Myter om ensambarn
Hur många finns det?
Och vad finns det för några?
Varför finns dom?
Skulle vara kul och se.. Så har du några myter på lager, skriv dom gärna =)
-
-
Svar på tråden Myter om ensambarn
-
Ja, min mans föräldrar kan också alltid ställa upp som barnvakt. Mina föräldrar har ju 5 barnbarn till..Linda1976 skrev 2011-03-24 22:11:15 följande:Precis. Jag är enda barnet och skulle inte kunna vara nöjdare!! Mamma kan rycka in som barnvakt, även om hon bor 28 mil bort. Dottern får därmed tätare kontakt med mormor
Och rent krasst så blir det ingen arvstvist så småningom. För ärligt - hur många syskonskaror är lika bra vänner efter en bouppteckning som innan? 
Jag har 2 syskon, men träffar aldrig den ena. Hon och jag har inget gemensamt, det enda hon gör är att berätta hur duktiga hennes barn är och hur korkade jag och min andra syster är om vi inte tycker likadant som henne typ.. -
Du kanske skulle läsa något anant än fl iblandshelby skrev 2011-03-18 14:27:17 följande:jag skulle gärna vilja ha underlägg för all denna "forskning" ni påstår er bestå.
För jag själv har forskat fram både de ena och andra under min livstid, att tex alkholister (OT) lever längre men sen om de är sant eller inte är en annan femma.
Så detta med forskningen kring ensambarn bra som dåligt skulle få en betydande vikt om ni faktiskt kunde lägga fram faktan om denna sk "forskning" också ni påstår än att bara nämna den.
Just nu kom jag fram till att all forskning i denna tråd är rent humbug, genom min egna forskning genom att enbart läsa de ni skrivit och inte basera de på något annat Nej men skämt åsido så finns det en del böcker om syskonskap man kan låna på biblioteket, för ett par månader sen kom det en kanadensisk foskningrapport som dem refererade i svensk massmedia. Den visade att ensambarn inte blir mer ensamma eller hämmade socialt i vuxen ålder.
-
Nä jag kan intyga som ensambarn att jag inte blivit hämnad socialt i vuxna livet och att vår dotter har ett stort socialt umgänge och att vi trivs bra att vara tre i vår lilla familj.
Tror det är föräldrarna som ligger till grund för hur bortkämt barnet blir som stor. Och sen har jag lärt vår dotter att dela med sig och hon är jättesnäll mot andra barn och väldigt omtyckt på dagis.
Så det är nog en myt att ensamma barn skulle vara ensamma och osociala och bortkämda, jag var verkligen inte bortkämd som barn och blev tidigt väldigt självständig istället vilket har gjort att jag känner mig trygg i mig själv och inte är beronde av mina föräldrar. -
Min man har två syskon men de är 10 och 12 år äldre än honom, och de har aldrig umgåtts. De har inte någon kontakt nu heller, eftersom de inte kommer överens. Så bara för att man har syskon behöver inte det betyda att man "har varandra".MartinaE skrev 2011-03-17 15:13:23 följande:Du vet inte om det är mer synd om ensambarn eftersom du inte är ett. Jag har lidit av det, likaså min man. Jag har inte sagt att man behöver skaffa många barn, men jag tycker att man ska ha minst 2 barn. Jag vet att min mamma hade önskat ett syskon åt mig och hon försökte övertala min pappa i flera år, men han ville bara ha ett. Som tur är har jag iaf kusiner som jag har väldigt god kontakt med. Det är något mina barn aldrig kommer ha. Men de har iaf varandra!
-
Jag har flera vänner som är ensambarn
En gammal nära vän från gymnasietiden. Hon skämdes bort rejält, men var allt annat än bortskämd, hon gifte sig sedan med lillebror (3 äldre systrar) och de fick två barn. Däremot så har allt gått på räls för henne.
Mitt ex, som levde upp till alla fördomar om enda barnet till äldre föräldrar. Hans föräldrar var betydligt yngre än min mormor, men var säkert 10-20 år äldre till sättet. De kom från religös arbetarklass och blev väldigt upprörda när de hittade en flaska whiskey hemma hos honom, när mamman var där och städade (ja, hon åkte hem till honom och städade). Han skulle alltid ha all uppmärksamhet, hade svårt att kompromissa och allt kretsade kring honom. Ja, det är ett ex.
Sedan var det två kolleger, båda ensambarn, som hittade varandra. Då hade de två barn på varsitt håll och var fullständigt nöjda med detta. Men det blev två barn till. Båda dessa var jättesnälla och goa. Har fortfarande kontakt med båda två, trots att de är separerade numera.
