Hej
Jag skiljde mig för över tio år sedan då min son var i tonåren. Han uppfattade det som om det berodde på att jag träffade en yngre kvinna, men mitt äktenskap hade varit dött i många år. Därför har han inte velat umgås med min hustru och hon är inte heller välkommen till hans bröllop i sommar. Jag har alltid gått på bröllop med mina parters och det skulle kännas extra olustigt att gå utan min fru. Hur ska jag göra?
Hel tråden är fake. Ts lyser iaf med sin frånvaro. Troligen skriven av En man som velat skapa debatt kring tabun som vi kvinnor hatar; att överge sin familj pga yngre kvinna, svika sina barn och sen agera toffel kring en ny kvinnas slaveri. Ts har inte kommenterat efter sin ts? han är ingen förtvivlad pappa hade han varit förtvivlad så hade han snällt pallrat sig iväg på bröllopet, nej nej han ett ett litet troll.
Hej
Jag skiljde mig för över tio år sedan då min son var i tonåren. Han uppfattade det som om det berodde på att jag träffade en yngre kvinna, men mitt äktenskap hade varit dött i många år. Därför har han inte velat umgås med min hustru och hon är inte heller välkommen till hans bröllop i sommar. Jag har alltid gått på bröllop med mina parters och det skulle kännas extra olustigt att gå utan min fru. Hur ska jag göra?
Du är inte mycket till man om du skulle svika dina egna barn för en kvinna!
Dubbelmoralen i tråden är fruktansvärd.
Om sonen hade skrivit, jag har valt att inte bjuda min pappa på bröllopet för vi har ingen bra relation, hade alla klappat och tyckt att det är hans rättighet!
Samma om han inte bjöd sin egen mamma, hans bröllop, hans rättighet!
Men nu när Han inte bjuden pappas nya/ älskarinnan, nu har världen gått under och sonen är omogen!
Varför då ? Är det inte hans eget bröllop som han själv betalar ? Han känner förmodligen inte ens denna älskarinnan, varför ska han tvinga sig på henne på sin viktigaste dag i livet?
Är ni som skriver i denna tråd så starkt identifierade med rollen älskarinna/ nya kvinna och den otrogna maken?
För Jag ser ingen annan anledning till att nya kallar sonen för olycka namn!
Såklart går du på din sons bröllop, utan din nya partner. Detta handlar om din son och hans stora dag så försök inte få det att handla om dig. Gå dit, ha trevligt och gör det du kan för att hans dag ska bli fantastisk!
Någon måste väl torka hans röv vid behov?
Vem skulle göra det om han tvingades att gå själv?
Vilken vattendelare?
Förvånad över alla i mina ögon skeva reaktioner men låt oss starta med att situationen i sig skriker om att något inte är bearbetat på rätt sätt. Det är egentligen den enda slutsats man kan dra. Så vad ska du göra? Du ska acceptera situationen och förändra det du kan. Dvs. Din egen inställning. Ta av dig offerkoftan och sätt ditt ego åt sidan. Att känna lite olust har ingen dött av. Det är DIN son och HANS stora dag. Hur jäkla olustigt och än mer infekterat blir det inte om du väljer att inte gå?! Det blir aldrig ogjort och du häller bensin på eld.
Därefter när tillfälle ges ska du ta initiativ att reparera skadan som gör att du nu befinner dig i denna situation. Så att ni framöver kan umgås alla tillsammans.
Jag tycker som flera andra att du såklart ska gå på bröllopet ! Han är ju mkt sårad , framöver kanske det ordnar sig m kontakt dem emellan.
Lycka till
Du ska självklart gå på din sons bröllop. Annars tar du ett tydligt ställningstagande, och din son kommer att notera det - på sin stora dag.
Du har trots allt fått en inbjudan.
Du kommer att ångra sedan om du inte var där.
Sträck på dig och gå dit bara. Det är en viktig dag för din son. Det är det som ska vara i fokus (inte du).
Jag tycker som flera andra att du såklart ska gå på bröllopet ! Han är ju mkt sårad , framöver kanske det ordnar sig m kontakt dem emellan.
Lycka till