Atmosfaer

Sun 31 Aug 16:37

21 svar

Stort problem. Vi kan inte få barn

Hej. Jag och min sambo har varit ihop i 6 år. Vi har tidigare haft det knakigt med svek, svårigheter med kommunikation och bråk. Det går i perioder när vi har det riktigt bra.

För två år sedan rätt exakt sa min sambo syy hon intr kan få barn. Efter detta blev det utredningar trots att hon betat om innan förhållandet att hon inte kunnat ha barn. Hon kände sig rädd för att säga det till mig och att det inte var rätt läge med tanke på våran brokiga bakgrund.

Surrogatmödraskap är nu våran enda chans. Det har gått två år och jag har stoppat huvudet i sanden då jag inte läst in mig i det något mycket. Detta för jag är rädd. Rädd för hur omgivningen ser på en. Rädd för att jag kommer få nöja mig med ett barn, rädd för att vi kommer ha stora privatlån. Jag älskar henne. Men jag har ingenstans att ventilera eller få ge uttryck för tankarna. Det blir problem när jag säger sakerna direkt till min sambo.

Vad ska jag ta mig till?

Aliona

Mon 1 Sep 09:38

#11

Anonym (J) skrev 2025-09-01 09:04:20 följande:

Nej men vadå, ska tjejen de anlitar privat föda barnet och sen då? Ge bort det? Det lär man ju intr heller få göra. Barnet är väl enligt lag hennes då, kvinnan som födde barnet alltså.

Läste någon tråd om det här för något eller nägra år sedan. De hade gjort på det där viset. Men de hade fått problem sen, för de kunde ju inte bara ge barnet till en annan person.

Och i en annan tråd födde en annan kvinna deras barn men ville själv ha det sen, för hon fick moderskänslor. Så hon tog det.

Även om de gör det privat, ärr et verkligen lagligt ändå? Och hur ska man göra då, rent praktisk? för att få barnet sen.

De som skaffar barn genom surrogatmödraskap kan göra det utomlands, tex i Indien, Georgien, Ukraina eller USA. Man brukar då använda donerade ägg och mannens sperma, eller äggen från kvinnan som ska ha barnet, om det är en kvinna och hennes ägg funkar. Mannen blir automatiskt pappa, kvinnan får adoptera. Jag utgår ifrån att det är vad ts har tänkt eftersom han pratar om livslånga skulder. Ett surrogatarrangemang kostar ca 500.000-1.500.000 beroende på land. Sen tillkommer kostnader för äggdonation om det behövs, resekostnader, adoptionskostnader osv. Det finns svenska agenturer som förmedlar surrogatmödraslap helt lagligt.

Om man gör det privat i Sverige så fungerar det på nästan samma sätt. Mannen gör en kvinna gravid, som föder barnet, och sedan adopterar hans fru barnet. Det är inte olagligt att göra så, men man får inte hjälp av vården mer än vanliga mödravården för gravida kvinnor, och det är inte garanterat att adoptionen går igenom.

Båda fallen är osäkra. Ett barn räknas i de flesta lagstiftningar som att tillhöra den kvinnan som fött, oavsett om det finns avtal eller om annan kvinnas ägg har använts. Ett undantag är Israel där en kvinna som födde barn blev dömd att lämna barnet ifrån sig till den kvinna vars ägg hade använts. I de flesta fall så har den födande kvinnan rätt att ångra sig och behålla barnet själv, eller göra abort under graviditeten.

Det finns massa etiska dilemman runt surrogatmödraskap, inte minst att många kvinnor i fattiga länder blir pressade till surrogatmödraskap och att det kan ge bestående trauma. I altruistiska fall, alltså där någon ställer upp för att hjälpa till och utan betalning, så är det också stor risk för trauman, utöver de rättsliga problem som jag nämnde tidigare. Men så här kan det iaf gå till om man vill skaffa barn genom surrogatmödraskap.

