Bekanta som lever "lyxliv", men ändå är avundsjuka på oss som valt att leva billigt!
Jag blir så trött. Här har man bott i en lägenhet på 40 kvm i ett "slumområde" i flera år för att kunna spara ihop pengar till ett husköp. Man har köpt ett gammalt "ruckel" för nästan inga pengar alls som man renoverat upp själv. Man har bott utan en riktig toalett i flera år. Man har fått laga mat på gasolplatta i tre år. Man har slitit, gråtit, förbannat hushelvetet. Men tillsist är man FÄRDIG och vårt 40-talshus långt ut på landet har förvandlats till en DRÖM!
DÅ smäller det till. Då får man höra att man "har det så bra" som har en boendekostnad på 1.200:-/månaden och att man "haft tur" och att man "är bortskämd". HALLÅ?! Vi har verkligen KÄMPAT för att hålla nere kostnaderna. Vi har faktiskt fått lida en hel del för att tillslut komma dit vi är idag. Vem vill bo utan toa i tre år?!?
Men där sitter kompisarna med sina nybyggda 3-miljonersvillor och sina nya 600.000-kronors bilar och KLAGAR för att "de har ju inte samma förutsättningar som vi"!! HALLÅ!?!?!
Ursäkta, men jag blir så jävla förbannad! Det är ingen som "måste" bo i ett hus för 3 miljoner! Ingen människa "har behov" av att åka i en helt ny Volvo! Det är VAL som de har gjort och som KOSTAR! Ska det vara så svårt att förstå!?
Senast igår var det en kompis som berättade att hon hade ett topplån på 800.000:- på sitt hus och undrade vad mitt topplån kostade. Jag svarade att jag inte har nåt topplån eftersom vi hade sparat ihop pengar till huset så att det räckte med bottenlån för oss. "SPARAT ihop?!" säger hon. "Hur kan man SPARA ihop 150.000 
!" Jag påminde henne då om åren i slumområdet i en betonglägenhet på 40kmv, men då säger hon bara att det är ju lätt att spara om man kan göra SÅ, men DET kan ju inte HON göra! VARFÖR INTE?!?!?!? Vad är skillnaden?! Vad är det som gör att vi kunde men inte hon?!
Jag blir bara så trött på att folk inte förstår att man väljer själv. Det är ingen som tvingar nån att köpa nytt hus. Det finns ingen lag som säger att man måste köpa ny bil vart tredje år. Man väljer själv. Ska det vara så svårt att förstå!?
Jag har slutat prata med folk om såna här saker. Jag svarar undvikande och hoppas att de ska byta ämne. För så fort jag berättar hur vi gjort med vår ekonomi så får jag alltid höra att "så kan ju inte VI göra, det är ju skillnad för oss".
Vill tillägga att vi båda har väldigt blygsamma löner och inte har några "ärvda pengar" eller nåt sånt. Vi har jobbat ihop till vartenda öre.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-03-02 13:40
Idag kom jag på en grej till som jag kände att jag måste skriva om:
Min chef på jobbet är en kvinna som bor i ett nybyggt hus och kör en ny bil. Hon och hennes man tjänar ganska bra, men hon klagar ALLTID på att de aldrig har några pengar (beror enligt mig på att de lever för dyrt, köper all mat i den dyra affären, o.s.v.). Häromdagen satt hon i fikarummet och kläckte ur sig att hon hade kompisar som sätter in hela barnbidraget på en bankbok till sina barn. Hon tyckte det var FÖRSKRÄCKLIGT. Hon sa "Om man kan göra så med barnbidraget så borde man inte FÅ nåt barnbidrag ALLS, för då BEHÖVER man det ju inte!"
Hur kan en människa som tjänar bortåt 40.000:- sitta och säga så? Inbillar hon sig att ett "behovsprövat" barnbidrag skulle ta hänsyn till att hon gör av med sina 40.000:- på sitt nya hus och sin nya bil och att hon därför skulle få barnbidrag också? Vilken resonemang!!
