• Jooosen

    Vi som försökt med första barnet ca 1 år

    Hej,

    Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!


    Försöker med första barnet sen april 2017
  • Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år
  • vill2017
    Jooosen skrev 2019-05-06 22:13:33 följande:
    Aha okej! Fick oxå göra så vid fet, bara tre ovitrelle! Vad underbart. Hade du många olika läkare där?
    Ja det känns verkligen roligt! det är ett stort framsteg för oss att bara se ett extra streck.

    Jag har träffat alla vid massor med tillfällen känns det som. Tycker alla är väldigt duktiga, positiva och snälla.

  • Hedblomster
    LLW skrev 2019-05-06 21:23:11 följande:

    Hon var lite osäker på vart det hamnat, på höger eller vänster sida men jag hade en tjock slemhinna på båda så det såg bra ut. Men ändå, oj är inte så betryggande haha. Vi går på RMC i Linköping! Börjar luska lite i vart vi ska fortsätta privat om det inte går på dom landstingsfinansierade försöken. Finns inget i närheten men tänker kanske Uppsala. Så om du börjar där innan oss får du gärna berätta hur dom är!

    Tänker ni alltså att ni kör en ny omgång där och och lämnar de i frysen tills vidare? Jag tänkte också försöka med Q10 men känns lite sent nu, börjar ju nästa behandling nästa vecka om denna inte funkar..


    Ja det blir nog så. Ja förutsatt att vi får börja i Uppsala efter sommaren. Om det är kö kommer vi använda frysta först, vi står inte ut att vänta... Men om vi ändå inte hinner använda de frysta innan landstingsförsöken så får de ligga där tillsvidare.

    Ja kanske lite sent för q10 isf även om jag inte har någon aning om hur det funkar lol, men hoppas såklart att du SLIPPER.
    Instagram: ttcsomewhereinsweden. Försökt sen mars-17. X i maj-17. IVF1 jan-19 minus. Fet1 mars-19 minus. Fet2 april-19!
  • Jooosen
    vill2017 skrev 2019-05-07 07:39:55 följande:

    Ja det känns verkligen roligt! det är ett stort framsteg för oss att bara se ett extra streck.

    Jag har träffat alla vid massor med tillfällen känns det som. Tycker alla är väldigt duktiga, positiva och snälla.


    Ja det har man ju bara vågat drömma om! Ja det intrycket fick jag. Alla var väldigt gulliga.
    Oförklarligt barnlös. 1 misslyckat ET och 1 misslyckat FET. Tar en paus tills vi är redo för ivf2
  • LLW
    Hedblomster skrev 2019-05-07 09:44:23 följande:

    Ja det blir nog så. Ja förutsatt att vi får börja i Uppsala efter sommaren. Om det är kö kommer vi använda frysta först, vi står inte ut att vänta... Men om vi ändå inte hinner använda de frysta innan landstingsförsöken så får de ligga där tillsvidare.

    Ja kanske lite sent för q10 isf även om jag inte har någon aning om hur det funkar lol, men hoppas såklart att du SLIPPER.


    Den här jävla väntan :( men visst skrev du i en annan grupp att du såg ett svagt streck på testet denna omgång? Vad tror du det berodde på?

    Är på dag 2 idag och känner mig rätt lugn, men av erfarenhet vet jag att man blir knäppare och knäppare när mensen närmar sig. Googlandet tas till en ny nivå dagarna innan liksom.

    Börjar dock bli orolig nu att vi inte ska få göra behandling direkt. Dom har gett mig testdag 2/5, men mensen kommer 13/5. Tänk om dom inte vill börja innan testdagen? Då hinner jag ju inte innan sommaren :/ måste försöka ringa imorgon och fråga. Är så inställd på att få köra nästa vecka så jag skulle bli helt förkrossad.
  • Hedblomster
    LLW skrev 2019-05-08 08:25:37 följande:

    Den här jävla väntan :( men visst skrev du i en annan grupp att du såg ett svagt streck på testet denna omgång? Vad tror du det berodde på?

