Jag tror att ett stort problem som L har haft och deras avgående partiledare både direkt och indirekt ökat, är att ingen tycks helt veta var man har dem. Ena stunden tycker de si, andra stunden så. Överenskommelser drar man sig ur och det känns ofta som man sysslar med sensationspolitik och överlevnadspolitik snarare än att försöka driva igenom genuina, liberala reformer. Samma problem som både mp och V stångats mycket med.
Jag tror att i dessa oroliga tider så är det mer ett vinnande koncept att vara rak och tydlig med vad man vill, vilka man vill samarbeta med och att fokusera på att få fram sin egen politik och sina värderingar än att syssla med smutskastning av andra partier och andra partiledare och att behandla vårt politiska system som en dålig Big Brother spin off med pakter, dålig drama och kappvändning som en annan byter kläder. Detta gäller såklart inte enbart L utan mer eller mindre alla våra partier.