• Anonym (Vafangörjagnu)

    Min flickvän ljög om något allvarligt – jag vet inte om jag kan förlåta det

    Jag skulle vilja berätta min historia och höra vad ni andra tycker. Det här är en jobbig situation som rör både svek, gamla relationer och ärlighet.


     


    Jag blev tillsammans med en tjej för cirka sex månader sedan. Vi är båda i 20-årsåldern och har känt till varandra sedan grundskolan. Under åren har vi gått i samma skola periodvis och haft gemensamma bekanta. När vi blev ett par kände jag att vi hade något genuint, och jag blev kär på riktigt.


     


    Min flickvän har haft en bästa vän sedan barndomen. De har stått varandra nära i princip hela livet. När de gick i högstadiet var bästa vännen tillsammans med en kille. Det jag senare fick höra var att den killen, vid ett tillfälle när bästa vännen var bortrest, bjöd hem några vänner ? bland annat min nuvarande flickvän.


     


    Enligt det jag fått veta ska han ha tagit med henne in i ett rum, och där ska de ha haft sex. Det spreds sedan ett rykte i skolan om det här. När jag och min flickvän blev tillsammans många år senare, så skämtade jag någon gång om det där gamla ryktet ? och hon sa direkt att det inte var sant. Jag släppte det.


     


    Senare hörde en annan bekant av sig till mig, efter att ha hört att jag träffade henne, och berättade att ryktet faktiskt stämmer ? att hon faktiskt hade legat med sin bästa väns kille. Jag tog upp det med henne. Hon förnekade det helt i över en timme. Till slut, efter mycket pressande, erkände hon ? men sa samtidigt att hon inte minns så mycket från det som hände, att hon var väldigt ung, och att det var ett slags trauma för henne.


     


    Jag frågade rakt ut om det handlade om ett övergrepp, men hon sa nej ? att det inte var våldtäkt, men att hon inte hade så tydliga minnen och att det var väldigt jobbigt. Hon berättade att det gjorde ont eftersom det var bland de första gångerna hon hade sex. Men trots att hon nu erkände, så hade hon alltså ljugit flera gånger tidigare när jag frågat.


     


    Jag sa till henne att det inte bara handlar om vad som hände när hon var yngre, utan om hur hon har ljugit för mig nu. Jag känner också att jag hamnat i en situation där jag bär på en hemlighet mot hennes bästa vän ? något som inte är mitt ansvar.


     


    Jag har sagt till henne att antingen berättar hon själv sanningen för sin vän, eller så slutar hon umgås med henne. Jag kan inte möta den tjejen igen med vetskapen om att hon inte vet vad som hänt, och att jag står där och spelar med i en lögn.


     


    Nu är vi nyligen hemkomna från en resa ihop. När jag konfronterade henne igen började hon gråta, sa att hon inte vill att jag ska göra slut och att hon vill veta redan nu hur det ska bli. Hon pressar mig att ge ett svar ? men jag känner mig inte redo att fatta ett så stort beslut mitt i alla känslor.


     


    Jag känner mig sviken, känslomässigt utnyttjad, och förvirrad över om jag ens kan fortsätta bygga något med henne. Det gör ont, men jag vet inte hur jag ska tänka längre.


     


    Vad tycker ni? Går det att förlåta något sånt här? Är det värt att försöka? Eller borde jag gå vidare?


     
  • Svar på tråden Min flickvän ljög om något allvarligt – jag vet inte om jag kan förlåta det
  • Anonym (Kimchi)

    Nja. Köper inte ditt senaste inlägg. Ditt agerande i början visar ditt rätta jag. Det du levererar nu är lite för pk. Dock hoppas jag ag att du tar till dig av det här och funderar igen hur du vill bete dig framgent. Tror inte riktigt att du vänder blad bara så där. Du behöver ta itu med dina tillitsproblem efter tidigare händelser. Det är inget din tilltänkta flickvän ska behöva uppleva. 

  • Just Precis

    TS, fan vad du suger om du är på riktigt.


    Gör slut så din stackars tjej slipper dig.

  • Anonym (H)

    TS, är du tolv år eller..?

  • Queen81
    Anonym (Vafangörjagnu) skrev 2025-06-25 15:37:05 följande:

    Det finns lite delade åsikter om vad som är rätt eller fel i det här. Jag har inte längre någon kontakt med den killen som ryktet handlade om. Han är vidrig som gjorde det han gjorde.


     


    Jag bär också på ett bagage efter att ha blivit sviken, och jag vill inte att det ska hända igen. Jag tror att jag skrev i panik i stunden och visste inte riktigt vad jag skulle göra.


     


    Jag är absolut ingen kontrollerande person, men som sagt har jag själv varit med om en otrohetsaffär där jag litade på tjejen, och efter lång tid visade det sig att det stämde när hon gjorde slut. Så mitt agerande tror jag berodde på rädsla.


     


    Nu i efterhand inser jag att mitt beteende var överdrivet. Jag förklarade för min tjej att det inte är vad som hände som är det viktiga för mig, utan att hon var oärlig. Jag förstår att hon dolde det för att jag inte skulle döma henne.


     


    Nu har vi i alla fall bestämt oss för att gå vidare från det här, och vi har diskuterat vad ärlighet betyder för oss, eftersom vi hade olika uppfattningar om det.


     


    Jag sa också att det är upp till henne hur hon vill göra med sin kompis, för efter eftertanke är det inte min ensak. Det är något som rör dem två. Jag visade självklart mitt stöd och att jag kommer stå vid hennes sida oavsett vad hon väljer att göra.


     


    Hon valde att berätta självmant, och kompisen verkar uppskatta sanningen. De kommer fortsätta vara vänner framöver. Min tjej var också mycket lättad över att det tillslut kom fram och att vi inte längre döljer något för varandra, oavsett hur jobbigt det än är.


     


    Som sagt, jag är tacksam för era svar, även om de ibland varit dömande. Jag förstår att ni drar slutsatser utifrån det lilla ni vet.


    Du skriver på ett sätt som får håret att resa sig på mina armar. Obehagligt.
    Du går in som nån jäkla pappa och försöker uppfostra din flickvän. Snackar som om att nu har ni pratat, hon lydde dig och pratade med sin kompis som blev så tacksam och allt tack vare kloka dig.

    Nä fy tusan alltså! En sak som inte över huvud taget,  på något sätt har med dig att göra får du att handla om dig , dina känslor och hur DU påverkas.
    Hpn ville uppenbarligen inte berätta om detta för dig, ändå tjatar du på henne tills hon ger upp och svarar. Och sen reagerar du på hennes svar och ska bestämma hur hon ska hantera situationen. En situationen som varit begravd i flera år. Den ska du tvunget riva upp och rota i.
    Jag har svårt att beskriva hur obehagliga jag tycker att dina inlägg är. Du är kpnyrollerande och ger intrycket av att vara otroligt självgod.
    Hoppas att du börjar jobba med dig själv.
  • Anonym (bearbeta det förflutna)

    Hej TS, ditt andra inlägg var mycket mera lugnt och sansat skrivet. Jag tänker att det vore bra om du hittar någon kurator eller likande att prata med. För att din rädsla och överreaktion ledde till att du behandlade din flickvän respektlöst. 
    Den ledde sen till att du skrev här och sen till att ni nu har samtalat om hur ni ser ärlighet och tillit. Så viktigt att ni samtalar med varandra.
    Och att du väljer att stötta henne (inte fördöma) i det som hände och förstår att det var något som är plågsamt och som hon ångrar. 
    Hade det hänt när hon varit vuxen hade jag inte sagt samma sak och samma sak hade hänt. Men som tonåring är man inte fullt mogen och man är mycket mera impulsiv. Jag gjorde också något mot min bästa vän i sjuan, som jag ångrade nästan direkt efteråt. Hade så gärna gjort det ogjort. Min vän förlät mig, men sa att hon skrivit inte så speciellt snälla saker om mig i sin dagbok då det uppdagades. Det var så impulsivt och initiativet till sveket kom från en klasskompis som gärna retades med mig, i efterhand så insåg jag att hon hade avsikten att så split mellan oss. Och tog tillfället i akt när min kompis inte var i skolan det tillfället. 

  • Anonya
    Anonym (Vafangörjagnu) skrev 2025-06-25 15:37:05 följande:

    Det finns lite delade åsikter om vad som är rätt eller fel i det här. Jag har inte längre någon kontakt med den killen som ryktet handlade om. Han är vidrig som gjorde det han gjorde.


     


    Jag bär också på ett bagage efter att ha blivit sviken, och jag vill inte att det ska hända igen. Jag tror att jag skrev i panik i stunden och visste inte riktigt vad jag skulle göra.


     


    Jag är absolut ingen kontrollerande person, men som sagt har jag själv varit med om en otrohetsaffär där jag litade på tjejen, och efter lång tid visade det sig att det stämde när hon gjorde slut. Så mitt agerande tror jag berodde på rädsla.


     


    Nu i efterhand inser jag att mitt beteende var överdrivet. Jag förklarade för min tjej att det inte är vad som hände som är det viktiga för mig, utan att hon var oärlig. Jag förstår att hon dolde det för att jag inte skulle döma henne.


     


    Nu har vi i alla fall bestämt oss för att gå vidare från det här, och vi har diskuterat vad ärlighet betyder för oss, eftersom vi hade olika uppfattningar om det.


     


    Jag sa också att det är upp till henne hur hon vill göra med sin kompis, för efter eftertanke är det inte min ensak. Det är något som rör dem två. Jag visade självklart mitt stöd och att jag kommer stå vid hennes sida oavsett vad hon väljer att göra.


     


    Hon valde att berätta självmant, och kompisen verkar uppskatta sanningen. De kommer fortsätta vara vänner framöver. Min tjej var också mycket lättad över att det tillslut kom fram och att vi inte längre döljer något för varandra, oavsett hur jobbigt det än är.


     


    Som sagt, jag är tacksam för era svar, även om de ibland varit dömande. Jag förstår att ni drar slutsatser utifrån det lilla ni vet.


    Var trådstarten inte sann eller är detta inlägg inte det? Eller ingendera? Båda kan åtminstone inte vara det. TS skrev sitt inlägg sent igår kväll och ännu efter midnatt ett liknande. Idag 15:38, dvs följande eftermiddag, skriver han detta inlägg och allt detta har hunnit hända idag: Han har besinnat sig, insett att han överdrev, förklarat det för flickvännen, de har hunnit dra ett streck över det hela, TS har sagt att flickvännen får göra som hon vill med bästisen och det är att hon pratat med bästisen, båda två är tacksamma och kommer att fortsätta sin vänskap.

    Allt det där kan omöjligt ha hunnit hända på en förmiddag och en halv eftermiddag.

  • Tow2Mater

    Fint din flickvän berättade för vännen. Så slapp du göra det. Förstår du inte skulle kunna leva i hennes lögn.

  • Anonym (No Good)

    Min erfarenhet säger mig att det är inte det enda hon ljuger/ljugit om. Dessutom kommer hon säkert att fortsätta ljuga. En lögnare verkar aldrig kunna sluta ljuga. Sen kommer du aldrig mer kunna lita på vad hon säger eller gör.

    Been there, done that! 

    One lie can end one million trust. 

  • Anonym (raka rör)
    Anonym (No Good) skrev 2025-06-26 00:15:13 följande:

    Min erfarenhet säger mig att det är inte det enda hon ljuger/ljugit om. Dessutom kommer hon säkert att fortsätta ljuga. En lögnare verkar aldrig kunna sluta ljuga. Sen kommer du aldrig mer kunna lita på vad hon säger eller gör.

    Been there, done that! 

    One lie can end one million trust. 


    Ja, för folk fortsätter ju alltid att vara som de var i högstadiet?

    I så fall kan vi totalt begrava 85% av min högstadieklass- alla som drack sprit och rökte och käkade halstabletter innan de gick hem och spelade änglar för sina föräldrar t.ex. Hur kan någon ens ge dessa personer ett jobb?

    Hör du inte själv hur dumt det låter?
  • Anonym (No Good)
    Anonym (raka rör) skrev 2025-06-26 07:26:24 följande:
    Ja, för folk fortsätter ju alltid att vara som de var i högstadiet?

    I så fall kan vi totalt begrava 85% av min högstadieklass- alla som drack sprit och rökte och käkade halstabletter innan de gick hem och spelade änglar för sina föräldrar t.ex. Hur kan någon ens ge dessa personer ett jobb?

    Hör du inte själv hur dumt det låter?
    Vad man gjorde då, och hur man beter sig är skilda saker. Hon ljög nu om då, och som jag skrev så är min erfarenhet att de som ljuger inte kan sluta med sina lögner. Det sjuka är om helt meningslösa saker också. Tyvärr gör det att man aldrig kommer att kunna lita på de då. Men ni gör självklart era egna bedömningar 
  • Anonym (Sin)

    Hon var väldigt ung och förmodligen jätteberusad. Hon skämdes troligen också mycket för det är ju ett jättesvek mot kompisen. Så hon begravde och förnekade det hela efteråt. Det kändes skamligt, så hon förnekade det när du frågade. 

    Tror du inte att ryktet nådde kompisen redan då?

    Unga människir är vårdslösa och gör dumma saker. Har du aldrig gjort något som du ångrar när du var yngre?

    Att kräva att få veta precis allt om en annan människa är inte så klokt. Man måste få ha en privat sfär. 

    Du är förstås orolig för att hon ska bedra dig? Men brukar hon dricka sig vansinnigt full och göra oöverlagda saker i samband med det idag? Brukar hon ofta tumma på sanningen idag? Det är nog sådant som du behöver fundera på istället. Tonårshjärnan skiljer sig från den vuxna hjärnan, de unga kan göra mycket konstigt.

  • Poison82

    Du har inget att förlåta för, hon har inte varit otrogen mot dig. Visst, hon ljög men hon gjorde det för hon själv vill förtränga att det hände då hon säkert känner väldigt dåligt samvete. Släpp det!