    Är på dag 2 idag och känner mig rätt lugn, men av erfarenhet vet jag att man blir knäppare och knäppare när mensen närmar sig. Googlandet tas till en ny nivå dagarna innan liksom.

    Börjar dock bli orolig nu att vi inte ska få göra behandling direkt. Dom har gett mig testdag 2/5, men mensen kommer 13/5. Tänk om dom inte vill börja innan testdagen? Då hinner jag ju inte innan sommaren :/ måste försöka ringa imorgon och fråga. Är så inställd på att få köra nästa vecka så jag skulle bli helt förkrossad.


    Ja eller vi fick plus på dag 6, 7 och 8 och till och med gravid 1-2 veckor på digitalt test. Men på dag 10 var det negativt. Så det var väl en sån kemisk graviditet, när det fäster och börjar processen men sen släpper det igen... :(

    Oj ja det är ju frågan hur dom tänker! Så oförutsägbart tycker jag. Förstår verkligen att du skulle bli förkrossad! Vi ska ju inte gå händelserna i förväg, du kanske inte ens får mens <3 men OM så förstår jag att du vill börja ny behandling. Jag ringde kliniken i måndags med en lista på frågor om vårt nästa fet och var verkligen BEREDD men sen när vi kom fram till att vi antagligen inte hinner så gick luften bara ur mig. Känns som nån DOG från mig typ. Har gråtit på jobbet och överallt denna vecka. Det är ju att man alltid har nästa gång som driver en framåt.
    Instagram: ttcsomewhereinsweden. Försökt sen mars-17. X i maj-17. IVF1 jan-19 minus. Fet1 mars-19 minus. Fet2 april-19!
  • LLW

    Fy fan :( hann ni börja hoppas eller var du inställd på att det kunde gå fel? Att man aldrig bara kan få njuta av ens en liten framgång :(

    Ja jag försöker hoppas på det bästa men vara inställd på det värsta. Typ så jag överlever i den här karusellen. Riktigt slitigt..

    Åh jag förstår PRECIS! Man är så beredd och taggad och vill typ övertyga dom men sen får man ett dåligt besked och allt bara rasar. Speciellt när det nu blir så lång tid att vänta. Jävla sommaruppehåll. Ser inget positivt i det. Vill bara mata på med behandlingar och återföringar så vi kommer i mål någon gång. Vi har alla väntat alldeles för länge redan. Är det helt kört för er att hinna en omgång innan stängningen?

  • Hedblomster
    LLW skrev 2019-05-08 11:02:45 följande:

    Fy fan :( hann ni börja hoppas eller var du inställd på att det kunde gå fel? Att man aldrig bara kan få njuta av ens en liten framgång :(

    Ja jag försöker hoppas på det bästa men vara inställd på det värsta. Typ så jag överlever i den här karusellen. Riktigt slitigt..

    Åh jag förstår PRECIS! Man är så beredd och taggad och vill typ övertyga dom men sen får man ett dåligt besked och allt bara rasar. Speciellt när det nu blir så lång tid att vänta. Jävla sommaruppehåll. Ser inget positivt i det. Vill bara mata på med behandlingar och återföringar så vi kommer i mål någon gång. Vi har alla väntat alldeles för länge redan. Är det helt kört för er att hinna en omgång innan stängningen?


    Såhär i efterhand tänker man ju att man borde ha förstått att det inte skulle gå bra för just OSS. Och jag tänkte mycket på missfall, räknade veckor tills det borde bli första ultraljudet och så vidare. Så jag var väldigt nervös och orolig, men ja, vi han hoppas. Vi var jätteglada. Jag grät glädjetårar varje dag och föreställde mig hur året skulle bli nu. Jag trodde nog vi skulle ta oss förbi testdagen iaf... Men nej.

