Mina föräldrar avskyr mitt ex

är problemet att du känner dig kontrollerad? Av dina föräldrar, av din särbo/ex och av ännu tidigare ex?

Dina föräldrar är förstås oroliga och jag skulle också vara det? Tror du verkligen att ditt senaste ex kan förändras?

Men vill du slippa dina föräldrars kommentarer så får du sluta att berätta allt vad som händer i ditt liv för dem.

jag har all förståelse för att de faktiskt inte vill ha honom i sina liv och inte gillar att ni umgås igen för det är knappt någon som faktiskt förändras till det bättre

och varför sökte han inte hjälp betydligt tidigare

Dina föräldrar både hotar och bevakar dig? Inte ok!

Dina föräldrar gillar inte ditt ex som misshandlade dig psykiskt... och du undrar lixom varför och surar som om världen snurrar kring dig.

Ps. Ditt ex kommer inte ändra sig.

Du verkar förskjuta skuldfrågan i sammanhanget så att den till sist hamnar hos dina föräldrar.

Dina föräldrar fattar genom det du berättat att ni absolut inte bör vara tillsammans, men du har tydligen inte nått samma insikt eftersom du tydligen vill ge det en chans till efter det att något mirakel skulle ha inträffat genom terapi.

Naturligtvis avskyr föräldrar någon som skadar ens barn, men i detta fall är det ju självskadebeteendet från din sida som är huvudproblemet och inte dina föräldrars reaktion till detta.

Det är inte många föräldrar som blir glada när deras barn springer in i brasan gång på gång, lipar att de har bränt sig och ska tröstas, och sen gör samma sak igen.

Du och den här mannen har försökt och kan inte leva ihop utan oacceptabla aggressioner. Det är din jävla plikt att fatta det och hitta något som inte får en att tänka att er framtid består av misshandelsanmälningar, soc-samtal och BUP.

Vill du bli helt isolerad ihop med den här mannen för att alla vänner och släkt tar avstånd från hur han beter sig mot dig och inte vill vara i samma hus som er? Är han värd det, verkligen?

En del får då verkligen skylla sig själva, kom för fan inte och säg att du inte såg att han var olämplig sen. Skaffar du barn med honom kanske det blir som för min granne, där hennes son spöade upp henne med jämna mellanrum som gammal för att få pengar. För så kan det bli när man skaffar barn med störda män.

Är det vad du vill ha, vad du väljer med helt öppna ögon, verkligen?

Inte ens kvinnojouren kan rädda någon som bestämt sig för att leva ett pissliv.

Det finns inget värre än hjälpa personer gång efter  gång att komma undan ett hemskt ex. Men exet visar sedan upp EN god kvalitet och så går personen tillbaka. Till slut tröttnar man och är det barn med i bilden så är det ännu värre! Föräldern väljer bort barnen och allt upprepas gång på gång.

Har du någon samtalskontakt? Jag tänker någon utomstående. det kanske kan vara bra då du verkar ha behov av att bolla din relation med någon, men dina anhöriga är nog inte rätt personer. De reagerar säkert utifrån oro för dig, men deras reaktioner verkar inte så genomtänkta och de är nog inte heller vad du behöver just nu. 

Dina föräldrar har inte med att göra om ni är tillsammans eller inte.
Dessutom hotar de med konsekvenser om du går tillbaka till honom. Det låter inte som att de agerar bra som hotar dig istället för att fråga hur du mår och resonera på ett acceptabelt sätt med dig.
Du har all rätt att vara ledsen för deras agerande.

Alla par bråkar ibland. Många råkar säga saker de inte menar i affekt. Du är inte i ett våldsamt förhållande heller. Vill ni ha varandra trots att ni inte kan hålla er ifrån att såra varandra gång på gång så är det upp till er och inget dina föräldrar ska hota om.

Ta däremot hjälp för att fixa förhållandet om det är dit ni vill. Annars skadar det inte att ta ett tankevarv om ni verkligen är så bra för varandra.

