• jaktenpaflow

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hejsan!

    Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)

    Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!

    Välkomna!

  • Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF
  • Inalina
    jaktenpaflow skrev 2019-03-19 21:25:09 följande:
    Fy är de värre än lutinusen? :O Har faktiskt tänkt på att man kanske borde köra någon sån där behandling eller liknande för att balansera där nere lite haha! Mycket hormoner som påverkar och man vet ju inte alltid om man har en infektion!

    Vad skönt att den inte är ytterligare påverkad <3 Kommer säkert bli jättebra nu med behandlingen! Får du gå på återkontroll för att konstatera att infektionen är borta?

    Förstår att du bröt ihop, man blir ju såklart orolig och många känslor ligger ju lite latent för att man bara ?kör på?. Skönt att du är nöjd med henne, så otroligt viktigt! Hoppas huvudvärken ger med sig! Hur länge ska du ta tabletterna?

    Nej du det här med väska går inte så bra här hemma haha, skjuter upp det hela tiden. Men har en deadline att den ska vara klart denna vecka. Är ju i v 36 nu... Ska iaf skriva listan:)

    Åh toppen, tack för tipset!! Den ska jag lägga in i mitt yogapass. Googlade på posen och såg en isbjörn som låg i den positionen haha, underbart för det är exakt så jag känner mig!

    Ja du... Till och från sen v 10:/ Men inte som jobbigast från v 25 kanske.. dem här senaste dagarna har varit fruktansvärda... kan inte ens sätta mig på huk med ena benet framför det andra och hjälpa min dotter av med skorna... Skriker då av smärta...:( Jobbigt för mig som älskar stt vara ute och promenera:/ nu blir det till och från bilen, förskolan och mataffären typ...
    jag fick inte Lutinus utan Utrogestan vilket man ofta får utomlands och jag har för mig att de ändå hade någon typ av hinna på sig som gjorde det lätt att föra upp dem. Denna tabletten är typ som en stor jäkla treo (som normalt löses i vatten) som de förväntar att man ska få upp.....Förvånad

    min gyn bokade in mig för ett besök nästa torsdag för att jag inte skulle behöva oroa mig för länge. då kollar de infektionen igen, babyn, och cervix. (förstår om det låter extremt med mina läkarbesök men det funkar så här - och man är automatiskt 'högrisk'-patient när man gjort IVF så alla läkarbesöken är betalda av försäkringsbolaget.)
    när får du svar på om det blir KS eller inte?

    Alltså sammandragnings-tabletterna kommer jag nog få ta fram tills att lillan är redo att komma - minst v 35-36. jag får fortfarande sammandragningar så jag tror inte det var infektionen som gjorde det 'tyvärr'. Åh längtar tills jag är i v 36! har du någon aning om vad din lille väger nu?

    vet att man ska njuta och leva i nuet men det är så svårt med den här mellanperioden när det känns som att jag är fast här hemma...;) (dock har jag ju inte ont nånstans så det känns bra!!) men det kanske bli bättre/lättare att gå ut utan sammandragningar snart!

    haha ja finns många stora djur som passar på vad man känner sig som nu Flörtdet verkar även vara en bra pose när man har värkar - då det tar bort trycket från ryggen - kan vara värt att testa :)

    kan verkligen tänka mig det är mkt värre med alla de här krämporna när man har ett litet barn redan. det får mig att tvivla på hur det skulle gå att skaffa ett syskon men får ta det om/när vi kommer dit ;) är imponerad att du klarar av att ta dig hemifrån överhuvudtaget - hoppas ditt onda försvinner direkt efter förlossningen så du kan njuta av vårpromenaderna med lillenSolig
  • Inalina
    S91 skrev 2019-03-20 09:19:48 följande:

    Hej alla fina!!

    Har inte varit inne här på länge och har skummat igenom lite men inte allt. Så hur mår ni?? Har vi blivit fler? Vilken vecka är ni i nu? Har det blivit fler bebisar i tråden??

    Vi är i v 20+3 idag. RUL för en vecka sedan, då vi fick veta att vi väntar en liten tjej <3 allt såg bra ut men hon var lite stor för dagen, 4 dagar större ;)

    Har fortf inte mycket mage men de som känner mig ser och jag tycker den vuxit ordentligt sista veckorna :)

    Men hur mår ni????