Sedan har vi vårt gemensamma, som nog kan betraktas som endabarnet (då de äldre syskonen är så mycket äldre). Han är nog lite bortskämd med uppmärksamhet, men inte materiellt. -
Men ni som säger att era barn VISST kan dela med sig o vänta på sin tur osv... Ni måste väl ändå inse att det är skillnad på att ha syskon o inte ? Att varje dag få samsas om tvn vem som ska få "först" osv ? Givetvis formas syskon på ett helt annat sätt då de har detta i vardagen (till skillnad från endast på dagis). Jag säger knappast att det är sämre, bara att era barn helt klart hade varit annorlunda om de haft syskon. Även om ni påstår att era barn träffar andra barn osv så gör de ju inte det hela tiden, de delar inte badkar med någon varje dag o behöver inte på samma sätt ta hänsyn till andra människor. finns det bara ett barn så får ju det barnet alltid första glassen osv, VEM ska den dela med annars ? Hunden eller ? Måste säga att jag unnar alla barn att få växa upp med syskon för det är så otroligt ovärderligt o gränslöst (åtminstone då de är små, i vuxen ålder förstår jag att man kan hata varandra). Jag är uppvuxen med en sjuk mamma o hade nog aldrig överlet om det inte var för min syster, nu i vuxen ålder är det som terapi att prata med henne om allt som hon faktiskt oxå har upplevt.
-
Åh, jag har träffat barn med syskon som är sämre på att dela med sig än vad ensambarn är. Jag har som vuxen träffat ensambarn av olika sorter (se vad jag skrev).straw2008 skrev 2012-03-29 09:05:51 följande:Men ni som säger att era barn VISST kan dela med sig o vänta på sin tur osv... Ni måste väl ändå inse att det är skillnad på att ha syskon o inte ? Att varje dag få samsas om tvn vem som ska få "först" osv ? Givetvis formas syskon på ett helt annat sätt då de har detta i vardagen (till skillnad från endast på dagis). Jag säger knappast att det är sämre, bara att era barn helt klart hade varit annorlunda om de haft syskon. Även om ni påstår att era barn träffar andra barn osv så gör de ju inte det hela tiden, de delar inte badkar med någon varje dag o behöver inte på samma sätt ta hänsyn till andra människor. finns det bara ett barn så får ju det barnet alltid första glassen osv, VEM ska den dela med annars ? Hunden eller ? Måste säga att jag unnar alla barn att få växa upp med syskon för det är så otroligt ovärderligt o gränslöst (åtminstone då de är små, i vuxen ålder förstår jag att man kan hata varandra). Jag är uppvuxen med en sjuk mamma o hade nog aldrig överlet om det inte var för min syster, nu i vuxen ålder är det som terapi att prata med henne om allt som hon faktiskt oxå har upplevt.
Så jag tror inte man kan generalisera där. -
Hur man blir som person har mer att göra med uppfostran än syskon.straw2008 skrev 2012-03-29 09:05:51 följande:Men ni som säger att era barn VISST kan dela med sig o vänta på sin tur osv... Ni måste väl ändå inse att det är skillnad på att ha syskon o inte ? Att varje dag få samsas om tvn vem som ska få "först" osv ? Givetvis formas syskon på ett helt annat sätt då de har detta i vardagen (till skillnad från endast på dagis). Jag säger knappast att det är sämre, bara att era barn helt klart hade varit annorlunda om de haft syskon. Även om ni påstår att era barn träffar andra barn osv så gör de ju inte det hela tiden, de delar inte badkar med någon varje dag o behöver inte på samma sätt ta hänsyn till andra människor. finns det bara ett barn så får ju det barnet alltid första glassen osv, VEM ska den dela med annars ? Hunden eller ? Måste säga att jag unnar alla barn att få växa upp med syskon för det är så otroligt ovärderligt o gränslöst (åtminstone då de är små, i vuxen ålder förstår jag att man kan hata varandra). Jag är uppvuxen med en sjuk mamma o hade nog aldrig överlet om det inte var för min syster, nu i vuxen ålder är det som terapi att prata med henne om allt som hon faktiskt oxå har upplevt.
Jag unnar min dotter att växa upp som enda barn. Inga begränsningar vad gäller resor, resurser, uppmärksamhet, engagemang, känslor, tid.... så kan man också se det! -
Linda1976 skrev 2012-03-29 09:18:37 följande:Hur man blir som person har mer att göra med uppfostran än syskon.Jag unnar min dotter att växa upp som enda barn. Inga begränsningar vad gäller resor, resurser, uppmärksamhet, engagemang, känslor, tid.... så kan man också se det!
Vi har inte heller några såna begränsningar för alla våra barn. -
Klart att man har mer tid för ett barn, än om man har många. Man kan inte klona sig.straw2008 skrev 2012-03-29 10:34:16 följande:Vi har inte heller några såna begränsningar för alla våra barn.
Det är lättare att resa med ett barn än med flera..
Hjälpa till med lägenhet, körkort, utbildning (så hon slipper csn) osv... Eller ni kanske är mångmiljonärer och kan köpa 2-3 (hur många barn ni nu har) 2:or i innerstan om sådär 15 år? Bara att gratulera isåfall.
Nej men skämt åsido så finns det en del böcker om syskonskap man kan låna på biblioteket, för ett par månader sen kom det en kanadensisk foskningrapport som dem refererade i svensk massmedia. Den visade att ensambarn inte blir mer ensamma eller hämmade socialt i vuxen ålder.