Ja, du har väl en stark känslomässog anknytning till honom trots att han misshandlat dig psykiskt. Men det betyder inte att det är den sorts kärlek du behöver.

Dina föräldrar är oroliga och arga över din situation, inte konstigt alls. Men de uttrycker sig klumpigt och negativt när de hotar med "konsekvenser" om ni fortsätter att umgås. De vill pressa dig att bryta. Antar att killen varit väldigt jobbig mot dig eftersom de reagerar så starkt? 

Anledningen till att många här på FL är negativa till ert fortsatta förhållande är att man vet hur svårt det är för en person att ändras i grunden, till och med av terapi. 

Förändring i grunden drivs av en djupt känd och egen drivande kraft hos personen, som är beständig övet tid, plus en bra terapeut. Absolut igen quick fix.

Det handlat inte om att ändra några beteenden i relationen, i fall om det har handlat om psykisk misshandel tidigare. Det handlar om att bygga om hela delar av personligheten. Gör man inte det kommer elakheten ut på ett nytt sätt längre fram i relatoonen. 

Ibland är det bättre att ta sorgeperioden och få en nystart utan den gamla relationen.

Låta särbon själv bygga om sin personlighet om han är motiveerad till det. De flesta är inte tillräckligt starla i sin motivation. Tänk om han börja behandla era framtida eventuella barn likadant!.

Allt våld är inte fysiskt. Man kan definitivt vara i en våldsam relation utan att ett enda slag sker. TS skriver ju till och med i din text att psykiskt våld förekommit och du nedvärdera det till att "alla parter bråkar och man säger saker man inte menar". I en hälsosam relation kan man bråka utan att säga saker som sårar, utan att kalla den andre för fula ord, utan att situationen känns hotfull. 

TS dina föräldrar agerar absolut inte ok som verkar övervaka dig och skickar sådana meddelanden men jag förstår deras oro för att du är på väg tillbaka in i en ohälsosam relation. Du och din särbo är inte bra för varandra oavsett hur mycket ni säger att ni älskar varandra. 

Du säger att han inte varit fysiskt våldsam och det är ju bra men psykiskt våldsam är inte heller ok. Att du sedan känt dig kontrollerad både i tidigare relation samt nuvarande är inte heller ok. 

Våld i relation har en tendens att eskalera och den eskaleringen kan ta år. Det börjar med ord och kontroll, svartsjuka och begränsningar. Sen kan det bli materiellt, saker förstörs. Det slås hål i väggar eller dörrar innan det övergår till fysiskt våld. Ofta kan det eskalera vid förändringar. Nytt jobb, arbetslöshet, flytt, graviditet etc. 

Snälla TS, fundera verkligen över ditt liv med denna man. Ha tid ifrån varandra utan någon som helst kontakt. Sök efter en person som arbetar med våld i relation och prata om det som hänt. Samtidigt ska han gå i terapi på sitt håll för våld i relation. För även om ni inte lever ihop så ska han inte bete sig lika mot nästa. 

TS, du har varit i kontrollerande relationer förut och nu har du varit i en där psykisk misshandel förkom. Det är ett mönster. Har det funnits drag av sådant under din uppväxt i din egen familj?

Så han har alltså haft tre år på sig att söka hjälp för sina problem men tar inte itu med det förrän efter det tog slut mellan er?

Jag tycker du ska vara tacksam för att dina föräldrar reagerar. Har sett många fall där föräldrarna inte sagt ett knyst om att deras dotter varit tillsammans med en aggressiv man. 

Varför i hela friden vill du vara tillsammans med honom? 

Som mor till vuxna barn så förstår jag att dina föräldrar avskyr honom. 
Som offer för våld i relation så kan jag på ett sätt förstå att du ändå tror gott om honom, men tro mig. Det kommer inte att bli bättre.

Släpp honom. Det finns bra män också, högst sannolikt även till dig.