• mria

    Inget fungerar...

    Jag behöver råd. 


    Åt p-piller från det att jag var 15 år tills för 2 år sedan (är 31 år nu). Det var då jag upptäckte hur de påverkat mig under dessa år. Att jag inte alls, egentligen, var en deppig, apatisk person med ständig oro och ångest. 


    Tiden utan p-piller provade jag kondom (vilket absolut inte är samma sak som utan), pessar (som gav illaluktande nedre regioner efter varje användande) och till slut gick jag till barnmorskan som tyckte jag skulle prova kopparspiral vilket jag gjorde. Trodde jag skulle dö efter insättningen. Hann inte ens ut på parkeringen på VC förrän jag fick kramper från magen ner i båda benen. Körde trots det hem, väl hemma kräktes jag, grät, kallsvettades och vred mig i fruktansvärda smärtor. Det kändes som jag födde barn. Efter några dagar mådde jag helt okej. Däremot hade jag ont i höfterna och vid sex. När mensen kom var det störtfloder. Mer än det brukar vara och under längre tid. Min sambo gjorde sig dessutom illa på spiralen vid sex. Den åkte ur. 


    Hos barnmorskan övertalades jag att prova mellan p-piller. Barnmorskan trodde att de kanske skulle påverka mig annorlunda än p-pillren. De gjorde dem och jag hade mensblödningar konstant i 6 månader (ev. några dagars uppehåll 3 ggr under tiden)....


    Träffade barnmorskan igen och där fick jag höra att jag inte fick äta vanliga p-piller igen, eller andra preventivmedel med samma hormon då jag en gång 2010 haft migrän.. 


    Däremot kunde jag prova hormonspiral. De flesta får minskad mens med denna fick jag höra. Och den verkar bara lokalt med små mängder hormon. Nu har jag haft spiralen Kyleena i över 2 månader och har haft mensblödningar konstant med 2 veckors uppehåll totalt  under denna period, dessutom luktar jag skunk.. Jag har ont i hela bäckenet, när jag sitter/ligger i vissa lägen känns det som spiralen pickar sönder mig inifrån och jag har senaste 3 veckorna varit apatisk och deppig med massa ångest och oro för skitsaker. Sexlusten är helt borta. Jag känner inte igen mig själv alls. 


     


    Känns så hopplöst när man provat det mesta och ingenting riktigt fungerar.. Vad gör man? Bästa alternativet nu är att sätta i en kopparspiral igen (vilket känns sådär lockande med tanke på smärtorna vid isättning och störtfloderna) eller prova p-dator. Jag VET ju att som hormonfri mår jag som bäst.. 

  • Svar på tråden Inget fungerar...
  • mria
    Anonym (C) skrev 2018-07-12 09:04:41 följande:
    Jag var nöjd trots att jag fick många "röda dagar" eftersom mina cykler är oregelbundna. Jag tror det var 8 dagar i månaden man testade, 16 de första cyklerna. Datorn bestämmer vilka dagar du ska testa utifrån dina cykler. Men alltid samma antal dagar och alla dagar i sträck.

    Var det några speciella p-piller du inte fick äta för migränen? (det stör mig att folk uppenbarligen får olika information) ;)

    Okej Glad 


    Om jag fattat rätt får jag inte använda preventivmedel som innehåller både östrogen och progesteron. Ja, verkar ju tok-konstigt.

  • mria
    Fennyxx skrev 2018-07-12 10:54:06 följande:

    Men ts, du verkar ju få brutala biverkningar av alla preventivmedel du testat. Är det inte läge att prova igenom kondomsortimentet? Även om sexet blir pyttelite mindre skönt så kan du ju inte gå runt och blöda som en gris, ha ont eller må pest resten av tiden!


     


    Fast för mig är det inte bara pyttelite mindre skönt. Det är inte alls samma sak. Men jo, det är väl i princip det alternativet som finns kvar. 


     


     


    brallison skrev 2018-07-12 11:07:41 följande:

    Jag själv föredrar kondomer utan nån tveka (vill definitivt inte hålla på med hormoner), men min kollega tog P-sprutor nån gång om året, som hon var nöjd med - har du undersökt detta alternativ?


     


    P-spruta är inget alternativ för mig då jag verkar känslig mot hormon (till och med så lite som utsöndras av hormonspiral) . P-spruta innehåller ju en hög dos. 


    Lutar mer åt kondomalternativet, lite motvilligt. 


     


     


    Fia 28 skrev 2018-07-12 12:04:08 följande:
    Håller med. Förstår faktiskt inte varför folk är så negativa mot att använda kondom. Kanske kombinera kondom och säkra perioder. Eller om ni är klara med barnafödandet så kan ju sambon klippa trådarna.

     


    För mig är det inte särskilt skönt. Antar att känslan är olika för alla. Dyrt också om man ligger minst 1 gång om dagen. Men ja, det är väl det alternativet som är kvar. 


     


    Det är vi inte. Han har 2 barn men vi har inga gemensamma, vilket vi vill skaffa när tiden är inne för det. Glad

  • Anonym (Gurl)
    mria skrev 2018-07-13 08:49:35 följande:

     

    Fast för mig är det inte bara pyttelite mindre skönt. Det är inte alls samma sak. Men jo, det är väl i princip det alternativet som finns kvar. 

     

     

     

    P-spruta är inget alternativ för mig då jag verkar känslig mot hormon (till och med så lite som utsöndras av hormonspiral) . P-spruta innehåller ju en hög dos. 

    Lutar mer åt kondomalternativet, lite motvilligt. 

     

     

     

    För mig är det inte särskilt skönt. Antar att känslan är olika för alla. Dyrt också om man ligger minst 1 gång om dagen. Men ja, det är väl det alternativet som är kvar. 

     

    Det är vi inte. Han har 2 barn men vi har inga gemensamma, vilket vi vill skaffa när tiden är inne för det. 


    Jag är som du känslig som fan mot hormoner. Har testat spiral men luktade skunk i underlivet av den. Får svid&kli av kondom. Det enda som funkat hyfsat är vaginalpessar.

    Men mest och även just nu så har jag kört avbrutet samlag, alltså alltid avbrutet oavsett när i menscykeln jag är, med extra försiktighet runt ägglossning- mer oralt just då. Det har funkat&funkar perfekt för mig. Inget krångel inga biverkningar. Gemensamt ansvar.
  • Anonym (Samma här)

    Jag är lite som du. Väldigt känslig mot hormoner och blir mycket lätt deprimerad eller argsint av hormonella preventivmedel.

    Det som jag mått bäst av är hormonspiral jaydess, men då vet jag att den sannolikt inte förhindrar befruktning :( för har vanliga ägglossningsflytningar och ägglossning som vanligt, men mycket mindre mens så det är bara livmodersslemhinnan som blir tunn och förhindrar ett embryo att fastna så det känns fel för mig rent moraliskt...

    Jag måste kombinera med minst avbrutet för att det ska kännas rätt, och känner mig inte bekväm med att det ska förhindra en befruktning så helst både pessar och pessargel också förutom spiralen... Tror att folk skrattar åt mig men det är inte okej för mig att veta att det kan ske befruktning av ägget och ett nytt liv skapas och så aborteras det pga spiralen. :(

    För mig är manlig sterilisering (men det vägrar han) kvinnlig sterilisering (men det blev jag avfärdad ifrån av gyn pga att dr hävdar att "det är ännu effektivare med hormonspiral") kombinerade p-piller eller p-ring (fast högre hälsorisk pga min ålder + risk för humörpåverkan) kondom (fast väldigt ogillat av han och inte alls uppskattat av mig) och pessar + pessargel + avbrutet (fast kräver planering och kladdigt och mekigt och känns ändå inte helt säkert) som är alternativen.

    P-spruta går helt bort pga hög depressionsrisk och har stor sannolikhet för det, P-stav går bort pga samma risk och har reagerat depressivt på mellanpiller (cerazette) och det är samma effekt på dem, P-plåster går bort pga högre risk för blodproppar än p-ring och piller, mellanpiller (cerazette) har jag alltså reagerat depressivt och argsint på förut och går därför bort, minipiller (vanliga lågdos) går bort pga har blivit gravid på dem tidigare och de kräver alltför stor noggrannhet och kan dessutom ha en aborterande effekt på befruktade ägg då slemhinnan kan förhindra implantation.

    Det är inte helt enkelt detta alltså. :-/

    Det säkraste rent graviditetspreventivt förut sterilisering är ju att inte ha ägglossning, dvs kombinerade p-piller eller p-ring, men då är det alltid påverkan på lusten och alltid någon sorts påverkan på humör + alltid en liten högre risk för propp. Då ska det verkligen vara motiverat. Men en steriliseringsoperation är ju också inte helt riskfri och kostar pengar för landstinget och de har både långa köer och sparkrav så tror det blir en svår väg faktiskt.. Den nyare metoden för kvinnlig sterilisering verkar inte vara så jättebra heller tydligen vad jag läst och de har inte många som kan göra den..

    Nä, jag tror det blir hormonspiral + slidpessar + pessargel + avbrutet det närmaste halvåret :D

    Det ska väl ändå förhindra befruktning + göra så att jag mår bra.

    Ursäkta romanen.

  • Anonym (Samma här)

    Jag är lite som du. Väldigt känslig mot hormoner och blir mycket lätt deprimerad eller argsint av hormonella preventivmedel.

    Det som jag mått bäst av är hormonspiral jaydess, men då vet jag att den sannolikt inte förhindrar befruktning :( för har vanliga ägglossningsflytningar och ägglossning som vanligt, men mycket mindre mens så det är bara livmodersslemhinnan som blir tunn och förhindrar ett embryo att fastna så det känns fel för mig rent moraliskt...

    Jag måste kombinera med minst avbrutet för att det ska kännas rätt, och känner mig inte bekväm med att det ska förhindra en befruktning så helst både pessar och pessargel också förutom spiralen... Tror att folk skrattar åt mig men det är inte okej för mig att veta att det kan ske befruktning av ägget och ett nytt liv skapas och så aborteras det pga spiralen. :(

    För mig är manlig sterilisering (men det vägrar han) kvinnlig sterilisering (men det blev jag avfärdad ifrån av gyn pga att dr hävdar att "det är ännu effektivare med hormonspiral") kombinerade p-piller eller p-ring (fast högre hälsorisk pga min ålder + risk för humörpåverkan) kondom (fast väldigt ogillat av han och inte alls uppskattat av mig) och pessar + pessargel + avbrutet (fast kräver planering och kladdigt och mekigt och känns ändå inte helt säkert) som är alternativen.

    P-spruta går helt bort pga hög depressionsrisk och har stor sannolikhet för det, P-stav går bort pga samma risk och har reagerat depressivt på mellanpiller (cerazette) och det är samma effekt på dem, P-plåster går bort pga högre risk för blodproppar än p-ring och piller, mellanpiller (cerazette) har jag alltså reagerat depressivt och argsint på förut och går därför bort, minipiller (vanliga lågdos) går bort pga har blivit gravid på dem tidigare och de kräver alltför stor noggrannhet och kan dessutom ha en aborterande effekt på befruktade ägg då slemhinnan kan förhindra implantation.

    Det är inte helt enkelt detta alltså. :-/

    Det säkraste rent graviditetspreventivt förut sterilisering är ju att inte ha ägglossning, dvs kombinerade p-piller eller p-ring, men då är det alltid påverkan på lusten och alltid någon sorts påverkan på humör + alltid en liten högre risk för propp. Då ska det verkligen vara motiverat. Men en steriliseringsoperation är ju också inte helt riskfri och kostar pengar för landstinget och de har både långa köer och sparkrav så tror det blir en svår väg faktiskt.. Den nyare metoden för kvinnlig sterilisering verkar inte vara så jättebra heller tydligen vad jag läst och de har inte många som kan göra den..

    Nä, jag tror det blir hormonspiral + slidpessar + pessargel + avbrutet det närmaste halvåret :D

    Det ska väl ändå förhindra befruktning + göra så att jag mår bra.

    Ursäkta romanen.

  • Plupp73

    Gillar inte att laborera med kroppens naturliga balanser, tex hormonellt. Anser att kondom är enda vettiga preventivmedlet. Dock, sedan jag började leva med en kvinna, är ju det här inget problem.

    Men jag hade endera haft järnkoll på min ägglossning, och haft kondom under de osäkra perioderna - eller kondom hela tiden.

    Har aldrig riktigt förstått varför kvinnor utsätter sig för stora blödningar, depressioner, acne, viktuppgång, minskad lust osv

  • mria
    Anonym (Samma här) skrev 2018-07-14 11:36:40 följande:

    Jag är lite som du. Väldigt känslig mot hormoner och blir mycket lätt deprimerad eller argsint av hormonella preventivmedel.

    Det som jag mått bäst av är hormonspiral jaydess, men då vet jag att den sannolikt inte förhindrar befruktning :( för har vanliga ägglossningsflytningar och ägglossning som vanligt, men mycket mindre mens så det är bara livmodersslemhinnan som blir tunn och förhindrar ett embryo att fastna så det känns fel för mig rent moraliskt...


    Fy. Inte alls bra att de påverkar humöret sådär. Jag känner inte igen mig själv alls med spiralen. Ingen lust till nått, bara typ sitta och stirra rakt fram. Verkligen inte värt det. 


    Jag lägger ner alla försök med hormon nu. Det är uppenbarligen helt fel för mig. Viktigast att må bra såklart Glad 


     

  • mria
    Plupp73 skrev 2018-07-14 14:30:38 följande:

    Gillar inte att laborera med kroppens naturliga balanser, tex hormonellt. Anser att kondom är enda vettiga preventivmedlet. Dock, sedan jag började leva med en kvinna, är ju det här inget problem.

    Men jag hade endera haft järnkoll på min ägglossning, och haft kondom under de osäkra perioderna - eller kondom hela tiden.

    Har aldrig riktigt förstått varför kvinnor utsätter sig för stora blödningar, depressioner, acne, viktuppgång, minskad lust osv


    Nej, jag gör inte heller det. Var ju utan preventivmedel något år och jag har aldrig mått så bra som då eller haft en sån fungerande menscykel. 


     


    Tänkte faktiskt köra det jag med. Ha koll på ägglossning, kondom/pessar när det krävs/är osäkert. Glad


     


    Nej det är ju vansinne egentligen men blir lätt så när vården/barnmorskorna propsar på att preventivmedlen med hormoner är så bra och det tycker man ska ha p-piller eller hormonspiral. Biverkningarna är de ju inte så bra på att berätta om, tyvärr. Jag har dock lärt mig nu. Den hårda vägen och nu ger jag upp hormoner helt! 

  • mria

    I torsdags natt trodde jag att jag skulle få åka till akuten pga spiraldjävulen. Skulle sova (hade haft sex precis) och skulle vända mig för att sova på sidan. Då hugger det till rejält i livmodern på höger sida. Får snabbt lägga mig på rygg igen. 


    Det kändes ungefär som spiralen var 1 dm och höll på att sticka hål på livmoder, mot ändtarmen och hela jäkla underlivet gjorde ont. Kallsvettades, frossade. Trodde spiralen höll på att åka ur men icke. Den satt likadant. 


    Låg vaken i 2 h med sjuka smärtor sen lugnande det sig och jag somnade till slut. Sedan dess har jag haft molvärk + stickande smärta då och då. Känns om jag skulle ha mens men inget. Haft ett  mensuppehåll 1 vecka, blödde pyttelite på fredag morgon och sen ingenting. Mår illa 24/7 och har ont i nedre delen på ryggen. 


    Ringde VC och pratade med en barnmorska i fredags, förklarade allt kortfattat och krävde att de plockar ur den. Nu har jag tid på tisdag och kan inte beskriva hur skönt det känns.. Såhär kan man ju verkligen inte må! Tyst

  • Tom Araya

    Har ni planer på att skaffa barn?
    Kanske är avbrutet + säkra perioder då en tillräckligt bra metod.

    Har ni inte sådana planer, kanske ska ni inte skaffa barn alls, då kan sterilisering vara ett alternativ.

Svar på tråden Inget fungerar...