• Svar på tråden Runt juni kom de ut - del 17
  • Lovis 1

    Hej tjejer!

    Först,

    tina: Fy vad hemskt! Hur mår hon? Har du pratat med henne? Är hon fortf förlamad? Så hemkst att de inte spärrar in grabben- han måste ju ha hjälp, om inte annat borde det vara en stor risk att han skadar sig själv! (Vilket i längden så klart inte är ett bra alt- bättre med vård). Läskigt med psyket- hur kan man helt plötsligt bli sådan?

    Lycka till på intervjun idag, jag ska hålla tummarna!

    rossan: Tack för den fina nya tråden!

    bodi: Hur mår du? Hur går det med magen?

    kreativ: vad e det som hänt ang din praktik som blev timanställning (om jag ej misstar mig helt). Har försökt hänga med i din blogg men ej orkat läsa alla inlägg helt ut... (du skriver ju rätt långa precis som jag gör). Får ju så ont när jag sitter framför datorn... men har de sagt upp dig nu eller ad har hänt? Har funderat över det..

    För övrigt mår jag fortf väldigt dåligt. Har väldigt ont över allt känns det som. FF huvud, rygg, nacke, axlar, överarmar o armbågar.

    Livet känns grått... och orättvist!

    kram


  • Dumas

    Kreativ - vad tråkigt att höra. Verkligen.

    Lovis - vad himla ledsamt det är för dig. Detta var verkligen inte vad du behövde nu. Tänker på dig.

    Tina - lycka till idag!

    Själv är jag dunderförkyld. Är också lite nedstämd eftersom vi beslutat oss för att acceptera platsen på den lokala förskolan till Liv, till hösten. Det känns hur ledsamt som helst alltså. Jag pratade med föreståndaren på nuvarande förskolan i förrgår och hon blev ju helt förtvivlad. Vi gillar henne något enormt, hon är en cool dam som Liv kommer överens med väldigt väl. Ja ja, i slutändan blir det säkert bra. Närheten till kompisarna (som jag bara antar att hon finner på nya stället med), smidigheten med logistiken för oss. Vi får bara vänja oss vid tanken.

  • Kreativ
    Dumas - det blir säkert toppen på nya stället också. Måste vara roligt att höra att hon blir saknad också!, där hon är nu! {#lang_emotions_heart}

    För er som inte läser min blogg:

    Praktik i 3 månader, det var pest, jag blev behandlad som skit. Bet ihop för att få anställningen. Vid praktikens slut fanns ingen fast anställning att få längre, men en timanställning på schema. En månad efter att pappret skrevs på blev jag varslad, med en månads uppsägningstid. Möjlighet att ringas in på timmar vid behov. Ja det var väl allt, i stora drag....

    Egentligen är det som känns mest surt inte att jag blir arbetslös igen, utan att jag slavade där i 3 månader och tog hur mycket skit som helst, för att få den där anställningen.... DET är vad som känns jobbigast. Så här i efterhand var det ju inte värt det, när jag ändå inte får behålla jobbet...................
    Melvin 060609, Ida 080426
  • Lovis 1

    kreativ: Ja just det ja, varslad, det var det jag läst. Men det är alltså lika med uppsagd? eller vad? Jag vet att ibland går de ut med varsel men att folk likosm får vara kvar ändå. Är det bara du där som blivit det? varför? För lite o göra eller ngt personligt? Förstår att det måste kännas skit. Men de verar ju lite (eller mkt!) dumma i huvudet på det stället. jag är övertygad om att det finns ett bättre ställe för dig. Måste bara hitta det! Du är en toppentjej!

    dumas: Krya på dig. Så ny byter alltså dagis då. För att det är praktiskt enklare eller hur var det? Hoppas det blir bra!!
     Nej ang mig är det för mkt, ja ghar stått ut i över ett år med "skit" nu känner jag. Nu är det liksom nog. Inte nog med allt så är mina föräldrar inne på en cirkus-bana igen. 60 år gamla. Helt otroligt att de beter sig som 10 år!

