Ni som ser er som "fattiga", vad lägger ni egentligen era pengar på?

Jag har redan varit nöjd i många år. Mer pengar gör mig däremot inte mer missnöjd.

Folk sakna empati nuförtiden och det är ju den här tråden ett ypperligt exempel på. Gissar att ni alla skulle gå full blown Karen om någon släkting till er blev sjuk, inte hade råd med lånen, hamnade hos kronofogden och slutade i en liten etta. Lovar att det skulle vara ett jävla gnäll om att samhället inte gör ditten och datten. Men så länge det inte drabbar er eller någon närstående så är det lathet. 

Ja, tycker man att det är positivt att djur inte får veterinärvård och släpps ut på gatan, att barn slutar idrotta och att vuxna heltidsarbetande äter havregrynsgröt till middag flera dagar i veckan är det klart att man kan applådera den samhällsutveckling vi har haft på senare år. Man bör väl inte samtidigt klaga över en låg konsumtion så att ekonomin inte snurrar och lågt barnafödande dock. 

För min del är det hundmat och veterinärbesök, mediciner som drar iväg väldigt mycket. Har gjort allt jag kan för att dra ner kostnader, mat och så. Har en gammal mobil. Äta ute blir jag alltid bjuden. Tar cykeln om det går. Vet inte om jag räknas till fattigdom men har väldigt lite pengar och inget jobb. Sjuk.

Jag är inte fattig  men pengarna går åt på Temu ;)  men små handlingar blir dyrt i längden, resturang besök. En krog kväll/ natt kan kosta en hel del.   Cigg är inte gratis direkt heller 

Att ha husdjur är ingen rättighet, dessutom låter många hundägare sina hundar skita utomhus utan att plocka upp efter sig. Husdjur får man skaffa först när man verkligen vet att man har och kommer att fortsätta ha råd med det. Betvivlar att det finns många med låg inkomst som äter havregrynsgröt till middag flera dagar i veckan, även om vissa säkert vill få det att se ut som om de skulle vara så "fattiga" för att folk ska tycka synd om dem. Barn kan röra på sig utan att vara med i idrotter, det finns bl.a. fotbollsplaner där det är gratis för dem att spela.

Det är en annan sak om någon blir sjuk och inte kan arbeta därför. Jag pratar om fullt friska människor eller iallafall något sånär friska som gnäller över fattigdom. Dessa kanske borde jämföra sig med de som är sjuka och skadade, alternativt funktionshindrade, för att förstå hur bra de har det.

Du är sjuk och då är det en annan femma. Jag avsåg friska eller något sånär friska människor, MEN reagerar också mot att sjukskrivna förväntar sig att kunna leva som medelinkomsttagare, eftersom det inte funkar så och aldrig har gjort det. Annars tycker jag att du är föredömlig i ditt sätt att leva. Att cykla dit man ska ger motion och gör att du får bättre kondition än de som envisas med att ta bilen till närmsta butik som bara ligger 500m bort.

Säkert.

Det är klart att det är onödigt att skaffa husdjur när man lever på marginalerna, men när man har tusentals kronor mindre per månad att röra sig med än för några år sedan är det inte lika lätt att göra sig av med ett älskat husdjur. Du ses ju minst sagt som att monster dessutom av många om du säljer en hund, avlivar en frisk katt eller släpper ut en kanin. Sedan kan ett husdjur ofta ge ökat psykiskt välmående medan fattigdom ger minskat så djuren har ju ett mervärde i mångas liv. 

Cigg och alkohol är det viktigaste. Man får prioritera. 

Det finns mycket annat än bara husdjur man kan må bra av, även om jag inte förnekar husdjurs värde som sällskap för ensamma människor. Men att gå ut och gå i naturen, plocka bär och svamp eller bara promenera, ta en tur i löpspåret, röra på sig i största allmänhet, vara kreativ och göra sådant som att måla/teckna, spela något musikinstrument eller skapa musik på datorn, allt sådant ger dopaminkickar. Allt måste inte kosta pengar, det är det folk har fått om bakfoten.

Ja, folk avslöjar sina prioriteringar själva. Men det är ju bra, så man får viss bekräftelse på att man hade rätt. 

Nja, flertalet av dina alternativ är ju inte helt gratis, om man ska vara petig. Och de fodrar ju dessutom en funktionsnivå många som inte klarar sin ekonomi har.

Men du kommenterade inte vad som skrevs om husdjur helt- tycker du att man ska göra sig av med sina husdjur om man fått sänkt inkomst ?

Men det kanske inte spelar någon roll för dig så länge de inte kallar sig fattiga?

Husdjur kan ses som en lyx som faktiskt inte alla har råd med, så ja, har man inte råd med, oavsett vad det är som kostar extra, så bör man göra sig av med det, Har det med funktionsnivå att göra kan man alltid gå i terapi på öppetpsyk. De som tycker att de har råd med husdjur borde ju följaktligen kunna betala den summa ett besök på psykiatrin kostar.

Nej iallafall jag förväntar mig inte det men det är tråkigt såklart. Har inte gnällt om det till någon dock och jag reagerar också över de som har svårt med matpriserna, tycker inte det är speciellt svårt. Många äter alldeles för mycket också verkar det som.

Alltså även det kan ju lösa sig ju i längden, djuret lever inte för evigt och då kanske man kan komma ikapp i ekonomin igen. Själv har jag tagit sparade pengar och har lite skulder till folk som har hjälpt mig. Så jag kommer ta igen det sen och inte skaffa nytt djur.

Kom på en sak till, folk kastar mycket mat! Det är också en onödig kostnad. Jag aktar mig noga för att låta något bli gammalt så jag måste slänga.

Jag förmodar att de som är fattiga lägger sina pengar på saker som alla andra också måste göra. Mat, hyra, el osv. 

Visst finns det folk som blir fattiga för att de spenderar för mkt, men de flesta är fattiga för att de har för låga inkomster.