    Hej!

    men så kul att du varit på RUL nu!! det är ju verkligen en milstolpe! grattis till lilltjejen!! =) på mig syntes det knappt heller - men ett par v efter RUL började hon sparka o leva där inne och det började synas ordentligt:) vilket ju är jätteroligt!!

    mår du bra annars? för mig var verkligen trimester 2 en dröm om man jämför med att både 1 och 3 som jag är i nu. Jag får medicin nu för alldeles för många tidiga sammandragningar och är ganska orörlig pga av det - promenerar jag, böjer mig ner, blir kissnödig etc så får jag sd direkt.. :/ men annars mår jag bra och härligt med vååår äntligen!
  • Inalina
    BaKu skrev 2019-03-20 01:09:41 följande:

    Vi har nu vägt och mätt grabben igen. Två månader gammal väger han in på drygt 6.3 kg och mäter 63 cm. En riktigt stor kille med andra ord. Fattar inte hur det gick till för jag är inte stor :p men mannen är lång så antar att det är hans gener som slår igenom. Han är ju en riktig kräkbebis så ibland känns det som han inte skulle kunna gå upp något med tanke på hur mycket som kommer upp. Men han har till och med hoppat upp från ett steg över normalkurvan till två steg över på två veckor. Idag vek jag tvätt och la bland annat undan lite som han vuxit ur. Kan redan nu inte fatta hur han fick plats i vissa kläder. Det roliga är att han till hösten ska få en till kusin så kläderna kommer snart till användning igen. Samtidig blir jag ju ännu mer sugen på fler barn :p

    Nu är det en hel månad kvar till nästa kontroll och det känns lite konstigt att vi ska klara oss så länge utan att någon kollar honom.

    Men vi har tagit mod till oss och anmält oss till babysim så om några veckor ska vi på första lektionen. Det är nervöst och samtidigt spännande. Får hoppas han gillar det.

    Vardagen börjar känna mer naturlig nu. Det är inte nervöst att gå ut med honom längre och vi har klarat av att gå ut och fika med honom med oss. Klarade amma offentligt och vi åker buss titt som tätt. Snart ska vi lämna ifrån honom för första gången också. Det rör sig om ett par timmar när vi ska gå på HLR - kurs för barn. Lite nervöst särskilt då han är världens matvrak och vill äta ofta. Det är mina föräldrar som ska ha honom och de är vana barnvakter så vet att det kommer gå bra. Ska försöka pumpa mjölk och försöka lära honom ta flaskan också innan dess så lär det ju gå ännu lättare :)


    åh så roligt med baby-update!! tänk att han redan är 2 mån!! skönt att höra att han växer trots att han inte verkar behålla allt ;) känns det som att han är 'med' och tittar sig omkring etc nu? lite intressant att höra hur en 2månaders beter sig då våran kommer vara det när vi ska till sverige i en månad i sommar. 

    så härligt och positivt att du vill ha fler barn - hoppas man själv också kan känna så redan efter ett par månader!! (fast du verkar ha tyckt det nästan direkt hihi!)

    roligt att ni ska köra babysim, kanske träffar ni blivande kompisar till honom där :) måste vara skönt när man känner sig lite mer 'van' som mamma nu, måste ju kännas mkt lugnare och man får ett helt annat självförtroende. ja så länge han har mat när ni lämnar bort honom så ska det ju inte vara någon fara allsHjärta
  • jaktenpaflow
    BaKu skrev 2019-03-20 00:52:27 följande:

    Det här vill jag verkligen trycka på. Hur lyckliga vi än är så kan det fortfarande vara jobbigt, och även om tror att vi är mer härdade och mer "tacksamma" över att få känna symtom så måste vi våga tycka det är jobbigt.

    Jag intalade mig själv hela graviditeten att den inte var så farlig och var bara lycklig över att vara gravid. Men i själva verket var den jobbig. Förstår först nu efteråt att min mamma hade rätt när hon tyckte synd om mig och mfnsdr att jag drabbades av "allt". Illamåendet var hemskt, vadkramper, nästäppa, sömnsvårigheter, smärta i händerna och fingrar som låste sig konstant. Men framför allt min foglossning. Jag grät ju faktiskt ibland på kvällen för jag hade så ont. Jag bävade för att sluta jobbet på eftermiddagarna för visste inte hur jag skulle klara ta mig hem. Ändå ville jag inte klaga.. Nu inser jag att jag borde sett till att bli sjukskriven. Skulle jag få bli gravid igen och jag får samma besvär så ska jag minsann inte "tacksamt kämpa". Jag ska inte lyssna på alla som ska berätta om hur jobbigt de hade det och att de minsann stod ut. Inte heller på alla de som säger att man ju inte vill bli sjukskriven för det är ju så tråkigt att gå hemma så länge. Inte sjutton tänker jag sjukskriva mig för att det är roligt utan för att jag inte vill behöva gråta av smärta. Sen om jag sitter hemma uttråkad så får jag väl göra det, men jag kanske kan orka göra något annat än kämpa mig till och från jobbet. Självklart finns det de som har det värre (även i den här gruppen), men det gör ju inte mindre ont på mig för det. Och självklart hoppas jag att jag slipper vara sjukskriven för det betyder ju att jag inte har ont. Men som sagt, tillåt er att känna även det jobbiga. Ert barn är inte mindre önskat eller älskat för det.