    Pratade med läkaren idag. Hon tycker väl att det smidigaste vore att sätta mig på antidepressiva tabletter men het ärligt tycker inte jag det. Detta är ju livet o jag har ju ingen depression. Jag har bara väldigt mkt problem runt och omkirng mig just nu, samt svår värk. Blir lite illa berörd när hon säger så. Förstår att hon vill mitt bästa. Förstår det men jag är ju inte deprimerad eller självmordsbenägen (vilket man frvisso inte behöver vara för att äta det..) utan reagerar helt sunt på negativa saker i mitt liv anser jag. Och en samtalskonakt  hade ju känns bättre och närmare till hands än bedövande piller. Men "vågade" inte kräva det. Får se vad jag säger nästa gång. Hm...


  • Bodi

    Tack alla ni som bryr er om min lille mage Ja eller lilla och lilla. Jag känner mig som ett fetto redan och har mycket kvar än. Har inte vägt mig på två månader men det får bli en trevlig överraskning sen haha. Uscha.

    Jo jag mår okej. Har en del yrsel och känner mig lätt i huvudet. Sen har jag blivit så himla stressad. Jag som aldrig stressar, är ingen stressad människa annars.
    Känns som hjärtat ska hoppa ur bröstet på mig ibland och jag oroar mig för de mest konstiga saker.
    När sambon kör lastbil oroar jag mig att han ska köra ihjäl sig. Jag oroar mig för konstiga saker jag inte ens behöver oroa mig för.
    Min sambo har alltid varit den ångestfulla i vårt förhållande och jag har alltid skojat med honom att han alltid oroar sig för saker men nu är det liksom jag som övertagit all oro. Vad tror ni detta beror på?

    Huvudvärken är inte så farlig längre det är skönt. Den kan komma på kvällarna då och då. Men jag har tagit blodtrycket och det var bra just nu.

    tack för att ni orkar lyssna.

    Kram


  • Kreativ

    lovis - det är många på företaget som får gå. Så det är inte riktat mot enbart mig. Denna varsel handlade om att jag SKA sluta. Jag fick skriva på papper om att jag mottagit infon och på det pappret står ett sista datum när jag jobbar där. Men så sa de att de kan ringa mig "vid behov" så vi får väl se. Ärligt talat vet jag int eom jag vill det. Jobb är ju jobb, men att inte veta vilka dagar man ska jobba, vilka tider, inte kunna planera, det här inte småbarnslivet till. Så var det i början av timanställningen och jag tyckte det vars kitjobbigt, innan ett schema kom till. Orkar inte tänka på hur det blir. Varslad är jag, hur som helst. Tar en dag i taget..

    Jag håller med om att det får vara nog för dig nu. Så mycket elände under sista året, stackare! *kram* Antidepressiva kan man gå på utan att vara deprimerad, lite som förebyggande syfte om man är "på gränsen", men känner du att du inte vill ta sååna, så ska du ju inte göra det. När jag gick på såna tog det jättelång tid att hitta rätt medicin, som passade mig, och det var inte roligt däremellan med att rova ut sorter. Så jag förstår att du är frsiktig, även om jag förespråkar såna... (För när jag väl hade rätt sort så gjorde det mig gott!)


    Melvin 060609, Ida 080426
  • Tessekd

    Har inte hunnit läsa i tråden men återkommer ikväll....slänger in en fråga angende fina dopsånger. Någon som har ngt tips? Ngt ni hört eller haft på era barns dop?

     Vi hade kompisar som sjöng på Nellies dop -Det är Du med Shirley Clamp..helt klockren och Handens fem fingrar och det var så fint.

    Nu kan de tyvärr inte vara med det var därför jag blev så ledsen men klumpigt av mig att inte kolla upp det först innan jag bokade datum. Har troligen fått tag på en tjej som kan sjunga på dopet nu och är glad över det även om det kostar en slant. Det kostade ju med presenter till 3 personer förra gången också.

    Har svårt att hitta ngn låt som kan matcha den fina Shirleylåten. Den andra blir nog Välkommen till jorden.


