentar.

Efterkonstruktion.Menar du inget ont ber du TS om ursäkt.
Sedan angående dina egna erfarenheter? Det är ju tragiskt, men varför tar du inte bara det som om att det finns mer kunskap idag istället för att ifrågasätta en orolig person på detta sätt?

EpicF

Mon 17 Feb 2025 10:17

#41

Anonym skrev 2025-02-16 16:42:26 följande:

Då undrar jag hur folk gjorde förr..

De hamnade på mentalsjukhus/psyket när de inte klarade att upprätthålla fasaden.

EpicF

Mon 17 Feb 2025 10:21

#42

Anonym (TS) skrev 2025-02-16 22:03:59 följande:

Jag känner mig bara stressad över dessa korta sjukskrivningar också. Känns som att läkare gjort bedömningen att jag ska kunna jobba efter de sex veckornas sjukskrivning jag fått. Jag vet inte hur man ska tänka? Känner mig stressad över att jag varit sjuk och således inte kunnat göra allt detta som krävs för att återhämta mig. Känns svårt att bara vila, vila, vila när det känns som att jag ska vara "back on track" efter sex veckor.

Har du inget ny läkartid när sjukskrivningen går ut?

Det vanliga är att man sjukskriver några veckor i taget och har sedan återkoppling.

Utmattning tar tid och är inget man blir frisk från efter några veckors sjukskrivning.

Anonym (TS) Trådstartaren

Mon 17 Feb 2025 11:54

#43

EpicF skrev 2025-02-17 10:21:26 följande:

Har du inget ny läkartid när sjukskrivningen går ut?

Det vanliga är att man sjukskriver några veckor i taget och har sedan återkoppling.

Utmattning tar tid och är inget man blir frisk från efter några veckors sjukskrivning.

Ja, det kommer göra en uppföljning i samband med att sjukskrivningen går ut. När det sker vet jag inte. När jag fick sjukskrivningen hade jag varit hemma sju dagar med egen sjukskrivning, som jag får. Jag fick ingen tid innan dess och då fick jag läkartid på dag 8, dvs då jag egentligen skulle jobbat. Förmodar att det är samma sak nu, vilket också innebär en stress. Man vet inte om man kommer få fortsatt sjukskrivning eller behöva gå till jobbet efter läkarbesöket...
Man hade ju i alla fall velat ha ett par dagars framförhållning.

Anonym (Magnolia)

Mon 17 Feb 2025 12:05

#44

Anonym (TS) skrev 2025-02-16 09:29:33 följande:

Sjukskriven för utmattning, konstant sjuk

Jag är sjukskriven för utmattning sedan en dryg månad tillbaka. Har ungefär två veckor kvar av sjukskrivningen och känner mig så orolig. Har inte kunnat göra några förändringar i livet. Har inte kunnat gå ut på promenad dagligen som jag tänkt, inte kunnat gå på yoga och meditation osv för att jag sedan i princip dag 1 varit sjuk. Första veckan hade jag stark huvudvärk varje dag, blev något bättre av huvudvärkstablett men tog inte helt bort den. Efter det blev jag förkyld med huvudvärk, hosta och feber. Hostan sitter fortfarande kvar även om förkylningen i övrigt gick över. Då fick jag istället problem med oregelbunden puls som kom och gick, väldigt obehagligt och nu igen är jag förkyld. Först med feber i fem dagar, halsont och hosta. Nu är bara halsontet och hostan kvar. Är riktig slemhosta så jag inte ens kan sova på nätterna. Jag förstår inte. Jag har aldrig varit såhär mycket sjuk innan. Har varit hemma från jobbet kanske en gång per år pga är förkylning och nu har jag varit förkyld med feber och hosta två gånger inom loppet av en månad.

Jag har inte kunnat skapa rutiner, utöva fysisk aktivitet, äta ordentligt osv som krävs för att jag ska kunna återhämta mig från utmattningen. Känner mig snarare ännu mer utmattad idag än jag blev sjukskriven pga av att jag varit konstant sjuk. Vad gör man?

Ursäkta jag är ny här på Familjeliv. Provar att lägga ut mitt meddelande igen. Det låter som du har fått en rejäl utmattning utifrån det du beskriver din situation både före och efter du kraschade. Din kropp och psyke är totalt utmattad och kom ihåg att det är inte ditt fel. Det är oftast de mest ambitiösa och högpresterande personer som råkar ut för utmattningssyndrom.

Din kropp protesterar genom att du blir upprepat sjuk i förkylningar och ditt psyke genom att du blir uppstressad för det minsta lilla som du vanligtvis kanske inte ens noterat. Du behöver vila. Du behöver lägga ner alla måsten tills dina basala aktiviteter fungerar som tex äta, sova, hygien. Därefter startar du med en liten aktivitet per dag (minska den med hälften av det du tänkt från början så brukar det bli mer lagom) tex gå runt kvarteret, vattna blommorna. När du senare får en bra dag med mer energi bör du göra lika mängd aktivitet som den dagen du knappt hade någon energi. Detta för att du inte ska bränna av din sparande kraft utan ha en jämn fördelning alla dagar i veckan.

Ring din läkare redan nu och boka in ett återbesök till ca en vecka innan din sjukskrivning går ut och på läkarbesöket berättar du om vilka aktivitetsbegränsningar du har för din läkare; att dina begränsningar påverkar din vardag, att din make sköter allt i hemmet, att du knappt orkar duscha osv.

Allt gott till dig, Magnolia

EpicF

Mon 17 Feb 2025 12:16

#45

Anonym (TS) skrev 2025-02-17 11:54:49 följande:

Ja, det kommer göra en uppföljning i samband med att sjukskrivningen går ut. När det sker vet jag inte. När jag fick sjukskrivningen hade jag varit hemma sju dagar med egen sjukskrivning, som jag får. Jag fick ingen tid innan dess och då fick jag läkartid på dag 8, dvs då jag egentligen skulle jobbat. Förmodar att det är samma sak nu, vilket också innebär en stress. Man vet inte om man kommer få fortsatt sjukskrivning eller behöva gå till jobbet efter läkarbesöket...
Man hade ju i alla fall velat ha ett par dagars framförhållning.

Det finns ingen tvekan om att du ska få fortsatt sjukskrivning.

Anonym (Marie)

Mon 17 Feb 2025 12:21

#46

Anonym (Magnolia) skrev 2025-02-17 12:05:21 följande:

Ursäkta jag är ny här på Familjeliv. Provar att lägga ut mitt meddelande igen.

Om du scrollar upp till #33 så ser du att du lyckades posta inlägget. Men det är ett fint inlägg så det gör väl ingen skada att det upprepas.

Anonym

Mon 17 Feb 2025 15:16

#47

Anonym (Ert) skrev 2025-02-17 09:19:29 följande:

Efterkonstruktion.Menar du inget ont ber du TS om ursäkt.
Sedan angående dina egna erfarenheter? Det är ju tragiskt, men varför tar du inte bara det som om att det finns mer kunskap idag istället för att ifrågasätta en orolig person på detta sätt?

Jag har inget att be om ursäkt för, har inte på något sätt varit taskig mot ts.
Den som skrev en massa elakheter är inte jag.

Sjukskriven för utmattning, konstant sjuk

INNEHÅLL