    Exakt man måste verkligen tillåta sig själv att må dåligt! Blir så irriterad på en man i min omgivning vars tjej är gravid och han säger ?hon klagar ingenting? som om det vore någonting positivt? Om hon mår dåligt klart hon ska få uttrycka sina känslor?! Finns ingen prestige med att känna att man måste prestera, må och se toppen ut varje dag i sin graviditet! Sen är det ju helt fantastiskt om folk har den lyckan att känna så varje dag, men det ska inte vara så det måste vara. Alla är olika och graviditeter är olika ta en dag i taget och var ärlig mot dig själv och din kropp!
  • jaktenpaflow
    BaKu skrev 2019-03-20 01:09:41 följande:

    Vi har nu vägt och mätt grabben igen. Två månader gammal väger han in på drygt 6.3 kg och mäter 63 cm. En riktigt stor kille med andra ord. Fattar inte hur det gick till för jag är inte stor :p men mannen är lång så antar att det är hans gener som slår igenom. Han är ju en riktig kräkbebis så ibland känns det som han inte skulle kunna gå upp något med tanke på hur mycket som kommer upp. Men han har till och med hoppat upp från ett steg över normalkurvan till två steg över på två veckor. Idag vek jag tvätt och la bland annat undan lite som han vuxit ur. Kan redan nu inte fatta hur han fick plats i vissa kläder. Det roliga är att han till hösten ska få en till kusin så kläderna kommer snart till användning igen. Samtidig blir jag ju ännu mer sugen på fler barn :p

    Nu är det en hel månad kvar till nästa kontroll och det känns lite konstigt att vi ska klara oss så länge utan att någon kollar honom.

    Men vi har tagit mod till oss och anmält oss till babysim så om några veckor ska vi på första lektionen. Det är nervöst och samtidigt spännande. Får hoppas han gillar det.

    Vardagen börjar känna mer naturlig nu. Det är inte nervöst att gå ut med honom längre och vi har klarat av att gå ut och fika med honom med oss. Klarade amma offentligt och vi åker buss titt som tätt. Snart ska vi lämna ifrån honom för första gången också. Det rör sig om ett par timmar när vi ska gå på HLR - kurs för barn. Lite nervöst särskilt då han är världens matvrak och vill äta ofta. Det är mina föräldrar som ska ha honom och de är vana barnvakter så vet att det kommer gå bra. Ska försöka pumpa mjölk och försöka lära honom ta flaskan också innan dess så lär det ju gå ännu lättare :)


    Åh en bastant liten herre:) Men så skönt ändå med tanke på sjukdomstiderna nu! Skönt att han har lite att ta av om han skulle bli sjuk:) Kul att få en kusin samma år! Också pojke?

    Ja jag minns den känslan när besöken blir glesare. Man har varit så ?uppassad? och mitten av all uppmärksamhet och sen blir det helt plötsligt vardag:) Också skönt att hitta sina egna rutiner och att lillen får sin plats i familjen:) Har ni provat flaskan? Såå skönt med en bebis som tar flaska, min vägrade! Hon har iofs alltid haft problem ned maten, hoppas lillebror blir enklare när det kommer till den biten:) Hur känns det att snart lämna iväg honom ett tag?
  • jaktenpaflow
    S91 skrev 2019-03-20 09:19:48 följande:

    Hej alla fina!!

    Har inte varit inne här på länge och har skummat igenom lite men inte allt. Så hur mår ni?? Har vi blivit fler? Vilken vecka är ni i nu? Har det blivit fler bebisar i tråden??

    Vi är i v 20+3 idag. RUL för en vecka sedan, då vi fick veta att vi väntar en liten tjej <3 allt såg bra ut men hon var lite stor för dagen, 4 dagar större ;)

    Har fortf inte mycket mage men de som känner mig ser och jag tycker den vuxit ordentligt sista veckorna :)

    Men hur mår ni????


    Hej!! Vad kul att höra ifrån dig! Vi har nog blivit några fler, du kanske Könner igen många av dem från IVF trådarna. Vi har startat en FB grupp där du gärna får vara med:)

    Stort grattis till lyckat RUL och lilla tjejen! Vad roligt!:)

    Är nu i v 36!!!! Snart är det dags! Är sjukskriven pga komplikationer med moderkakan så passar på att vila lite innan lillen kommer:) Hur mår du i graviditeten?
  • S91
    Inalina skrev 2019-03-20 10:24:41 följande:

    Hej!

    men så kul att du varit på RUL nu!! det är ju verkligen en milstolpe! grattis till lilltjejen!! =) på mig syntes det knappt heller - men ett par v efter RUL började hon sparka o leva där inne och det började synas ordentligt:) vilket ju är jätteroligt!!

    mår du bra annars? för mig var verkligen trimester 2 en dröm om man jämför med att både 1 och 3 som jag är i nu. Jag får medicin nu för alldeles för många tidiga sammandragningar och är ganska orörlig pga av det - promenerar jag, böjer mig ner, blir kissnödig etc så får jag sd direkt.. :/ men annars mår jag bra och härligt med vååår äntligen!


