• Anonym (anonym)

    Får en känsla att flickvän döljer saker

    Jag är tillsammans med en fantastisk tjej. Hon är en sådan person som ibland känns för bra för att vara sann. Vi hade gått i samma skola som unga, men vi hade aldrig riktigt haft kontakt då. Det var först långt senare som hon tog första steget och skrev till mig via sociala medier.


    Vi klickade nästan direkt. Känslor växte snabbt fram mellan oss, och det kändes som att vi förstod varandra på djupet. Men livet kom emellan. Av olika personliga skäl från båda håll hamnade vi i en paus på ungefär tre månader. Kontakten fanns kvar, men inte på daglig basis. Trots att vi inte hördes lika ofta, dejtade ingen av oss någon annan under den tiden. Det säger en hel del om vad vi betydde för varandra, redan då.


    Sedan, en dag, hörde hon av sig igen. Vi började dejta seriöst. Det som följde blev något jag knappt kan beskriva med ord. En kärlekshistoria som kändes äkta, stark och ärlig.


    Nu har vi varit ett par i ungefär ett halvår efter några månaders dejtande, och jag känner verkligen att hon är någon jag vill bygga något med.


    En kväll när vi låg och myste i sängen märkte jag små, knappt synliga, raka linjer på hennes lår. Jag frågade försiktigt, och hon blev tyst, nästan som att hon inte visste vad hon skulle säga. Jag ville inte pressa henne, så jag lät det vara. Några dagar senare tog jag upp det igen. Då berättade hon att hon hade haft en väldigt tuff period i sin ungdom. Jag vet också att hennes pappa haft problem med både alkohol och spel, något som säkert satt sina spår.


    Hon är verkligen underbar. Jag älskar henne otroligt mycket. Men ibland känner jag en oro inom mig. Kanske bär hon på mer än hon vågar visa. Ibland undrar jag om hon är så omtänksam och varm mot mig för att skydda sig själv, för att dölja sina egna sår.


    Jag vill förstå henne, på riktigt. Och jag vill finnas där. Inte bara när det är lätt, utan också när det är svårt.

    Jag vill bara inte bli helt chockad av någon sjukt i framtiden...

  • Svar på tråden Får en känsla att flickvän döljer saker
  • klyban
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-12 03:48:11 följande:
    Det var inte det jag menade. 

    Min oro ligger i att en dag få veta saker om henne hon själv inte sagt. Tvivlar på om hon hade sagt detta till mig om jag inte själv märkte ärren, 

    Vi har pratat mycket om ungdom, trauma etc men inte hon tog upp där och då.

    Vad för slags oro?
    För jag har lite svårt och förstå vad som ska komma där som skapar oro.


    Men sure, kanske hon varit med trauman, men det blir lite och? där.

    Sen kanske du ska tänka så att du förstår att hon inte verkar lida av detta(Och vad det nu är.).(Och att det inte finns ett värde att gräva upp detta om inte hon uttryckligen vill.)


     


    Mitt råd är att du är lyhörd, men helt låter det vara och om allt verkar okey i övrigt.


    En central del av populismens livsnerv att generalisera utifrån ett eller några enstaka exempel.
  • Anonym (Granbarr)
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-12 03:48:11 följande:
    Det var inte det jag menade. 

    Min oro ligger i att en dag få veta saker om henne hon själv inte sagt. Tvivlar på om hon hade sagt detta till mig om jag inte själv märkte ärren, 

    Vi har pratat mycket om ungdom, trauma etc men inte hon tog upp där och då.
    Det är kanske just därför hon ännu inte berättar för att hon känner att hon inte litar på dig och hur du hanterar det du eventuellt får veta. 

    Jag förstår att du oroar dig för att du  kan av en slump få höra av en kompis eller släkting saker du ännu inte har vetskapen om  - men egentligen handlar ju det om hur du väljer att bemöta den vetskapen.  Brusar du upp och gör en grej av det? Tar du det mellan 4 ögon i förtroende med henne? Bemöter du det med förståelse och empati eller hånar och föraktar henne? 

    Fundera på olika scenario och tänk efter hur det skulle vara att få höra olika saker ur det förflutna.  Hur känns det? Hur skulle du eventuellt reagera? 
  • Anonym (Anonym1)

    Hennes historia är hennes egen, den får hon själv välja om hon vill dela med någon eller inte. Ni behöver inte veta allting om varandra i livet innan ni träffades, utan ta det istället därifrån ni är just nu.

  • Anonym (Kimchi)

    Du ska vara hennes partner och inte psykolog. Hon väljer att berätta om hon vill och anser att det skulle ha någon betydelse. Vad är du rädd för? Att hon ska skära sig igen? Det är fortfarande hennes val. Som partner ska du finnas där för henne. Stötta och trösta när så behövs. Vill hon inte dela denna historia som får du hacka i dig det. Det tillhör hennes historia och inget du ska gräva i. Vad du än gör så närma dig ämnet med stor försiktighet och respekt för integriteten. 

  • Anonym (anonym)

    Jag förstår inte varför de flesta verkar tro att jag skulle bemöta hennes historia på ett dåligt sätt eller att använda det emot henne?

    Jag gav henne tid som sagt och har varit enormt stöttande, när jag märkte ärren så smekte jag försiktigt och frågade, hon ville ha tid och jag sa okej. 

    Jag fixade en fin picknick till henne och hon har nu berättat vad anledningen var, hon känner ånger och att hon va ung och dum och att hon inte sa något om det för att inte skrämma bort mig. 

    Nu i efterhand känner jag mig utvald och att hon litar på mig. Mina känslor för henne växer mer och mer och jag ska abslout inte använda detta emot henne någonsin som många nämnde.

    Jag är bara sjukt stolt hur hon har lyckats ta sig ut från sin tuffa tid.

