Varför saknar de flesta tjejer egna intressen?

Tjejer saknar egna intressen pga att kvinnliga intressen inte allmänt anses som intressen helt enkelt, de har inte samma status som de typiskt manliga. Jag anser mig ha intressen, men det är intressen som mest kvinnor och bögar har    

Tex detta med shopping, för mig innebär det inte att bara gå och handla. Då har man inte ens fattat vad begreppet innebär. Jag går i butiker för att få inspiration till mina intressen som bl.a. är formgivning, inredning, sömnad och foto. Jag tycker om vackra ting, intresserar mig för tyger, färger, former. Jag begriper inte heller varför tex inte resor kan vara ett intresse, en resa kan ju ge en både historia, kultur, fotomöjligheter osv. osv. Men visst är det väl också så att tjejer som har man och småbarn ofta inte har egna intressen för att de helt enkelt inte orkar eller hinner, men den typen av tjejer hänger inte på dejtingsidor.

Men vad är ok att ha som intresse då? Är det fel att gilla träning, shopping, mat, vin, resor...?

Finns det bättre och sämre intressen? Är det skämmigare/sämre att gilla bakning och inredning och creddigare/bättre att spela i en kammarorkester eller måla i olja? Ett intresse är väl att göra något som man både gillar och ger avkoppling. Spelar väl ingen roll om det är knyppling eller frimärken.  Det är så himla skitnödigt pretto att ha ett intressse eller en hobby som är kulturellt och intellektuellt "rätt" enbart för att impa på andra pretton.

Ingen annan behöver godkänna eller erkänna ens intresse, ett intresse är ju bara för en själv. 

Åh, jag har nog alltid varit en sådan där "tråkig" kvinna. Mina intressen har och är trädgårdsarbete och handarbete. Jag har inget som jag brinner för, utan är sådär lagom.
Men för mig är det viktiga är att man är självgående, det är jag absolut (och min sambo), annars hade det inte fungerat.

Jag ogillar saker som binder upp mig, jag vill kunna vara fri att bestämma över min lediga tid.

Så om jag skulle bli singel så skulle min datingsida vara väldigt tråkig misstänker jag (i dina ögon). Men vet du, jag försöker leva ett liv som jag trivs med och struntar blankt i om andra tycker det är ett tråkigt liv. 
       

Jag är gift med en man som är sporttokig, främst fotboll och han följer lag i Sverige, England, Italien och frankrike. Han har tidigare själv spelat på ganska hög nivå och fotboll har varit en stor del av hans liv. Jag tycker ju ibland att det går till överdrift och undrar ju hur man kan engagera sig så mycket och bli så förbannad när ens lag förlorar men, jag är också lite avundsjuk på att ha en sån passion för något. Jag tycker om att läsa, skriva och älskar att resa men det är inte riktigt samma sak.