• Anonym (Hon)

    Har jag skyldighet att svara?

    Han dumpade mig på ett väldigt elakt sätt när jag var gravid. Jag flyttade långt (utomlands). Nu har han kontaktat mig tre år senare och "vill träffa sitt barn". Han har inget barn, inte med mig iaf. 


    Vad är mina skyldigheter här? Måste jag svara? Kan jag dömas för nåt? Han får gärna lida alla helvetes kval för min del.

  • Svar på tråden Har jag skyldighet att svara?
  • EpicF
    Anonym (Bill) skrev 2025-07-27 16:52:20 följande:
    Var står att han hela tiden trott barnet varit dött istället för att han skitit i det?
    Var påstår jag att han trott att barnet varit död? 
  • Anonym (Bill)
    EpicF skrev 2025-07-27 17:04:47 följande:
    Var påstår jag att han trott att barnet varit död? 
    Eftersom du inte förstod att den uppdiktade liknelsen var helt olik TS berättelse så måste du väl trott det, annars hade du förstått den logiska luckan och inte behövt fråga.
  • Anonym (Bill)
    Anonym (O) skrev 2025-07-27 16:55:52 följande:
    Att undra om man är förälder eller vad som hände med graviditeten utan att ha någon makt över det och den andra föräldern vägrar svara. Det är rätt likt. Undran.
    Sen borde undringarna kommit direkt.
    Vi har ingen aning om varför undringar kommer först nu. Snubben har skaffat facebook nu kanske? Först nu hittat ts? Ser ett barn som är likt? Suttit inne senaste åren? Varit allvarligt sjuk? Varit omogen men vill ta sitt ansvar nu? Jobbat utomlands senaste tiden utan tillgång till internet?

    Jag tycker fortfarande att det är elakt att inte svara gällande så allvarliga saker.
    Du pratar om en konspiration och brott som jämförelse med TS abort.
    Det är ett väldigt ohederligt sätt att starta en jämförelse.
  • Anonym
    Anonym (Hon) skrev 2025-07-27 11:35:54 följande:

    Ni får tycka att det är omoget, för mig är det karma efter allt han utsatte mig för. Aldrig varit så tacksam som nu att jag inte behöll det barnet, för aldrig att jag låtit honom vara ensam med ett barn.


    Du gör rätt ts, jag skulle  också göra så.

    Du har ingen skyldighet att svara, ingenting kommer hända.
  • Anonym (lilla m)

    Om han behandlat dig illa så är det förståeligt att du aldrig vill prata med honom mer. Vill han ha kontakt med människor så får han också behandla dem väl, inte konstigt att de vänder honom ryggen annars.

  • Ezmeraldah
    Anonym (O) skrev 2025-07-27 16:55:52 följande:
    Snubben har skaffat facebook nu kanske? Först nu hittat ts? Ser ett barn som är likt? Suttit inne senaste åren? Varit allvarligt sjuk? Varit omogen men vill ta sitt ansvar nu? Jobbat utomlands senaste tiden utan tillgång till internet?
    Haha!
  • Ezmeraldah
    Anonym (O) skrev 2025-07-27 16:55:52 följande:
    Att undra om man är förälder eller vad som hände med graviditeten utan att ha någon makt över det och den andra föräldern vägrar svara. Det är rätt likt. Undran.
    Sen borde undringarna kommit direkt.
    Vi har ingen aning om varför undringar kommer först nu. Snubben har skaffat facebook nu kanske? Först nu hittat ts? Ser ett barn som är likt? Suttit inne senaste åren? Varit allvarligt sjuk? Varit omogen men vill ta sitt ansvar nu? Jobbat utomlands senaste tiden utan tillgång till internet?

    Jag tycker fortfarande att det är elakt att inte svara gällande så allvarliga saker.
    Man behöver inte ha Internet för att reda på om man har ett barn. Folk fick barn innan Internet fanns.

    Om man är för sjuk för att använda telefonen så har man rätt till ett ombud som kan hjälpa till med det och man har fortfarande skyldighet att försörja sitt barn. Om han legat i koma i tre år så hade han nog sagt nåt om det när han hörde av sig.

    Inte heller fängelse hade varit nåt hinder. Även kriminalvårdens intagna har rätt till kontakt med sina barn och skyldighet att försörja dem samt rätt att använda sig av telefon och brev.

    Det är nu du föreslår att han drabbades av minnesförlust när TS blev gravid och nu plötsligt fått tillbaka minnet. Eller att han varIt kidnappad de senaste tre åren. Eller skeppsbruten på en öde ö. 

