• Anonym (Orolig)

    Risk för allergi för barnet?

    Vi har blivit gravida och är nu i vecka 7, sambon har ett barn sen tidigare medans jag är barnlös. Personligen har jag aldrig suktat efter barn och skulle inte ha något emot att leva utan barn MEN sambon vill gärna ha fler barn och jag är väl egentligen inte emot. 

    Mitt problem nu är att jag har pälsdjursallergi, pollenallergi och ansträngningsastma, vi har hundar sen tidigare och dom är extremt viktiga för mig, som om de vore mina barn, jag gör allt för dom och skulle aldrig kunna tänka mig att lämna bort dom. Jag känner inte av min allergi eller astma alls (förutom minimalt vid förkylning) trots att jag inte medicinerar utan kroppen har vant sig. Men nu är jag jätteorolig för att behålla barnet och funderar på en abort utifall barnet skulle födas med pälsdjursallergi. 


    Är det någon här som har liknande förutsättningar men som fått ett friskt barn? kanske till och med någon som sitter på nån go statistik? Eller pratat med bm/läkare om det här?

    Önskar alla ett gott nytt år!

  • Svar på tråden Risk för allergi för barnet?
  • Anonym (Victoria)
    Anonym (Orolig) skrev 2026-01-01 16:00:34 följande:
    Vad tråkigt att höra att deras allergi är så extrem, träffade dina barn djur regelbundet hos släkt/vänner när dom var spädisar innan ni såg någon reaktion? 
    Barnen träffade djur med jämna mellanrum och vi var ute mycket. Trots det är de allergiska mot i princip alla pollen samt pälsdjur. Vi såg reaktion väldigt tidigt på dem, de fick symptom redan i tvåårsåldern. 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Prosit) skrev 2026-01-01 10:22:52 följande:
    Är uppvuxen med katter och hund, bodde på en mindre gård med mjölkkor (inte vår) och en förälder som jobbade på en annan mjölkgård (släktens). Jag hade en allergi och ansträningsastma som vi visste om från jag var 5 men visade sig när jag var runt gymnaieålder att jag hade pälsdjur, pollen med mera. Så de 30% finns 😉 Ingwn av mina föräldrar eller syskon har kända allergier men både morbror och farbror har.

    Däremot funkade der med katterna jag var uppväxt med så länge jag bodde hemma. Då var jag van, men när jag flyttade reagerade jag direkt. 

    Vet en som skaffade en hund med hjälp av en homeopat. Personen fixade sin hund utan problem.  Men ingen annan hund, inte ens från samma kull. Så visst går det om man vill. 

    Men tänk också på att barnet har 50% andra gener genom sin andra förälder. Det är ju inte bara dina gener som ska vidare. Inget av mina barn är allergiska, själv har jag fått fler allergier. Jag är ju tacksam för deras skull. 

    Jobbade med en för många år sedan som berättade att både hon och hennes man hade många allergier, både mat och annat. Deras barn? Inte en enda allergier eller överkänslighet. 

    Å andra sidan vet jag också folk runt 50 som plötsligt fått allergiska reaktioner utan att haft en enda  reaktion på nåt tidigare I livet. 

    Det enda säkra man vet är att man vet inte på förhand vad ens barn vinner för gener i genlotterier. 
    Tusen tack för alla exemplen, det visar verkligen hur olika det kan vara vilket inger hopp, framförallt det du skrev om att du tålde katterna fram tills att du flyttade hemifrån. 
    Det är ju helt sant att det bara är 50% av mina gener som förs vidare så jag kanske kan hoppas på att barnet ärver min bättre hälfts hälsa :) 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Victoria) skrev 2026-01-01 16:13:50 följande:
    Barnen träffade djur med jämna mellanrum och vi var ute mycket. Trots det är de allergiska mot i princip alla pollen samt pälsdjur. Vi såg reaktion väldigt tidigt på dem, de fick symptom redan i tvåårsåldern. 
    Tack för svar! 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Ellen) skrev 2026-01-01 15:56:27 följande:

    Om du är seriös med det här svaret så råder jag dig till abort snarast möjligt. Visste jag vem du var skulle jag nog annars ringa soc och be dem ha ett öga på dig och barnet sen. Det är faktiskt helt sjukt att prata om ett barn som du gör. Jag tror att den person du svarade var sarkastisk. Snälla säg att du också är det! 