Anonym (J)

Mon 1 Sep 10:54

#12

Aliona skrev 2025-09-01 09:38:28 följande:

De som skaffar barn genom surrogatmödraskap kan göra det utomlands, tex i Indien, Georgien, Ukraina eller USA. Man brukar då använda donerade ägg och mannens sperma, eller äggen från kvinnan som ska ha barnet, om det är en kvinna och hennes ägg funkar. Mannen blir automatiskt pappa, kvinnan får adoptera. Jag utgår ifrån att det är vad ts har tänkt eftersom han pratar om livslånga skulder. Ett surrogatarrangemang kostar ca 500.000-1.500.000 beroende på land. Sen tillkommer kostnader för äggdonation om det behövs, resekostnader, adoptionskostnader osv. Det finns svenska agenturer som förmedlar surrogatmödraslap helt lagligt.

Om man gör det privat i Sverige så fungerar det på nästan samma sätt. Mannen gör en kvinna gravid, som föder barnet, och sedan adopterar hans fru barnet. Det är inte olagligt att göra så, men man får inte hjälp av vården mer än vanliga mödravården för gravida kvinnor, och det är inte garanterat att adoptionen går igenom.

Båda fallen är osäkra. Ett barn räknas i de flesta lagstiftningar som att tillhöra den kvinnan som fött, oavsett om det finns avtal eller om annan kvinnas ägg har använts. Ett undantag är Israel där en kvinna som födde barn blev dömd att lämna barnet ifrån sig till den kvinna vars ägg hade använts. I de flesta fall så har den födande kvinnan rätt att ångra sig och behålla barnet själv, eller göra abort under graviditeten.

Det finns massa etiska dilemman runt surrogatmödraskap, inte minst att många kvinnor i fattiga länder blir pressade till surrogatmödraskap och att det kan ge bestående trauma. I altruistiska fall, alltså där någon ställer upp för att hjälpa till och utan betalning, så är det också stor risk för trauman, utöver de rättsliga problem som jag nämnde tidigare. Men så här kan det iaf gå till om man vill skaffa barn genom surrogatmödraskap.

Läste lite om det. Det står att man inte har rätt till barnet lagligt, utan det är den födande kvinnans barn. Rent juridiskt.

Frågan är hur de går till väga sen då? Om den kvinnan som fått barnet fortfarande vill ge bort barnet efter födseln. Till just det specifika paret.

Är det inte vissa regler kring adoption? Det finns väl många föräldrar som vill adoptera och dom väntar på barn. kan paren verkligen gå till dig och säga i princips hel jag vil adoptera det här barnet? Och så går det igenom?

Anonym (J)

Mon 1 Sep 10:54

#13

Och nu menar jag då i Sverige

Anonym (J)

Mon 1 Sep 10:58

#14

Läste lite till, Det stod att det då blir som en vanlig adoption då. Och då är det inte självklart att det är just den föräldren som vill ha just det specifika barnet som får barnet ändå, för det är andra som också vill adoptera.

Men eftersom surrogat inte är tillåtet i Sverige vore det ju nästan konstigt annars om man kan be någon annan föda ett barn och sedan bara gå och adoptera det direkt

Anonym (J)

Mon 1 Sep 11:00

#15

Sen ska väl sllt gå genom domstol? Det är väl en väldigt stor process hela alltet.

Jag tycker det är synd att det inte är tillåtet i Sverige men det är väl för att det lätt kan utnyttjas annars och bli fel och det kan man ju förstå, på så vis.

Anonym (Mamman)

Mon 1 Sep 11:01

#16

Anonym (J) skrev 2025-09-01 10:58:10 följande:

Läste lite till, Det stod att det då blir som en vanlig adoption då. Och då är det inte självklart att det är just den föräldren som vill ha just det specifika barnet som får barnet ändå, för det är andra som också vill adoptera.

Men eftersom surrogat inte är tillåtet i Sverige vore det ju nästan konstigt annars om man kan be någon annan föda ett barn och sedan bara gå och adoptera det direkt

Du läser nog på lite konstiga ställen då. För det vanliga är inte att en "bärare" blir gravid och sen kan välja och vraka vem som ska få barnet. Utan i Georgien bl.a. så är det mest av en affärsuppgörelse. Du går via en agency, blir matchad mot en kvinna som bär "ert" embryo och ingen annans. Sen kan saker hända men det är en avvikelse och då har man brutit mot överenskommelsen.

Så det du skriver sist, att det vore konstigt. Det är precis så det går till. Finns rätt många svenskar som gjort så både i östeuropa och sydamerika.