    Herregud.
  • Ezmeraldah
    Anonym (O) skrev 2025-07-27 16:16:07 följande:
    Hur tycker du annars att historian ska vändas på för att du ska förstå hur det är att tro att du har ett barn utomlands? Eller att det inte finns något barn men du går och undrar och undrar och den andra eventuella föräldern vägrar svara?
    Varför ska vi förstå det? Man har själv ansvar för att ta reda på om man har ett barn. Det är inte upp till den andre föräldern. 
  • Ezmeraldah
    Anonym (Q) skrev 2025-07-27 02:12:12 följande:
    Hur tycker du att man ska tolka en tråd som ligger under abort? Du är nog inte så smart som du tror. Alla som tolkar det tvärt emot som du gör, har en mer logisk slutsats än vad du har. Jag tror inte att vi är på väg mot någon mass-autism. Jag tror att vi är på väg mot ett samhälle där folk får mer och mer svårt att förstå skriven text och problem med att läsa allt. Du tex verkar ha missat att tråden ligger under abort och därmed missat varför vissa tolkar det som om inget barn finns. Så innan du använder ord som mass-autism och innan du idiotförklarar folk, så kan du kanske försöka förstå varför folk tolkar saker olika.
    Hon missade vilket forum tråden låg i och vägrar erkänna att hon hade fel.

    Och nu kommer hon anmäla mitt inlägg. Allt för att slippa ha fel.
  • Ezmeraldah
    Anonym (Hon) skrev 2025-07-27 06:23:23 följande:

    Jag är inte bitter, men han får gärna gå och ha ångest över att han tror att han har ett barn. Trådens placering är inte ett misstag. Skönt att veta att jag inte kan dömas för något, tänkte om det kan gå under trakasserier, misshandel eller något. Jag har ett barn jag blev gravid med kort efter, så det är väl det barnet han sett på sociala medier och tror är hans.


    I vilken vecka under graviditeten hade ni sista kontakten? I vilken vecka gjorde du abort?

    Hur kort efter aborten blev du gravid igen?

    En risk är att han försöker ta kontakt med ditt barn. För ditt barns säkerhet tycker jag att du omgående ska meddela honom att han inte är far till barnet. Och helst bevisa det genom att visa papper på när ditt barn föddes, faderskapsbevis eller liknande som styrker att barnet omöjligt kan vara hans.

    Ditt ex är förhoppningsvis inte farlig men säker kan man aldrig vara.
  • Ezmeraldah
    Anonym (Hon) skrev 2025-07-27 11:35:54 följande:

    Ni får tycka att det är omoget, för mig är det karma efter allt han utsatte mig för. Aldrig varit så tacksam som nu att jag inte behöll det barnet, för aldrig att jag låtit honom vara ensam med ett barn.


    Men vågar du lita på att han inte söker upp ditt barn (som han tror är hans)? Det hör nog inte till vanligheterna att kidnappa barn men som förlder antar jag att man hellre tar det skra före det osäkra?
  • Ezmeraldah

    EpicF skrev 2025-07-26 13:26:50 följande:
    Kan vara så att han mognaden först nu och vill göra rätt för sig. 
    Jag svarade på din fråga som var följande:

    EpicF skrev 2025-07-26 01:43:08 följande:
    Hur hade du tänkt att underhållet skulle betalats när han inte vet om barnet finns eller inte? 

    Var det nåt som var oklart i mitt svar eller har du förstått hur underhållet skulle ha betalats?

    Oavsett mognad så är man skyldig att försörja sitt barn.

    Om TS inte svarar så kan han ta reda på svaret själv.

  • Ezmeraldah
    Anonym (O) skrev 2025-07-27 15:20:55 följande:

    Hur skulle du tänkt ts, om du var gravid med en man och åkte in på sjukhus för att något stod illa till, blev sövd av fara för ditt liv. Mannen tar barnet och drar utomlands eftersom du dumpat honom och du vaknar upp efter sövningen och tror att de inte lyckats rädda barnet.
    Några år senare dyker det upp bilder på ett barn som är väldigt likt dig på hans Facebook. 
    Du börjar fundera på om han mutat personalen och tagit barnet med sig och att det kanske inte alls dog?
    Du hör av dig för att få svar på dina frågor. Men han vägrar svara för att han blev dumpad.
    Hur skulle det kännas för dig?

    Visst, det kanske är osannolikt, åtminstone där korruptionen är låg. Ibland är det ändå bra att vända på historien för att förstå hur något skulle kännas.


    I det fallet kan man ringa Skatteverket och kontrollera att personen (barnet) är avliden. Från vecka 22(?) får barnet ett personnummer och blir folkbokförd. Är man osäker på om en person är avliden så kan man ta reda på det. 

    I en sån situation har man rätt att se det avlidna barnet och man har rätt att läsa journal och se dödsattest.

    Man har rätt till samtal och genomgång med patientansvarig läkare, ansvarig barnläkare, kurator osv. som alla kan kontrollera vad som står i journalen. Samtlig inblandad vårdpersonal (och det är många) skriver journalanteckningar regelbundet under dygnet.  

    Om man känner sig osäker har man rätt till dna-test. 

    Sen har man rätt att välja hur barnet ska begravas och välja begravningsbyrå som hämtar barnet. Och man har rätt att se att det avlidna barnet ligger i kistan på begravningen eller kontrolla personligen att det avlidna barnet lämnas för kremering. 

    Skulle man misstänka att nåt inte står rätt till så är det nog polisen man ska kontakta i första hand.

    "Muta personalen och ta barnet" kan nog bli lite knepigt men fortfarande: lösningen år inte att jaga den andre föräldern. Om den andra förldern kidnappat ett barn så skulle hen knappast erkänn det. Då har man ett eget ansvar att kontakta polisen. 
Svar på tråden Har jag skyldighet att svara?