    Varför då? För att två föräldrar väljer att vara särbos med barn utan att hata varandra som ex ofta gör? Soc har nog betydligt sämre familjeförhållanden att fokusera på än så. Min tanke av det förslaget landade mer mot det som Anonym (B) skrev då även vi har planlösningsmässigt enkelt att dela upp huset och ?bo? separat. 
  • Anonym (Allergiker)
    Anonym (Orolig) skrev 2026-01-01 15:52:10 följande:
    Tack för svar! Skulle du säga att allergin eskalerade när hunden flyttade?
    Inte för barnet men jag har blivit känsligare. Allergin kom på riktigt när barnet var ca 6 år. Innan dess var det inga känningar. Pollen kom först (björk), sedan blev det liksom lite extra varje år typ. Nu har pälsallergin mot hund avtagit, däremot katt reagerar barnet kraftigt på. 

    Det finns ju allergischampoo att tvätta hunden i. Sedan får man dessutom städa ofta, dammsuga minst en gång om dagen, att barnets rum är en pälsfri zon, luftrenare etc. 

    Både jag och barnet märker av pälsallergin mer när vi antingen håller på att bli sjuka eller när det är pollensäsong (björk i synnerhet). 

    Nu vill barnet ha hund och är i ålder att faktiskt kunna bestämma själv gällande det. Vi tittar på små, allergivänliga raser men behöver ordna lite runt om innan vi köper hund. 
  • Anonym (B)

    Jag vill också bara inflika, eftersom mina djur verkligen var mina bebisar innan barnet föddes, att instinkten att skydda sitt eget barn trumfar den kärlek man känner till sina husdjur, även om det är jättesvårt att föreställa sig innan man har ett barn. För mig tog det dessutom ett par månader innan den där kärleken till barnet faktiskt infann sig också. Vilket är okej! Jag är fortfarande väldigt mån om mina djur, men ens eget barn är lite annorlunda.

  • Anonym (Ellen)
    Anonym (Orolig) skrev 2026-01-01 16:28:16 följande:
    Varför då? För att två föräldrar väljer att vara särbos med barn utan att hata varandra som ex ofta gör? Soc har nog betydligt sämre familjeförhållanden att fokusera på än så. Min tanke av det förslaget landade mer mot det som Anonym (B) skrev då även vi har planlösningsmässigt enkelt att dela upp huset och ?bo? separat. 

    För att det är helt knäppt att ens tänka tanken att välja att bo med sin hund istället för sitt barn. Då har man noll kunskaper om barns behov och noll förmåga att sätta sig in i barnets situation. 


    Det är inte att vara särbo med barnets andra förälder som är skevt utan att kunna tänka sig att frivilligt välja bort att bo med sitt barn, bara för att få ha kvar sin hund. Det är faktiskt totalknäppt. 

  • Tow2Mater
    Anonym (Ellen) skrev 2026-01-01 15:56:27 följande:

    Om du är seriös med det här svaret så råder jag dig till abort snarast möjligt. Visste jag vem du var skulle jag nog annars ringa soc och be dem ha ett öga på dig och barnet sen. Det är faktiskt helt sjukt att prata om ett barn som du gör. Jag tror att den person du svarade var sarkastisk. Snälla säg att du också är det! 


    Det var inte alls sarkastiskt. Det var ett praktiskt förslag, i motsats till ditt fördömande.
  • Tow2Mater
    Anonym (Ellen) skrev 2026-01-01 22:05:17 följande:

    För att det är helt knäppt att ens tänka tanken att välja att bo med sin hund istället för sitt barn. Då har man noll kunskaper om barns behov och noll förmåga att sätta sig in i barnets situation. 


    Det är inte att vara särbo med barnets andra förälder som är skevt utan att kunna tänka sig att frivilligt välja bort att bo med sitt barn, bara för att få ha kvar sin hund. Det är faktiskt totalknäppt. 