    ♥ Nellie 4/6-06 ♥ Minna 8/2-10 ♥
  • Det blåa huset

    Hej

    Jag har varit i Ystad och letat bikini idag. Ingen framgång, räknade knappt med det heller med tanke på mina brösts storlek. Synd att vi antagligen inte kan åka till badhuset som planerat i helgen. Bara för en bikinis skull...

    När jag hämtade Are på dagis idag stannade jag kvar en stund och pratade med två ur personalen. Lite graviditet och "bysnack". Helt plötsligt var Are borta. Jag gick ut men han var inte där, in igen men ingen Are. Hjärtat började slå fortare och jag sprang mot grinden och stirrade överallt. Till slut såg jag honom - sittandes vid vår bil! Herregud, någon hade släppt ut ungen utan förälder. Are sa att det var en äldre kille men jag tror mer på en förälder som gick strax före. Att inte någon hade koll på att jag inte var med! Vilken tur att Are satt snällt vid bilen, tänk om skolbussen eller någon annan kommit just då. Tårarna var nära och jag fick lugna mig på en gång för att inte stressa Are. Pust!

    Fick ett samtal från FK igår, mitt läkarintyg hade inte kommit in. Jag som träffade läkaren den 25 januari! En gång tidigare har jag fått ringa och påminna och igår fick sköterskan tag på honom och berättade om allvaret. Inga pengar på två månader, vem klarar det? Idag kom intyget och snart ligger det på lådan.
    Dessutom kom ett papper från a-kassan. Den anmälan jag gjort för 1,5 månad sen var felaktig. Jag har mailat dem om saken för att veta var mina pengar tagit vägen. Då skrev de att allt var okej. Och så får jag ett brev om att det var fel! Skitf*n. Så, nu ska även en ändringsanmälan skickas iväg. Sen ska jag väl kunna få lite pengar att leva av.

    Lovis: Jag förstår att du är utschasad efter det här året. Det har hänt så otroligt mycket och precis som du tror jag att terapi/samtalskontakt av något slag vore det bästa. Varför vill läkare sätta in antidepp på en gång? Om du inte vill prata med samme läkare igen om någon att prata med, ring direkt till en psykavdelning och berätta för dem. Fast det är nog lättare att gå genom läkare först. Jag önskar dig allt gott och lycka till med hjälpen.

    Tina: Hoppas det gick vägen med intervjun idag! Du som har så mycket go + erfarenhet borde väl få jobbet på en gång. Dumas: Draken har inte kommit ut i år än. Kanske imorgon när jag och Are är lediga?
    Jag är säker på att Liv kommer att trivas på nya dagiset. Med kompisar som bor närmre kommer fritiden säkert att bli spännande. Det är nog mest vi vuxna som reagerar när det blir förändringar. Sån är jag iaf.
    Krya på dig!

    Bodi: Bra att blodtrycket är normalt. Huvudvärk kan ju komma då och då under graviditet men mvc borde väl ha extrakoll på dig eftersom du har h.skapsförgiftning i bagaget. Konstigt hur annorlunda det kan vara mellan olika platser.
    Ha du, magen växer så det knakar. Jag väger mig två gånger i veckan och det börjar gå uppåt nu. Hoppas det går så långsamt hela tiden. Och det är så olika, du är ju liten i dig själv och kanske behöver lägga på extra.

    Tesse: Jag kan inget om dop men Tryggare kan ingen vara är ju så fin. Eller Idas sommarvisa, En vänlig grönskas rika dräkt. Det behöver bara handla om livet och hur vackert det kan vara.


    ♥ Are ♥ BF 31/7 -10 ♥ aresmamma.blogspot.com
  • Kreativ

    Vi hade givetvis Idas sommarvisa på dopet

    Någon berättade att de valde Imse Vimse, för då kunde hela gästskaran, stora som små, vara med och sjunga och göra rörelser! Så himla charmigt!


    Melvin 060609, Ida 080426
Svar på tråden Runt juni kom de ut - del 17