första försöket RMC

Vi har berättat för våra föräldrar och några av mina syskon då några av som har haft/ har svårt att bli gravida. Tyckte att det var jobbigt innan när alla frågade om vi inte skulle skaffa barn, men nu tycker jag nästa att det är jobbigare när dom vet för alla vill veta hur det går hela tiden. Känns inte som man kan få ha något för sig själv längre.

Hoppet att klara det själv finns alltid. Men ändå så blir man så besviken när mensen väl kommer för man tänker ju tänk om det har gått den här gången. .

Jag inväntar min jag oxå den ska komma nu i veckan. .

Ok! Vi har nämligen inte berättar för nån! Vet inte hur länge vi kan hålla det så men jag tycker faktiskt att det har varit lite skönt. Fast samtidigt blir man väldigt ensam... så finns ju för o nackdelar

Ja det är verkligen svårt att släppa det. Min mens har fortfarande inte kommit.

Nä vi har tänkt berätta det sen. Förhoppningsvis när vi har lyckats eller om det dröjer för länge. Är absolut inget jag skäms för utan vill liksom bli lämnad ifred med sorgen på nåt sätt.

Mm men jag tror inte på det. Mer orolig över att den inte kommer alls o helt plötsligt hoppar över nu i för ivf:en...

Ok. Kanske är lättare så.

Hur långt hade ni kommit? Var remissen precision inskickad?

O nu är det kört igen. Suck. Jaja.

Japp inskickat här nu efter årsskiftet. Enligt vår läkare här på vårt hemsjukhus bör vi vara igång om ca 2 månader...

Hur fort gick det för er att få samtal o så?

Oj så synd..

Jag tog kontakt först men en gynekologisk motagningen i maj, fick en tid där i juni för att börja lite smått lämna blodprov och alla dom andra proverna och så remissen skickades till ivf i början av september och i slutet av november var vi på informations möte på ivf ä. Känns som tiden typ har stannat. . Känns väldigt längesen man började med allt..

Aha ok. Men då skrev de ju remiss till IVF ganska snabbt? Ansåg de att det inte var så stor chans att lyckas på egen hand då med tanke på spermierna?

Så för er tog det alltså ca ett halvår från remiss till att ni börjar?

Vår remiss skickades igår. Enligt min gyn här så bör vi komma igång med behandling inom 2 månader om inget annat tillstöter... vi sökte också hjälp i maj...

När vi var hos gyn i september och dom hade tittat på alla prover så ansåg hon då att det var Ivf eftersom vi har försök så länge och det har aldrig blivit ett plus på stickan..

Remissen skickades då till ivf. Så 4 månader har det tagit nu.

Vår gyn sa att det inte skulle ta lång tid häller men jag tyckte att det gjorde de.

Ska ni göra Ivf en på erat hem sjukhus?

Ok! Hur känns det nu då? Har de varit snälla o bra mot er? Mm hatar o vänta vi har ju liksom väntat länge nog kan man tycka.

Nej vi ska göra alla vul här o provtagning o så men själva IVF:en blir i Linköpings

På RMC där.

Hur går det med din mens? Snart dags för mediciner?