Ni som beviljats KS pga övergrepp- vad svarar ni när någon frågar?

Hon låg faktiskt i säte ett tag i slutet, men vid det laget var det inte längre någon som frågade..! Men det är ett bra svar annars, det leder inte till så många följdfrågor.

Mitt tips är att ge ett fluffigt intetsägande svar, t.ex. att det var något som vården rekommenderade dig av olika anledningar, eller helt enkelt svara att du inte vill diskutera det.

Jag ville ha KS men nekades. Däremot har jag flera vänner och bekanta som beviljats KS, men inte pga övergrepp. Vi har alla fått frågan "varför" men jag upplever inte att den är menad som ett ifrågasättande utan bara en öppen undran. Som gravid eller förälder vill många så gärna prata om allt med andra som har samma eller andra erfarenheter. I bakhuvudet kan det finnas en förhoppning att själv få KS nästa gång och vilja veta hur man går till väga, en nyfikenhet eftersom man själv aldrig har funderat i de banorna eller något annat. Däremot vet jag att flera av mina vänner känner sig obekväm med att få den frågan då de är rädda att bli dömda och kritiserade för sitt val.

Övergrepp är anledningen till flera olika val jag har gjort i mitt liv. Men när andra frågar om de valen brukar jag nästan aldrig förklara att jag utsatts för övergrepp. Jag tror inte att frågeställaren vare sig har avsikt att ställa en så pass personlig fråga eller skulle vara bekväm med ett sånt svar.

Får man det? Det har ingen sagt till mig! Har fått höra precis tvärtom. Jag blev nekad och hade istället en jättelång och kränkande förlossning där personalen fräste åt mig att sluta gråta och där dom gick emot min vilja hela tiden, tom fysiskt.

Jag har bara blivit erbjuden samtal om jag vill ha fler barn. För att våga föda vaginalt. Inget annat.

Jodå, jag har tre barn. Men man kan lära sig att svara undvikande utan att vara otrevlig. Tex genom att säga att man helst inte vill prata om kejsarsnittet. Så förstår folk att det är känsligt på något vis och håller förhoppningsvis tyst. (Det kan ju tex, som för mig, varit ett trauma där barnet höll på att dö. Något som man kanske inte orkar prata om i tid och otid)

Det är helt OK att säga att det är av privata skäl och att sjukvården har rekommenderat det.

Jag håller med om att folk borde vara lite försiktiga med frågor som rör graviditet, förlossning och amning. Man kan prata allmänt och då berättar den gravida det hon vill.

Jag svarade faktiskt inte på det. Jag var väldigt tydlig med hur jag kände kring förlossningen och alla mina känslor kring detta, men jag valde att inte nämna att det åtminstone delvis bottnar i rädsla att tappa kontrollen pga övergrepp. Det är väldigt få som vet om, och jag ville inte att det skulle journalföras på något sätt.

Såg nu att jag förstod din fråga fel men tycker oavsett att det räcker gott och väl med att säga privata skäl eller att du är förlossningsrädd!

Så detta är andra barnet? Hur blev barnen till? Borde inte sex vara väldigt triggande? Mer triggande än att föda... herregud löjliga jävla kvinna bara född ditt barn..

Håller med.

Skönt att folk håller med, har varit med om övergrepp av styvpappa och sedan 2 okända män och inte va förlossningen triggande alls bara löjligt och ett sätt för kvinnan att slippa föda och bajsa/spricka som många är rädda för jag både sket å sprack då de va inte så farligt kände dock inte heller att de va ett övergrepp att dom tog i mig för att få ut mitt barn och kännde inte att de va ett övergrepp att dom skrev i journalen "tycker barnet är äckligt" de jag sa i verkligheten va " klä på henne hon fryser" klart man blev ledsen men feminister ska alltid överdriva om att allt är övergrepp. Vissa är ju så sjuka att dom tycker att bara att vara gravid är ett övergrepp på deras kropp och inte viste jag att ofödda foster kunde våldta