Jag är på väg att separera från barnens pappa. Jag kommer sannolikt att flytta och undrar hur litet man egentligen kan bo med två barn, 6 och 10 år. Som det verkar kommer jag att ha råd med en liten tvåa, på cirka 40-45 kvm. Barnen skulle i så fall få dela sovrum och jag skulle få sova i bäddsoffa i vardagsrummet. Är det möjligt med barn?
Jag önskade att fler tänkte till som faktiskt skaffar barn. Har man inte råd att ha tillräckligt utrymme, så ska man inte ha flera barn.
Det är ett helvete med dessa som flyttar in i trånga lägenheter med massa barn. Har bott i både treor och tvåor. Där detta inträffat. Och det blir en fruktansvärd boende miljö.
Rent hälsomässigt kan det heller aldrig vara bra för just barn. Som stojar och lever mycket, och har ett behov av att kunna leka fritt. Vuxna är lite skillnad eftersom dom sällan "leker" och springer omkring mycket i en lägenhet.
Bästa är radhus/villor om man har råd med det. Då har man ju tomt oftast. Ska man bo i lägenhet krävs oftast bättre utrymme/boyta.
Jag önskade att fler tänkte till som faktiskt skaffar barn. Har man inte råd att ha tillräckligt utrymme, så ska man inte ha flera barn.
Det är ett helvete med dessa som flyttar in i trånga lägenheter med massa barn. Har bott i både treor och tvåor. Där detta inträffat. Och det blir en fruktansvärd boende miljö.
Rent hälsomässigt kan det heller aldrig vara bra för just barn. Som stojar och lever mycket, och har ett behov av att kunna leka fritt. Vuxna är lite skillnad eftersom dom sällan "leker" och springer omkring mycket i en lägenhet.
Bästa är radhus/villor om man har råd med det. Då har man ju tomt oftast. Ska man bo i lägenhet krävs oftast bättre utrymme/boyta.
Jag tycker att man i relation till boende behöver titta på personligheter i familjen och den faktiska lägenheten. Och omgivning och vardag.
Extra yta inne är viktigt för vissa, medan närhet till skola, träning och kollektivtrafik faktiskt också har ett värde.
Särskilt som nyseparerad är det ju viktigt att inte dra på sig höga fasta kostnader, såsom ett boende på gränsen av vad man har råd med.
Personligen tycker jag att man behöver minst en dörr när man har barn, och det har ju en 2a. Likaså behöver man tänka på att avdela och sätta sängar på ett sätt som fungerar. Varesig detta handlar om ett draperi, våningssäng, eller bäddsoffa.
Jag är på väg att separera från barnens pappa. Jag kommer sannolikt att flytta och undrar hur litet man egentligen kan bo med två barn, 6 och 10 år. Som det verkar kommer jag att ha råd med en liten tvåa, på cirka 40-45 kvm. Barnen skulle i så fall få dela sovrum och jag skulle få sova i bäddsoffa i vardagsrummet. Är det möjligt med barn?
Jag önskade att fler tänkte till som faktiskt skaffar barn. Har man inte råd att ha tillräckligt utrymme, så ska man inte ha flera barn.
Det är ett helvete med dessa som flyttar in i trånga lägenheter med massa barn. Har bott i både treor och tvåor. Där detta inträffat. Och det blir en fruktansvärd boende miljö.
Rent hälsomässigt kan det heller aldrig vara bra för just barn. Som stojar och lever mycket, och har ett behov av att kunna leka fritt. Vuxna är lite skillnad eftersom dom sällan "leker" och springer omkring mycket i en lägenhet.
Bästa är radhus/villor om man har råd med det. Då har man ju tomt oftast. Ska man bo i lägenhet krävs oftast bättre utrymme/boyta.
Jag är på väg att separera från barnens pappa. Jag kommer sannolikt att flytta och undrar hur litet man egentligen kan bo med två barn, 6 och 10 år. Som det verkar kommer jag att ha råd med en liten tvåa, på cirka 40-45 kvm. Barnen skulle i så fall få dela sovrum och jag skulle få sova i bäddsoffa i vardagsrummet. Är det möjligt med barn?
Jag önskade att fler tänkte till som faktiskt skaffar barn. Har man inte råd att ha tillräckligt utrymme, så ska man inte ha flera barn.
Det är ett helvete med dessa som flyttar in i trånga lägenheter med massa barn. Har bott i både treor och tvåor. Där detta inträffat. Och det blir en fruktansvärd boende miljö.
Rent hälsomässigt kan det heller aldrig vara bra för just barn. Som stojar och lever mycket, och har ett behov av att kunna leka fritt. Vuxna är lite skillnad eftersom dom sällan "leker" och springer omkring mycket i en lägenhet.
Bästa är radhus/villor om man har råd med det. Då har man ju tomt oftast. Ska man bo i lägenhet krävs oftast bättre utrymme/boyta.
Bra om det går att dela av sovrummet på ett bra sätt. Men annars:
Fundera på om du själv skulle kunna få in en sovplats i köket. Om det blir svårt att dela in sovrummet på ett bra sått.
Då skulle ju det ena barnet bara ha en sovplats i en liten indelad alkov i sovrummet, medan det andra barnet har den mesta ytan där. I gengäld skulle det andra barnet kunna ha arbetsbord och sina lådor och skåp i vardagsrummet.
När barnet som har sitt utrymme i vardagsrummet behöver vara i fred, så får övriga vara i köket.
Eller tvärt om. Låt barnet med sovalkoven i sovrummet ha hela ytan i köket, förutom matlagnungsdelen. Du har vardagsrummet, men ni äter ändå era mål kring ett matbord där.
Jag önskade att fler tänkte till som faktiskt skaffar barn. Har man inte råd att ha tillräckligt utrymme, så ska man inte ha flera barn.
Det är ett helvete med dessa som flyttar in i trånga lägenheter med massa barn. Har bott i både treor och tvåor. Där detta inträffat. Och det blir en fruktansvärd boende miljö.
Rent hälsomässigt kan det heller aldrig vara bra för just barn. Som stojar och lever mycket, och har ett behov av att kunna leka fritt. Vuxna är lite skillnad eftersom dom sällan "leker" och springer omkring mycket i en lägenhet.
Bästa är radhus/villor om man har råd med det. Då har man ju tomt oftast. Ska man bo i lägenhet krävs oftast bättre utrymme/boyta.