• Anonym (orkar inte mer)

    Amma i 6 månader annars dör hon?

    Vill börja med att skriva att jag har för 7 år sedan förlorat ett barn, i v.35. Han dog vid en lungoperation...Min älskade son...

    Vi har en dotter som är 4,5 månader.
    Jag är OTROLIGT rädd för PSD.
    Hela graviditeten åkte jag in titt som tätt och kollade så att allt stod rätt till i magen.
    När hon kom ut så kunde jag knappt sova för jag att tvungen att kolla henne hela tiden.
    När hon var 1.5 månader beställde jag hem ett andningslarm. Tror ni det hjälpte? Njae, på nätterna iaf.
    Men hela dagarna då hon har sina sovstunder så kollar jag så att lampan blinkar, så att den inte bara lägger av. I mitt huvud så kanske den fortsätter att blinka om hon dör ....

    Enligt olika källor så är amning att föredra framför ersättning, för amningen i sig skyddar barnet mot PSD. Även BVC nämnde detta.

    Hur tror de att en som är livrädd för döden hanterar denna information?...Just det... Med panik.

    När min dotter precis hade blivit 4 månader så började jag lite smått med gröt, för det verkade som hon inte blev helt mätt på amningen. Då började paniken komma igen "åh nej! nu helammar jag ju inte!! minsta lilla anant så är det ju DELamning!!"

    Jag byter INTE ut något mål mot gröt, utan ammar på hennes begäran.

    Dock börjar jag bli helt slut nu efter allt ammande, då det stundtals kan vara riktigt mycket och jag vill ha min kropp tillbaka..känns som att det är enbart jag som sköter henne ibland.
    Men jag vågar inte sluta amma...jag är rädd att sluta..
    Slutar jag amma....ja då dör hon?? ersättning verkar ju vara rena mordsvapnet

    Jag vågar heller inte låta min sambo gå ut och gå med henne i vagnen själv heller, för jag är rädd att han inte kollar henne så ofta som jag brukar, och då kanske han inte märker om hon slutar andas.
    Jag VILL att han skall kunna ta henne, men mitt psyke hindrar mig.
    Psykolog har jag backat ifrån då jag ser det som ren hjärntvättning, och jag tror inte att de kan hjälpa mig.

    Varför tänker jag såhär?...Jag vill bara känne glädje och lugn och ro. Jag orkar inte längre tänka såhär. Har blivit deppig av allt och det känns som att hela mitt liv just nu, går ut på att kolla om hon andas..



     

  • Svar på tråden Amma i 6 månader annars dör hon?
  • Anonym (orkar inte mer)
    LinneaJosie skrev 2013-11-02 13:34:10 följande:
    TS, du kan ha en allvarlig förlossningsdepression och behöver professionell hjälp omgående. Ta genast kontakt med BVC, hjälp finns att få!
    nej det är ingen förlossningsdepression då jag var lika orolig då hon låg i magen. Och jag stöter inte bort henne utan är tvärtom.
  • tilj75

    Först och främst, sluta googla och läsa på nätet. Om något har hänt en på miljonen så dyker det upp femtioelva gånger och i din hjärna så blir det jättevanligt. Jag vet hur det är. Nu helt plötsligt med mitt femte barn så har jag blivit nojig. Man blir ju knäpp till slut av oro. Men du gör din dotter en björntjänst genom att vara för på hela tiden.

  • Anonym (Värd mer än så)

    Du borde ändå försöka för ditt barns skull. Risken finns att det inte alls stannar med rädsla för psd (barn kan dö när som helst, hela livet), utan att det bara kommer ut på olika sätt och förstör ditt föräldraskap.

  • Anonym (orkar inte mer)
    Emelie b skrev 2013-11-02 13:35:45 följande:



    Din rädsla för döden kanske alltid finns MEN en psykolog/kbt:are kan göra det lättare för dig och göra den värsta paniken hanterbar.
    För allt handlar om att lära sig hantera de olika känslorna som ballar ur ?
    Jag vet inte hur det skulle gå till. 1 fjuttig timme per vecka har man att prata på, skulle vilja sitta 5 timamr och bara prata av mig egentligen, men de lyssnar ju endast på mig för att de får betalt. De lyssnar inte på mig pga att de VERKLIGEN bryr sig om mig...
    Jag är en person som har väldigt svårt att prata med folk som verkligen inte vill lyssna på mig innerst inne.

    Jag vet inte hur jag skall göra längre... 
  • LinneaJosie
    Anonym (orkar inte mer) skrev 2013-11-02 13:36:41 följande:
    nej det är ingen förlossningsdepression då jag var lika orolig då hon låg i magen. Och jag stöter inte bort henne utan är tvärtom.

    Att stöta bort sitt barn är inget kriterie. Men skitsamma, det är inte viktigt. Vad jag ville få fram var att ditt sätt att tänka inte är friskt, och det är den goda nyheten. Din rädsla är helt oproportionerlig och inte sund, men hjälp finns helt klart! Både farmakologisk och terapeutisk. Våga sök hjälp, innan dottern är stor nog att förstå.
  • Anonym (orkar inte mer)
    tilj75 skrev 2013-11-02 13:37:21 följande:
    Först och främst, sluta googla och läsa på nätet. Om något har hänt en på miljonen så dyker det upp femtioelva gånger och i din hjärna så blir det jättevanligt. Jag vet hur det är. Nu helt plötsligt med mitt femte barn så har jag blivit nojig. Man blir ju knäpp till slut av oro. Men du gör din dotter en björntjänst genom att vara för på hela tiden.
    Allt det du skriver är jag fullt medveten om. Jag VET att det jag gör inte är friskt. Men säg det till min skalle Fan jag orkar verkligen inte längre!
  • Anonym (orkar inte mer)
    LinneaJosie skrev 2013-11-02 13:40:16 följande:

    Att stöta bort sitt barn är inget kriterie. Men skitsamma, det är inte viktigt. Vad jag ville få fram var att ditt sätt att tänka inte är friskt, och det är den goda nyheten. Din rädsla är helt oproportionerlig och inte sund, men hjälp finns helt klart! Både farmakologisk och terapeutisk. Våga sök hjälp, innan dottern är stor nog att förstå.
    Efter att vår son dog började rädslan för döden.
  • LinneaJosie
    Anonym (orkar inte mer) skrev 2013-11-02 13:41:21 följande:
    Efter att vår son dog började rädslan för döden.

    Det förstår jag absolut, men den måste inte vara såhär stor för alltid. Den går att hantera. Min bror dog som liten, och jag är väldigt glad och tacksam att mina föräldrar inte låste in mig och övriga syskon i rädsla för döden. Med det menar jag bara att det går att få hjälp att hantera rädslan, även om man varit med om en tragedi.
  • Nanni

    Du måste lyssna till vad man säger till dig i tråden. Du MÅSTE söka hjälp. Du kommer inte klara ur dig det här själv. Du säger ju själv att du inte är rationell. Du måste få hjälp! Ta dig till närmsta vårdcentral eller bvdc omgående. Du kommer inte bli bättre på egen hand.

  • Nanni

    och du, du är inte ensam över att reagera så här efter att förlorat ett barn. Hjärta Men man har svårt att ta sig ur det själv. 

Svar på tråden Amma i 6 månader annars dör hon?