Lilla Smilla skrev 2009-08-09 21:27:17 följande:
Nu har vår älskade och mycket efterlängtade lilla Elna kommit! Efter lång väntan ville hon äntligen komma ut torsdagen den 6 augusti, på bf+6. Tydligen funkade omvänd psykologi på henne. Hon var 50cm lång och vägde 4350g, en liten knubbis! Första värkkänningen kom kl. 7.00. Vi skrevs in på förlossningen kl. 11.13 och kl. 13.16 var hon född. Det var tufft och intensivt, mycket värre än första förlossningen. Kan lätt säga att jag aldrig haft så ont i hela mitt liv. Men det var det självklart värt när man fick upp lilltjejen på magen!
Stort grattis!! Vad skönt för dig! Du gjorde inget särskilt dagen innan som du tror kan ha gett effekt *hoppfull*
Möjlig mamma skrev 2009-08-10 05:55:02 följande:
Grattis! Smärtan kan vara jobbig men som du säger det är självklart värt det när man väl får sin bebis på magen. Efter haft förvärkar i flera timmar och trott att det var på g så avtog självklart allt. Det är så frusterande att tro att det är på G bara för att några timmar senare konstatera att det var det inte. Frågan är nu om jag verkligen kommer tror att det är på g när det faktiskt är det och fixa barnvakt till syskonen i tid. Ju mer jag blir lurad utav dig bebisen ju längre tid tar det innan jag skulle ringa någon. När det väl är dags kanske man står där utan barnvakt p.g.a. man ringde inte i tid. SÅ jag säger till dig bebis; -nästa gång får det vara på allvar!! ANNARS!! Just nu har jag ett kärleks- och hat-förhållande till min bebis. Jag älskar pyret och längtar så otroligt mycket efter henne/honom fast jag hatar också henne/honom för att hon/han aldrig kommer. Imorgon är det mvc-besök igen och då hoppas jag på att jag ska kunna övertala min bm om att jag ska få en viktuppskattning och eventuellt en igångsättning fixad trots att bf inte är förrän söndag men jag tvivlar att jag kommer få henne att gå med på detta. Usch, min rädsla för att föda ett stort barn blir bara större och större ju längre tiden går. Nej, jag får nog prova den där metoden sitta i badkaret och blåsa ballonger eller något annat snart.
Behöver jag säga mer än att jag förstår dig precis...
Hon var 50cm lång och vägde 4350g, en liten knubbis! Första värkkänningen kom kl. 7.00. Vi skrevs in på förlossningen kl. 11.13 och kl. 13.16 var hon född. Det var tufft och intensivt, mycket värre än första förlossningen. Kan lätt säga att jag aldrig haft så ont i hela mitt liv. Men det var det självklart värt när man fick upp lilltjejen på magen! 
