Träning, momentet 22

Se över ditt livspussel. Din hälsa borde vara din prioritering, även din partners.

Gå ner i arbetstid eller byt jobb. Se till att få avlastning så du hinner med ditt träningsprogram. Ta hjälp av släkt/familj. 

Fundera lite på varför du inte vill prioritera din hälsa och vilka konsekvenser det kan bli om du inte gör det. Vill du leva med dessa konsekvenser?

Jag känner väl att jag först och främst prioriterar mitt barn. Vi bor i glesbygd och jag har ganska nyligen fått en provanställning på ett väldigt bra jobb med goda föräldraförmåner, men som provanställd är det inte läge att börja göra förändringar i arbetstiden. Förutsatt att jag inte vill jobba i närbutiken, på bensinstationen eller med skogsavverkning så är det tyvärr ett nödvändigt ont att pendla en lite längre tid varje dag. Alternativet är att sätta barnet på förskola redan nu, det hade löst både ork/tid för min partner och gett oss ett annat ekonomiskt svängrum. Vi tror dock att det bästa för barnet är att få vara hemma några månader till åtminstone. Så det är inte det att jag inte prioriterar min hälsa, men i ärlighetens namn offrar jag mig gärna till förmån för att mitt barn ska få en bra start i livet!

Jag förstår att det inte är läge att gå ner i tid redan men det vet du.
Så då återstår bara att prioritera om.
Jag förstår att du vill avlasta din partner men om du ska få ordning på hälsan så kanske det måste vara en (uttalad) överenskommelse mellan er att i 8v framåt för att ta ett exempel, så kommer hen att få dra ytterligare ett strå till stacken.

Det kan innebära att hen inte heller kan hinna med allt utan att ni tillsammans bestämmer att hen inte ska tex städa dagtid utan sova när barnet sover. Ni köper hem mat med leverans pga inte stressa iväg till butik. 
Om ni tillsammans drar ner ribban, hen ser till att ändå få lite av sin återhämtning så gott det går hemma så att inte du behöver ta över så fort du sätter din fot innanför dörren. Och du verkligen också ser till att din tid när du inte jobbar och inte är med barnet styr mot de här övningarna och din hälsa.

Lite skit i hörnen har ingen dött av. Inte halvfabrikat heller.

Ni har inga anhöriga i närheten som kan ta barnet i vagnen och gå en sväng så att ni får loss tid hemma ni två? Antingen för ett gemensamt ryck med sånt som behöver göras eller för din träning/återhämtning? 
Har du möjlighet att gå undran och göra några av dina övningar under dagtid på jobbet? Tex ta en del av din lunch till detta?

Vad är det för övningar? Hur många ggr per dag förväntas du göra dem?

Kör en yogamatta och ha på jobbet så kan du göra några övningar på lunchen 15 min i något utrymme.

Är det övningar som fungerar att göra ståendes utan utrustning beta av någon när du går på toa.

Att avsätta sammanhängande 30 min (eller vad det kan ta) förstår jag är svårt när man har barn och är trött men 5 min före jobbet, 5 min efter, 5 min innan du går isäng, 15 min på lunchen, 5 min på någon rast. Det går att pussla ihop om man är kreativ.

Bestäm dig för att sköta det under en månad. Får du inga resultat då, då har du ju något att säga till både sjukgymnast och vård och möjlighet att få mer hjälp.

Så du tror att du är en bättre mamma om du blir ännu mer sjuk?

Vad har din partner för problem eftersom han måste avlastas i den omfattningen att du inte hinner med din träning?

Men, men, ditt liv, ditt val. 

Konkreta förslag, tack! Det är bålträning, vissa övningar på ståendes på alla fyra, men en yogamatta var ett bra förslag! Jag har suttit i öppet kontorslandskap men ska få ett eget skrymsle snart, så det kan nog fungera. Helt klart värt ett försök. Har även funderat på om jag kanske kan byta stolen till en pilatesboll och få "gratis" träning, även om det inte är en del av mitt träningsprogram...?

Programmet är en serie övningar som ska göras 2 ggr à 15 minuter varje dag. 15 minuter känns mycket (speciellt som jag bara har 30 minuter lunch) men om man som du säger delar upp det i 5-minutare blir det mer genomförbart. Tack! 

Jag har nog låst mig lite vid att jag måste klara mina 30 minuter varje dag, och att om det bara blir 20 så är det "ogjort arbete" eftersom jag i och med det frångått programmet, och blivit lite uppgiven. 
Vilken dum fråga. Givetvis inte. (Min egen mamma var ensamstående och hade kronisk värk men var ingen dålig mamma för det, dock!)

Är det konstigt att min partner behöver avlastning och vila efter en hel dag med ett högenergiskt litet barn? 

Nej, det är inte konstigt. Men du är ju sjuk i kroppen och behöver dina övningar. Det handlar inte om all framtid, utan några månader innan barnet ska på dagis.
Jag menar, din mamma var ensamstående med kronisk värk men lyckades ändå vara en bra mamma, så då kan väl din friska partner också vara en bra förälder även du avviker lite för träning? Känns som att era prioriteringar är lite knasiga här.

Ni bör ju ha lika mycket egentid. 

Har du ingen friskvårdstimme? Fikarast? 

Vi är väl inte helt överens om kriterierna för egentid. Jag har mycket restid = barnfri tid som inte är arbete = egentid. Eftersom han tycker att barnet är ganska påfrestande vill jag inte heller pusha för mycket och knäcka honom mentalt. Förstå mig rätt, de har en fin relation men han gillar helt enkelt inte den här småbarnsperioden som i princip bara innebär att försöka springa efter barnet så att det inte slår ihjäl sig eller förtär något giftigt. 

Jo, friskvårdstimme har jag och den används i alla fall delvis till träningsprogrammet (ibland känner jag dock ett skriande behov av en rask promenad, som hjälper väldigt bra mot smärtan som byggs upp under en dag med ganska stillasittande/stående arbete), men blir ju ganska lite i förhållande till vad jag hade behövt. 

Fikarasten är kort och väldigt koncentrerad till att mingla med kollegor. Ja, där är ju såklart en prioriteringsfråga, men det hade helt klart betraktats som avvikande att inte följa med på fikat. Dessutom är det ofta ett väldigt bra tillfälle att lyfta arbetsrelaterade frågor, i alla fall för mig som ny. 

Beklagar, det låter destruktivt. 

Då har du väl två alternativ: träna när barnet sover eller få honom att steppa upp.