Ok jag försöker skriva om det då. Nu är jag ok så ni behöver inte vara oroliga, tack för att ni bryr er!! Måste säga det att jag verkligen uppskattar er alla super-mkt, även fast jag kanske inte läser så mkt i tråden eller orkar kommentera era liv.... men den tider kommer ju tillbaka när jag har mer koll på er 
Strax efter jag skrev här i tråden o tackade för de fina skyddsnallarna (Leia lekte med sin kanin hela kvällen) så fick jag någon konstig akut smärta i ryggen o bröstet, ett anfall som liksom kom som stegrande smärta i ryggen mellan skulderbladen o gick runt som ett spännband under brösten, jag kunde bara ta små korta andetag o det kändes som jag inte fick någon luft. Det var liksom kramp i övre delen av kroppen o jag bara satt o skrek rätt ut o 20 min... kunde inte prata eller något alls, en otrolig smärta som var värre än när jag hade värkarbete när jag skulle föda Leia. Riktig dödsångest fick jag, shit det här kommer jag inte klara tänkte jag, vad är detta?
Men gör något då skrek jag till sambo och slet av mig alla kläder, bh*n kändes som stora knivar som skar in längs hela kroppen, o svetten rann o tårarna sprutade så han ringde 112. Han trodde ju precis som jag att jag skulle dö.
Strax innan ambulansen kom lättade smärtan o precis när jag satte mig i ambulansen försvann krampen o jag var helt slut. De sa att jag skulle följa med in o ta prover o så...
Bor ju i radhusområde, grannarna måste undra vad vi pysslar med..
Väl på akuten låg det folk längs hela väggarna, en bisarr syn, minst 30 bårar såg jag... De sa att jag kanske får träffa en läkare efter 6 på morgonen, kl var vid 24 då. Brösten spände o gjorde ont, jag frågade efter en bröstpump, men det kunde de ej ordna.
Krampen var borta o de sa att ev kunde det vart muskelaturen eller ett gallstensanfall eller något annat, men det fick ju e läkare ta tag i... som ev kom inom 6-10 h... Jag var lågprioriterad eftersom min andnöd hade släppt. så jag reste mig från båren o gick ut o tog en taxi hem för 400 spänn, grämde mig för de 400 halva dagen efteråt...
Kändes helt bisarrt, som jag var med i en film... ambulans in o taxi hem utan att ens träffat en läkare, men jag hade inget alt tyckte jag. Mjölkstockning hade ju kunnat bli bröstböld o det är ju inget jag orkar med nu. De sa att det ej är livshotande nu så jag fick avgöra själv hur jag gjorde... Någon sa att det kanske var en panikångest-attack, då blev jag lite irriterad eftersom det handlade om sådan kraftig smärta... ok för ångest när jag ej kunde andas men det var ju inte ångest från början. ska till vc idag får se om de tar ngt leverprov för att kolla gallan,
kram på er
få har så många goda vänner, över så stor yta, som vi har! 
Lovis: Vad har hänt?
Busan badar tunna!
Musen: Var vi inne på, men det går inte då hennes favvo gosis är just en mus och kallas musen - kan ju bli lite lustigt där 
Skruttan: Är ju okej ord, men då Alizia är "mormors skrutta" så kan ju det med bli lite skumt.