    Tack för alla tips ni delade med er!

  • Anonym (Lers)
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-14 03:21:53 följande:

    Jag förstår inte varför de flesta verkar tro att jag skulle bemöta hennes historia på ett dåligt sätt eller att använda det emot henne?

    Jag gav henne tid som sagt och har varit enormt stöttande, när jag märkte ärren så smekte jag försiktigt och frågade, hon ville ha tid och jag sa okej. 

    Jag fixade en fin picknick till henne och hon har nu berättat vad anledningen var, hon känner ånger och att hon va ung och dum och att hon inte sa något om det för att inte skrämma bort mig. 

    Nu i efterhand känner jag mig utvald och att hon litar på mig. Mina känslor för henne växer mer och mer och jag ska abslout inte använda detta emot henne någonsin som många nämnde.

    Jag är bara sjukt stolt hur hon har lyckats ta sig ut från sin tuffa tid.

    Tack för alla tips ni delade med er!


    Jag tror att en del personer i tråden kan ha varit utsatta för kritiska män, så de tänkte att du var likadan.
  • Fjäril kär
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-14 03:21:53 följande:

    Jag förstår inte varför de flesta verkar tro att jag skulle bemöta hennes historia på ett dåligt sätt eller att använda det emot henne?

    Jag gav henne tid som sagt och har varit enormt stöttande, när jag märkte ärren så smekte jag försiktigt och frågade, hon ville ha tid och jag sa okej. 

    Jag fixade en fin picknick till henne och hon har nu berättat vad anledningen var, hon känner ånger och att hon va ung och dum och att hon inte sa något om det för att inte skrämma bort mig. 

    Nu i efterhand känner jag mig utvald och att hon litar på mig. Mina känslor för henne växer mer och mer och jag ska abslout inte använda detta emot henne någonsin som många nämnde.

    Jag är bara sjukt stolt hur hon har lyckats ta sig ut från sin tuffa tid.

    Tack för alla tips ni delade med er!


    Vi är många kritiska av en anledning... för att våra närstående och partners var fina och förstående från början och stöttade....men en dag var det inte lika gulligt längre när vardagen kröp på och började skava i förhållandet...då kom det fram och blev en grej att gnälla om ... "det fattar ju alla varför du skar dig , du är ju fan inte klok"..   
    Självklart är man inte dum från början men du vet nog vad folk brukar kasta ur sig när dom är arga och sårade? 
  • klyban
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-14 03:21:53 följande:

    Jag förstår inte varför de flesta verkar tro att jag skulle bemöta hennes historia på ett dåligt sätt eller att använda det emot henne?

    Jag gav henne tid som sagt och har varit enormt stöttande, när jag märkte ärren så smekte jag försiktigt och frågade, hon ville ha tid och jag sa okej. 

    Jag fixade en fin picknick till henne och hon har nu berättat vad anledningen var, hon känner ånger och att hon va ung och dum och att hon inte sa något om det för att inte skrämma bort mig. 

    Nu i efterhand känner jag mig utvald och att hon litar på mig. Mina känslor för henne växer mer och mer och jag ska abslout inte använda detta emot henne någonsin som många nämnde.

    Jag är bara sjukt stolt hur hon har lyckats ta sig ut från sin tuffa tid.

    Tack för alla tips ni delade med er!


    Det är din oro som du pratar om som leder till dessa tankar att det inte blir direkt positivt.


     


    Och vad som hänt tillbaka i tiden är inte speciellt intressant för det ni nu har.
    Och hon bör säga detta helt själv om hon vill, annars lägger du bara detta bakom dig.


    En central del av populismens livsnerv att generalisera utifrån ett eller några enstaka exempel.
  • Anonym (Lisen)
    Anonym (anonym) skrev 2025-04-14 03:21:53 följande:

    Jag förstår inte varför de flesta verkar tro att jag skulle bemöta hennes historia på ett dåligt sätt eller att använda det emot henne?

    Jag gav henne tid som sagt och har varit enormt stöttande, när jag märkte ärren så smekte jag försiktigt och frågade, hon ville ha tid och jag sa okej. 

    Jag fixade en fin picknick till henne och hon har nu berättat vad anledningen var, hon känner ånger och att hon va ung och dum och att hon inte sa något om det för att inte skrämma bort mig. 

    Nu i efterhand känner jag mig utvald och att hon litar på mig. Mina känslor för henne växer mer och mer och jag ska abslout inte använda detta emot henne någonsin som många nämnde.

    Jag är bara sjukt stolt hur hon har lyckats ta sig ut från sin tuffa tid.

    Tack för alla tips ni delade med er!


    Du verkar ha hjärtat på det rätta stället, men du måste släppa den där känslan av att hon borde berätta allt för dig. 

    Att prata om svåra saker från ens förflutna, och försöka förklara för någon som inte själv har upplevt något liknande, är jättejobbigt. Låt henne vara lycklig och nyförälskad i stället! 

    Vissa saker kommer du att få reda på ändå, efterhand. Annat kommer det aldrig bli aktuellt att ni pratar om, och det är helt okej.
  • Anonym (Anonym1)

    Tror det var också lite den sista meningen du skrev, som speciellt jag reparerade på, att du inte vill bli chockad för något sjukt ska komma fram i framtiden? 
    Det blir lite som att man antar att man ska veta allting om varandra från början och att det inte ska finnas mörka kapitel i ens partners liv.
    Vi alla går ju igenom svåra saker ibland? Vi alla har delar av våra liv som är kantade med sorg och problem? Mer eller mindre. Det är en del av att leva och man måste ju räkna med att om man träffar någon, så har den personen ett förflutet med både gott och ont.

Svar på tråden Får en känsla att flickvän döljer saker