Atmosfaer

Mon 1 Sep 11:05

#17

Jo tack för era svar. Det känns hjärtlöst att avbryta en relation för infertilitet. Jag intalar mig att det inte bara är det. Utan min oro för turbulens under perioden vi sitter på lån och skulder. (400 000) till att börja med. Vilket är sant. Men lätt att koppla själv. Jag går på högvarv.

Aliona

Mon 1 Sep 12:48

#18

Anonym (J) skrev 2025-09-01 10:54:24 följande:

Läste lite om det. Det står att man inte har rätt till barnet lagligt, utan det är den födande kvinnans barn. Rent juridiskt.

Frågan är hur de går till väga sen då? Om den kvinnan som fått barnet fortfarande vill ge bort barnet efter födseln. Till just det specifika paret.

Är det inte vissa regler kring adoption? Det finns väl många föräldrar som vill adoptera och dom väntar på barn. kan paren verkligen gå till dig och säga i princips hel jag vil adoptera det här barnet? Och så går det igenom?

Det blir en närståendeadoption (styvföräldersadoption) eftersom det redan finns en pappa, och det är hans partner/fru som ska adoptera barnet. Pappan adopterar inte, för han är ju redan pappa.

Med ett exempel kanske det blir mer tydligt.

Johan och Sara är gifta och vill ha barn, men Sara saknar livmoder. De reser till USA och vänder sig till fertilitetsklinik. Där väljs en surrogatmoder, Jennifer, ut. Hon genomgår IVF, där Johans sperma befruktar ett donerat ägg. Barnet föds, och Johan och Jennifer är nu föräldrar. Sara adopterar nu barnet genom närståendeadoption av Jennifer. Nu är Johan och Sara föräldrar till barnet.

Lite förenklat..

Det är alltså pappan och surrogatmamman som har den lagliga rätten till barnet tills det att adoptionen har gått igenom, och surrogatmamman har rätt att ångra sig och inte adoptera det. Det är den stora och komplicerade risken med surrogat.

Sen finns det vissa länder som inte tillämpar moderskapspresumption, alltså utgångspunkten att den som föder ett barn är mamma till det. I Georgien tex, om det finns avtal om surrogat så skrivs båda pappan och den tilltänkta mamman in som föräldrar redan i födelseattesten. Då behövs ingen närståendeadoption, och surrogatmamman får inte behålla barnet om hon ångrar sig.

Man kan bara tänka sig smärtan hos alla parter om något går fel.

Anonym (r)

Mon 1 Sep 14:45

#19

Anonym (Mamman) skrev 2025-09-01 08:33:15 följande:

Jag förstår din frustration och dina känslor.
Att bli bemött som att man är girig för att man redan innan man blivit förälder känner en sorg över att man "bara" kommer att få ett barn tycker jag är illa.
Särskilt i ett forum och särskilt när du skriver för att du behöver stöd och förståelse.

*Lång text som inte är relevant för vad jag skrev*

Om du tror dig förstå hur andra menar och hur dina helt andra situationer skulle ge samma svar.... Rikta då inlägget till den det berör. Eller inte med tanke på hur fel du har i dina gissningar. Trist. Nu tänker jag inte gå in på alla dina icke relevanta exempel men TS hackiga inlägg får det bemötandet som just den situationen förtjänar.

Anonym (H)

Tue 2 Sep 07:22

#20

Atmosfaer skrev 2025-09-01 11:05:50 följande:

Jo tack för era svar. Det känns hjärtlöst att avbryta en relation för infertilitet. Jag intalar mig att det inte bara är det. Utan min oro för turbulens under perioden vi sitter på lån och skulder. (400 000) till att börja med. Vilket är sant. Men lätt att koppla själv. Jag går på högvarv.

Snälla, skaffa inga barn.

Anonym (Mamman)

Tue 2 Sep 07:26

#21

Anonym (r) skrev 2025-09-01 14:45:35 följande:

Om du tror dig förstå hur andra menar och hur dina helt andra situationer skulle ge samma svar.... Rikta då inlägget till den det berör. Eller inte med tanke på hur fel du har i dina gissningar. Trist. Nu tänker jag inte gå in på alla dina icke relevanta exempel men TS hackiga inlägg får det bemötandet som just den situationen förtjänar.

Otroligt trist sätt att se på det problem som TS beskriver. Att döma någon för hur hen formulerar sig.... Då kan man avstå från att svara.

Stort problem. Vi kan inte få barn

INNEHÅLL