    Tack så mycket! Äntligen så njuter vi av att vara gravida då det känns så på riktigt nu! :D

    Vad tråkigt att höra med sammandragningarna, villen vecka är du i? Läste att din tapp varit lite påverkad också? Hoppas bebis (visst var det en tjej?) stannar där inne så länge den ska nu då! Tråkigt med mediciner bara.. men det är ju för någonting gott. :)

    Jag mår bättre och bättre faktiskt. Kräks fortf ibland, men mår inte så där konstant illa längre och har börjat bli sugen på kaffe igen Wihu! Annars ska jag verkligen inte klaga, trimester 2 kan få stanna ett tag till ;)
  • S91
    jaktenpaflow skrev 2019-03-20 11:30:47 följande:

    Hej!! Vad kul att höra ifrån dig! Vi har nog blivit några fler, du kanske Könner igen många av dem från IVF trådarna. Vi har startat en FB grupp där du gärna får vara med:)

    Stort grattis till lyckat RUL och lilla tjejen! Vad roligt!:)

    Är nu i v 36!!!! Snart är det dags! Är sjukskriven pga komplikationer med moderkakan så passar på att vila lite innan lillen kommer:) Hur mår du i graviditeten?


    Tack så mycket!!

    Jag letade efter gruppen men hittade inte den här i tråden, vad heter den? :)

    Men åh vad häftigt, då är den ju färdigbakad snart :D vad är det med moderkakan? Det tycker jag du gör rätt i. Boa och vila!

    Jag mår faktiskt ganska bra just nu, kräks ibland men annars inget att klaga på :) så vi njuter just nu!
  • tossaliten
    jaktenpaflow skrev 2019-03-20 11:22:44 följande:
    Exakt man måste verkligen tillåta sig själv att må dåligt! Blir så irriterad på en man i min omgivning vars tjej är gravid och han säger ?hon klagar ingenting? som om det vore någonting positivt? Om hon mår dåligt klart hon ska få uttrycka sina känslor?! Finns ingen prestige med att känna att man måste prestera, må och se toppen ut varje dag i sin graviditet! Sen är det ju helt fantastiskt om folk har den lyckan att känna så varje dag, men det ska inte vara så det måste vara. Alla är olika och graviditeter är olika ta en dag i taget och var ärlig mot dig själv och din kropp!

    Fast det kan ju vara skillnad på "klaga" och att "inte alltid må bra".


    En del går ju runt och bara talar om hur dåligt man mår hela tiden och det tror jag kanske inte är så positivt för någon. Däremot måste man såklart få säga hur man känner ibland och inte bara vara stark och säga att allt är bra!


    Såklart är graviditeter sällan BARA röda rosor liksom :)

  • Inalina
    S91 skrev 2019-03-20 13:54:25 följande:
    Tack så mycket! Äntligen så njuter vi av att vara gravida då det känns så på riktigt nu! :D

    Vad tråkigt att höra med sammandragningarna, villen vecka är du i? Läste att din tapp varit lite påverkad också? Hoppas bebis (visst var det en tjej?) stannar där inne så länge den ska nu då! Tråkigt med mediciner bara.. men det är ju för någonting gott. :)

    Jag mår bättre och bättre faktiskt. Kräks fortf ibland, men mår inte så där konstant illa längre och har börjat bli sugen på kaffe igen Wihu! Annars ska jag verkligen inte klaga, trimester 2 kan få stanna ett tag till ;)
    ja det är en häftig resa detta!!! =) man är ju overkligt lycklig vissa stunder och nu är det häftigt när det känns så nära att få träffa henne BabyHjärta!!

    jag går in i v 31+0 på fre, och de verkar rätt lugna här om hon skulle komma från v 34 och framåt så vi får väl se vad som händer. Kanske står jag där i v 41+  och stampar haha! Ja min tapp har öppnats lite inifrån - och den har kortats från 44mm till 31 mm på under 2 veckor så blev lite nervös i helgen. Men nu får vi hoppas den håller sig där så är det ingen fara.

    Låter tufft med kräkningar tycker jag Obestämd- ja jag började dricka lite kaffe igen efter v 14 eller så tror jag - innan dess gick det ju verkligen inte!! Flört 
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF