Anonym (korv) skrev 2025-07-12 12:18:45 följande:
Ja precis som någon nämnde ovan så är det också jobbigt från den andra sidan - när någon hela tiden anpassar sig efter en vet man till slut inte var man har personen. Tilliten brister. Man känner att den som är till lags inte talar sanning. Att ständigt vara med en people pleaser får en att till slut vända ut och in på sig själv eller att man blir besviken för people pleasern lovar alla samtidigt och sviker ofta den andre.
Det är också jobbigt att vara den som är tydlig med det man vill och att den andre svarar undvikande eller lägger sig platt. Det är inte att kommunicera när man lägger sig platt eller svarar undvikande. Att lägga sig platt = vara en assistent. Det är att undvika konflikt.
Jag kan nog uppfattas som dominant, men eftersom jag värnar om min partner så blir det istället att jag vänder ut och in på mig själv för att försöka förstå vad den andre vill. Är man mer egocentrisk kanske det blir att man kör över den andre istället.
Men oavsett - det enda du kan göra är att jobba på DIG och din konflikträdsla. Samt försöka fundera ut vilken sorts partner du vill ha.
problemet om man inte har en partner som säger vad den tycker så kan man gå och vända ut och in på sig själv för att anpassa sig men man vet inte ens vad man ska anpassa sig utifrån. Och så blir man betraktad som självisk ändå i slutändan.
Hade en vän förut som aldrig sa vad den ville och som uppfattades som "snäll" samtidigt som jag oftast var den som tog lead när saker skulle planeras. Jag ansträngde mig alltid supermycket att saker skulle passa henne och oftast så landade det i att det blev saker som passade henne (utifrån så som jag ändå uppfattat att hon kommunicerat) mycket mer än vad det passade mig, hon fick alltid välja säng/rum mm först vid delat boende osv.
Och sedan en dag så kom hon på att hon skulle stå upp för sig själv vilket resulterade i att hon blev den mest själviska person jag någonsin mött. Plötsligt så hade alla våra tidiga resor tillsammans varit "mina" som hon följt med på och nu skulle allt vara 100% enligt hennes premisser och det gick inte att ändra på en enda punkt. Till saken hör att med hennes premisser blir det dyrare än vad både jag och en till i gänget kände att vi kunde betala.
Innan så hade jag spräckt gränsen för vad jag egentligen var villig att betala för att ändå få med de som jag uppfattat som att hon tyckte viktigt utifrån standard och läge men gjort avkall på annat. Tex lägenhetshotell av bättre standard än vad jag egentligen bryr mig om i bra läge där vi kan dela 4 kompisar på en lägenhet istället för hotell i motsvarande läge där det ingår frukost och morgonsrock och man behöver boka två dubbelrum för kompisgänget (och i slutändan trängas mycket mer).
Problemet där var att hon hade en helt felaktig bild av att hon var den enda som anpassat sig medan alla andra fått precis som de ville vilket inte var fallet utan det var verkligen att alla kompromissade och ärligt talat så var kompromissandet mycket utifrån att ju mer aktiv man var i planeringen desto mer hade personen kompromissat med sina egna önskemål (och hon var ju aldrig aktiv i planeringen).