    En del kan frivilligt välja bort att bo med sitt barn om de inte vill byta jobb, eller inte vill ta den jobbiga och kostsamma striden med en egoistisk andra forälder, eller inte vill flytta, eller annan anledning. Borde soc ha ett öga på dem och deras barn också?
  • Anonym (kör)
    Anonym (Orolig) skrev 2026-01-01 00:27:48 följande:
    Risk för allergi för barnet?

    Vi har blivit gravida och är nu i vecka 7, sambon har ett barn sen tidigare medans jag är barnlös. Personligen har jag aldrig suktat efter barn och skulle inte ha något emot att leva utan barn MEN sambon vill gärna ha fler barn och jag är väl egentligen inte emot. 

    Mitt problem nu är att jag har pälsdjursallergi, pollenallergi och ansträngningsastma, vi har hundar sen tidigare och dom är extremt viktiga för mig, som om de vore mina barn, jag gör allt för dom och skulle aldrig kunna tänka mig att lämna bort dom. Jag känner inte av min allergi eller astma alls (förutom minimalt vid förkylning) trots att jag inte medicinerar utan kroppen har vant sig. Men nu är jag jätteorolig för att behålla barnet och funderar på en abort utifall barnet skulle födas med pälsdjursallergi. 


    Är det någon här som har liknande förutsättningar men som fått ett friskt barn? kanske till och med någon som sitter på nån go statistik? Eller pratat med bm/läkare om det här?

    Önskar alla ett gott nytt år!


    Egentligen är det väl så att allergier uppstår när man inte har regelbunden kontakt med allergener. Så numera rekommenderar man ju att barn tidigt ska utsättas för sånt som ofta framkallar allergi, och man ska bara utesluta något om det ger symtom som blir jobbiga att leva med. För trodde man ju mer på att skydda och utesluta allt möjligt, men det skapade bara mer allergier.

    Jag var mycket allergisk som barn, både pälsdjur, damm och även en del mat, bland annat riktigt svår allergi mot jordnötter. Mina barn har inte ärvt något av det, de tål all sorts mat, inga allergier mot djur. Jag har aldrig hållit tillbaka dem i något, när de var små fick de äta allt, klappa djur, vara i stall och sånt. 

    Så jag skulle säga att du ska köra på, barnet föds, ni har hundar, och OM något blir dåligt för barnet så får ni ta beslut utifrån det, där och då. 
  • Anonym (kör)
    Anonym (Ellen) skrev 2026-01-01 22:05:17 följande:

    För att det är helt knäppt att ens tänka tanken att välja att bo med sin hund istället för sitt barn. Då har man noll kunskaper om barns behov och noll förmåga att sätta sig in i barnets situation. 


    Det är inte att vara särbo med barnets andra förälder som är skevt utan att kunna tänka sig att frivilligt välja bort att bo med sitt barn, bara för att få ha kvar sin hund. Det är faktiskt totalknäppt. 


    Är det totalknäppt att välja bort halva tiden med sitt barn för att man skiljer sig från den andra föräldern? Är det lika knäppt enligt dig? För barnet blir ju skillnaden inte så stor. 
  • Anonym (Ellen)
    Anonym (kör) skrev 2026-01-02 08:51:00 följande:
    Är det totalknäppt att välja bort halva tiden med sitt barn för att man skiljer sig från den andra föräldern? Är det lika knäppt enligt dig? För barnet blir ju skillnaden inte så stor. 
    Förslaget var att pappan skulle bo med barnet (det stod ta barnet) och ts med sin hund. TS skulle alltså inte bo alls med sitt barn. För barnet är skillnaden enorm mot att bo vv. 
  • Anonym (kör)
    Anonym (Ellen) skrev 2026-01-02 10:44:50 följande:
    Förslaget var att pappan skulle bo med barnet (det stod ta barnet) och ts med sin hund. TS skulle alltså inte bo alls med sitt barn. För barnet är skillnaden enorm mot att bo vv. 
    Och aldrig mer träffa barnet? Nä, skulle inte tro det va?
Svar på tråden Risk för allergi för barnet?