Penida skrev 2015-03-07 17:19:47 följande:
Givetvis är barnen det viktigaste men jag tror också man kan komma att ångra om man enbart lever för dem och genom dem och med dem. Denna diskussion upplever jag rätt svartvitt, jag tror att man kan vara en närvarande förälder som ger sina barn mycket tid (och senare inte känner som i krönikan eller mina brukare) och samtidigt arbeta, ha andra relationer man underhåller och intressen som inte inkluderar barnen om man vill. Man kan leva främst för sina barn. se barnen som den största meningen med livet men samtidigt också leva för annat, se att livet även har andra meningar. Balans som sagt.
Jag tycker inte att jag är svartvit i den här diskussionen. Jag reflekterar över vad du lägger i orden "leva för". Det är "för"-et jag tycker innebär något mycket större än intresse. Jag har sett att det skrivs ibland att man inte ska leva "för" sina barn, men vad ska man leva "för" då?
Jag ifrågasätter inte att man kan ha andra intressen än sina barn, men just när det landar i "leva för" så kan jag inte komma på något intresse som är så viktigt för mig att jag lever "för" det intresset.