    Det är inte helt kört men... Jag måste få positivt ägglossningstest på dag 13 eller 14 nu i maj för att kunna göra en återföring senast dagen innan vi åker utomlands, och på dag 13 får jag verkligen inte positivt och på dag 14 IBLAND. Och exakt samma tidsschema gäller i juni för att isf kunna göra dagen innan midsommarafton, om dom har öppet då ens. Och om jag vågar hoppas på det finns risken att jag blir väldigt väldigt besviken om jag står på dag 14 med ett negativt ägglossningstest... Men ska fråga sambon vad han tycker. Är lite osäker på om vi egentligen har råd också. Vill han så tänker jag åtminstone testa med ägglossningstesten och se.
    Instagram: ttcsomewhereinsweden. Försökt sen mars-17. X i maj-17. IVF1 jan-19 minus. Fet1 mars-19 minus. Fet2 april-19!
  • LLW

    Jag orkar inte mer nu. Jag skiter i om jag tar ut misslyckande i förskott, jag kan inte tänka positivit eller all denna tid.

    Jag ringde precis till rmc, för jag hade en gnagande känsla i magen som jag ville bli av med. Min mens är beräknad till 13/5 men jag har fått testdatum 20/5. Jag var så jävla orolig att dom skulle säga att jag inte får börja någon behandling innan den 20de, vilket alltså skulle vara försent eftersom man ska börja med sprutor på mensdag 3.

    Och det var precis vad dom sa. Oavsett om jag tar 10000 negativa tester och får ett jävla blodbad så vägrar dom tro att man inte är gravid förens ett jävla datum dom satt. Ett datum som inte har något att göra med mig och min kropp, utan är en jävla rutin för dom.

    Så nu är det kört. Vi kommer inte hinna igen innan sommaren, vilket betyder att vi kan starta tredje behandlingen först i augusti som tidigast. Jag har tappat allt jävla hopp och all ork. Jag vill inte mer. Jag vill inte vänta hela jävla tiden. Jag vill inte se dagar, månader och år ticka förbi utan att jag kan göra något åt det.

    Sköterskan gnällde om att jag ska vara positiv och att jag inte fick tänka såhär, men vad FAN vet hon rent ut sagt? Det är inte hon som precis fick veta att hon måste trycka på pausknappen i minst 3 månader till. För två år sen tänkte jag postivt, men jag vet bättre nu.

    Idag är en sån dag när jag så innerligt önskar att jag var en av dom som inte ville ha barn. Fy fan vad mycket lättare allt skulle vara.

  • Hedblomster
    LLW skrev 2019-05-09 07:45:12 följande:

    Jag orkar inte mer nu. Jag skiter i om jag tar ut misslyckande i förskott, jag kan inte tänka positivit eller all denna tid.

    Jag ringde precis till rmc, för jag hade en gnagande känsla i magen som jag ville bli av med. Min mens är beräknad till 13/5 men jag har fått testdatum 20/5. Jag var så jävla orolig att dom skulle säga att jag inte får börja någon behandling innan den 20de, vilket alltså skulle vara försent eftersom man ska börja med sprutor på mensdag 3.

    Och det var precis vad dom sa. Oavsett om jag tar 10000 negativa tester och får ett jävla blodbad så vägrar dom tro att man inte är gravid förens ett jävla datum dom satt. Ett datum som inte har något att göra med mig och min kropp, utan är en jävla rutin för dom.

    Så nu är det kört. Vi kommer inte hinna igen innan sommaren, vilket betyder att vi kan starta tredje behandlingen först i augusti som tidigast. Jag har tappat allt jävla hopp och all ork. Jag vill inte mer. Jag vill inte vänta hela jävla tiden. Jag vill inte se dagar, månader och år ticka förbi utan att jag kan göra något åt det.

    Sköterskan gnällde om att jag ska vara positiv och att jag inte fick tänka såhär, men vad FAN vet hon rent ut sagt? Det är inte hon som precis fick veta att hon måste trycka på pausknappen i minst 3 månader till. För två år sen tänkte jag postivt, men jag vet bättre nu.

    Idag är en sån dag när jag så innerligt önskar att jag var en av dom som inte ville ha barn. Fy fan vad mycket lättare allt skulle vara.


    Jag vet EXAKT hur du känner! Så jävla stelbent med testdagen... Jag hoppas verkligen att du slipper vara ledsen över sommarpausen, att du är gravid och får vara glad istället. Men jag fattar verkligen vad du menar. Jag ser inte fram emot sommaren, det finns inget i sommaren jag vill ha? Visst, vi får grilla och bada och sola som vanligt men i slutändan åker vi alltid hem till vår tomma lägenhet medan andra har sina barn och barnkalas och allt vad det är. I slutändan är sommaren bara ett väntrum tills vi får börja igen. Jag vill inte slösa bort tid på att må dåligt över detta men nu mår jag så och känner så, så vad ska jag göra?!

    Tog lite illa upp igår på Instagram där ett annat ivf konto skrev att hon var glad att inte "blivit en sån som fått tunnelseende och bara tänker på ivf". Ber om ursäkt om det är någon härifrån men det gick rakt in i magen alltså. Jag ÄR en sån, och det är inget jag njuter av men vad fan ska jag göra då?
    Instagram: ttcsomewhereinsweden. Försökt sen mars-17. X i maj-17. IVF1 jan-19 minus. Fet1 mars-19 minus. Fet2 april-19!
  • LLW
    Hedblomster skrev 2019-05-09 09:18:43 följande:

    Jag vet EXAKT hur du känner! Så jävla stelbent med testdagen... Jag hoppas verkligen att du slipper vara ledsen över sommarpausen, att du är gravid och får vara glad istället. Men jag fattar verkligen vad du menar. Jag ser inte fram emot sommaren, det finns inget i sommaren jag vill ha? Visst, vi får grilla och bada och sola som vanligt men i slutändan åker vi alltid hem till vår tomma lägenhet medan andra har sina barn och barnkalas och allt vad det är. I slutändan är sommaren bara ett väntrum tills vi får börja igen. Jag vill inte slösa bort tid på att må dåligt över detta men nu mår jag så och känner så, så vad ska jag göra?!

    Tog lite illa upp igår på Instagram där ett annat ivf konto skrev att hon var glad att inte "blivit en sån som fått tunnelseende och bara tänker på ivf". Ber om ursäkt om det är någon härifrån men det gick rakt in i magen alltså. Jag ÄR en sån, och det är inget jag njuter av men vad fan ska jag göra då?


    Känner precis så. Vad fan ska jag med sommaren till? Det finns ingenting jag vill mer än att den ska vara över och vi får börja igen. All tid man inte gör något aktivt känns så förbannat bortkastad.

    Jag blev typ provocerad av att hon inte ens ville diskutera att det kanske inte funkar denna gång. Jag menar, med största sannolikhet kommer det inte gå. 30% chans är det, vilket är bra mycket mindre än hälften. Så varför skulle man inte få tänka på en plan B om jag nu vill och behöver det?

    Den där på instagram ska bara vara glad att hon inte är en ?sån?! Jag är också en sån och klart som fan man inte vill vara det! Skulle gärna ha ivf som ett litet sidoprojekt jag inte tänker på, men det går inte. Jag bryr mig och vill och längtar alldeles för mycket.

    Jag vet inte vad jag ska göra nu. Kommer nog skita i att höra av mig till kliniken överhuvudtaget eftersom det ändå inte spelar någon roll. Så ringer jag i augusti igen när dom öppnar.

    Jag hatar att vi båda är i samma sits men måste erkänna att det känns skönt att ha någon som verkligen vet vad man menar. <3
Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år