  • EpicF
    Poison82 skrev 2025-06-26 15:23:33 följande:

    Du har inget att förlåta för, hon har inte varit otrogen mot dig. Visst, hon ljög men hon gjorde det för hon själv vill förtränga att det hände då hon säkert känner väldigt dåligt samvete. Släpp det!


    Hon har förövrigt inte varit otrogen mot någon i den situationen. 
  • Core
    Anonym (Vafangörjagnu) skrev 2025-06-25 15:37:05 följande:

    Det finns lite delade åsikter om vad som är rätt eller fel i det här. Jag har inte längre någon kontakt med den killen som ryktet handlade om. Han är vidrig som gjorde det han gjorde.


     


    Jag bär också på ett bagage efter att ha blivit sviken, och jag vill inte att det ska hända igen. Jag tror att jag skrev i panik i stunden och visste inte riktigt vad jag skulle göra.


     


    Jag är absolut ingen kontrollerande person, men som sagt har jag själv varit med om en otrohetsaffär där jag litade på tjejen, och efter lång tid visade det sig att det stämde när hon gjorde slut. Så mitt agerande tror jag berodde på rädsla.


     


    Nu i efterhand inser jag att mitt beteende var överdrivet. Jag förklarade för min tjej att det inte är vad som hände som är det viktiga för mig, utan att hon var oärlig. Jag förstår att hon dolde det för att jag inte skulle döma henne.


     


    Nu har vi i alla fall bestämt oss för att gå vidare från det här, och vi har diskuterat vad ärlighet betyder för oss, eftersom vi hade olika uppfattningar om det.


     


    Jag sa också att det är upp till henne hur hon vill göra med sin kompis, för efter eftertanke är det inte min ensak. Det är något som rör dem två. Jag visade självklart mitt stöd och att jag kommer stå vid hennes sida oavsett vad hon väljer att göra.


     


    Hon valde att berätta självmant, och kompisen verkar uppskatta sanningen. De kommer fortsätta vara vänner framöver. Min tjej var också mycket lättad över att det tillslut kom fram och att vi inte längre döljer något för varandra, oavsett hur jobbigt det än är.


     


    Som sagt, jag är tacksam för era svar, även om de ibland varit dömande. Jag förstår att ni drar slutsatser utifrån det lilla ni vet.


    Du ställer henne mot väggen ett antal gånger, om vad hon gjorde i tidiga tonåren? Givetvis är du en sån personlighet hon ljuger för, du är ju labil, det är ju för fan ett psykotiskt beteende  
  • Anonym (Sin)
    Core skrev 2025-06-26 22:28:33 följande:
    Du ställer henne mot väggen ett antal gånger, om vad hon gjorde i tidiga tonåren? Givetvis är du en sån personlighet hon ljuger för, du är ju labil, det är ju för fan ett psykotiskt beteende  
    Nej inte psykotiskt. för då har man tappat verklighetskontakten. Men det är ett kontrollerande beteende. 
  • Anonym (man)

    TS, du verkar väldigt kontrollerande och självcentrerad. Självklart är det inte så bekvämt att prata om någonting skamfyllt man gjort, och att du gör detta till en grej som handlar om dig tycker jag är pissigt och omoget. Att du sen ska göra det till en hjältehistoria kring att du minsann sett till att allting blir så bra tycker jag bara känns vidrigt.

    Jag hoppas du mognar så småningom. Än är ju dina frontallober inte färdigutvecklade så det finns kanske hopp även för dig.

  • Anonym (.)

    TS, ditt senaste inlägg i tråden tror jag inte ett smack på. Allt det där kan inte ha skett så snabbt inpå att du startade tråden. Jag tror inte du var beredd på att få så mycket skit och försöker nu rädda detta genom att framställa dig själv och situationen bättre, genom ditt senaste inlägg. 
    Du lyckades inte med det 

  • Anonym (.)

    TS, ditt senaste inlägg i tråden tror jag inte ett smack på. Allt det där kan inte ha skett så snabbt inpå att du startade tråden. Jag tror inte du var beredd på att få så mycket skit och försöker nu rädda detta genom att framställa dig själv och situationen bättre, genom ditt senaste inlägg. 
    Du lyckades inte med det 

  • Anonym (T)

    Du har pressat din flickvän att berätta det här för dig och nu kan du inte hantera det hon berättat utan ska pressa henne med att berätta för sin kompis. Det din flickvän gjort mot kompisen är inte rätt men det är också upp till henne när och om hon vill berätta för sin vän, det är ett svek dem emellan. Du borde inte ha pressat din flickvän att berätta om sexet för dig, du borde tänkt dig för innan om du tycker det är så jobbigt att bära på detta.

Svar på tråden Min flickvän ljög om något allvarligt – jag vet inte om jag kan förlåta det