• Liljan3

    Slippa genuspedagogik i skolan

    Hej!

    Har lite funderingar inför skolval samt val av förskoleklass till första barnet. Vår plan är att vårt barn ska vara hemma med oss och alltså slippa gå i förskola fram till förskoleklass vilket vi tack och lov har ekonomisk möjlighet till. Vi känner dels att vi vill vara med vårt barn de första åren för att vi bäst kan ge honom det han behöver i form av omsorg och närhet till hans viktigaste anknytningspersoner och andra barn men vi är också kritiska till hur den svenska skolan fungerar idag. Främst vill vi slippa en skola som ska pådyvla vårt barn ideologiska teorier som alla barn påtvingas idag såsom genusvetenskap, feminism, att det inte finns skillnader mellan tjejer och killar, hbtq etc. Vill vill helt enkelt inte att vårt barn ska utsättas för sådana rörelser för de inte rimmar med våra värderingar och syn på familj och individ. Finns det fler som har liknande tankar och som har tips på hur man kan hitta alternativa skolor där mer tonvikt läggs på tradition och där undervisningen fokuserar på faktakunskap och inte på löst tyckande och åsikter, något jag anser tagit över den svenska skolan allt mer tyvärr. Här inbegriper jag sådant som besatthet av "jämlikhet", feminism, hbtq, klimatpolitik, genusvetenskap, normkritik osv. Dvs sådant vi vill minimera för vårt barn för att vi inte tror det bygger på de kärnvärderingar vi vill ge vårt honom helt enkelt. Tacksam för alla respektfulla och kloka reflektioner! :)

  • Svar på tråden Slippa genuspedagogik i skolan
  • Trent
    Dandreon skrev 2020-05-02 19:34:23 följande:

    Viktigt och viktigt. Om de nu vill göra det så kan de väl få göra det. Sen kan jag personligen tycka att leka krig är ganska harmlöst, de flesta barn kan ju göra skillnad på krig i verkligheten och krig i lek.


    Javisst. Låt de göra som de vill. Barn har bra omdöme.
  • KlantSmurfen
    GGN skrev 2020-04-30 22:13:54 följande: #126

    Men det finns väl en massa forskning och fakta när det gäller genus? Och om ditt barn senare visar sig ha förmågan att älska någon av samma kön så är det ju väldigt bra att sådant har diskuterats i ung ålder?


    jo nog finns det en hel del fakta men inom just genusforskningen är det nog väldigt begränsat med fakta smile2.gif
  • KlantSmurfen
    Swagger skrev 2020-05-01 08:23:20 följande: #133
    Jag tror du missförstår vad feminism och genusvetenskap handlar om. Varken feminism eller genusvetenskap förnekar att det finns skillnader mellan könen.

    Men det finn frågor såsom kan inte kvinnor förstå matematik och bli ingenjörer?
    Kan inte män förstå en tvättmaskin?
    Vad begränsar könet? Vad är skillnaderna?

    Klimatpolitik kan du nog inte hålla din son ifrån. Samma med Hbtq.
    Feminist Perspectives on Sex and Gender (Stanford Encyclopedia of Philosophy)

     Feminism is said to be the movement to end women's oppression (hooks 2000, 26). One possible way to understand ?woman? in this claim is to take it as a sex term: ?woman? picks out human females and being a human female depends on various biological and anatomical features (like genitalia). Historically many feminists have understood ?woman? differently: not as a sex term, but as a gender term that depends on social and cultural factors (like social position). In so doing, they distinguished sex (being female or male) from gender (being a woman or a man), although most ordinary language users appear to treat the two interchangeably. More recently this distinction has come under sustained attack and many view it nowadays with (at least some) suspicion. This entry outlines and discusses distinctly feminist debates on sex and gender.

    1.2 Gender terminology

    In order to distinguish biological differences from social/psychological ones and to talk about the latter, feminists appropriated the term ?gender?. Psychologists writing on transsexuality were the first to employ gender terminology in this sense. Until the 1960s, ?gender? was often used to refer to masculine and feminine words, like le and la in French. However, in order to explain why some people felt that they were ?trapped in the wrong bodies?, the psychologist Robert Stoller (1968) began using the terms ?sex? to pick out biological traits and ?gender? to pick out the amount of femininity and masculinity a person exhibited. Although (by and large) a person's sex and gender complemented each other, separating out these terms seemed to make theoretical sense allowing Stoller to explain the phenomenon of transsexuality: transsexuals' sex and gender simply don't match.


    Along with psychologists like Stoller, feminists found it useful to distinguish sex and gender. This enabled them to argue that many differences between women and men were socially produced and, therefore, changeable. Gayle Rubin (for instance) uses the phrase ?sex/gender system? in order to describe ?a set of arrangements by which the biological raw material of human sex and procreation is shaped by human, social intervention? (1975, 165). Rubin employed this system to articulate that ?part of social life which is the locus of the oppression of women? (1975, 159) describing gender as the ?socially imposed division of the sexes? (1975, 179). Rubin's thought was that although biological differences are fixed, gender differences are the oppressive results of social interventions that dictate how women and men should behave. Women are oppressed as women and ?by having to be women? (Rubin 1975, 204). However, since gender is social, it is thought to be mutable and alterable by political and social reform that would ultimately bring an end to women's subordination. Feminism should aim to create a ?genderless (though not sexless) society, in which one's sexual anatomy is irrelevant to who one is, what one does, and with whom one makes love? (Rubin 1975, 204).


    In some earlier interpretations, like Rubin's, sex and gender were thought to complement one another. The slogan ?Gender is the social interpretation of sex? captures this view. Nicholson calls this ?the coat-rack view? of gender: our sexed bodies are like coat racks and ?provide the site upon which gender [is] constructed? (1994, 81). Gender conceived of as masculinity and femininity is superimposed upon the ?coat-rack? of sex as each society imposes on sexed bodies their cultural conceptions of how males and females should behave. This socially constructs gender differences ? or the amount of femininity/masculinity of a person ? upon our sexed bodies. That is, according to this interpretation, all humans are either male or female; their sex is fixed. But cultures interpret sexed bodies differently and project different norms on those bodies thereby creating feminine and masculine persons. Distinguishing sex and gender, however, also enables the two to come apart: they are separable in that one can be sexed male and yet be gendered a woman, or vice versa (Haslanger 2000b; Stoljar 1995).


    So, this group of feminist arguments against biological determinism suggested that gender differences result from cultural practices and social expectations. Nowadays it is more common to denote this by saying that gender is socially constructed. This means that genders (women and men) and gendered traits (like being nurturing or ambitious) are the ?intended or unintended product[s] of a social practice? (Haslanger 1995, 97). But which social practices construct gender, what social construction is and what being of a certain gender amounts to are major feminist controversies. There is no consensus on these issues. (See the entry on intersections between analytic and continental feminism for more on different ways to understand gender.)


    2. Gender as socially constructed
    2.1 Gender socialisation

    One way to interpret Beauvoir's claim that one is not born but rather becomes a woman is to take it as a claim about gender socialisation: females become women through a process whereby they acquire feminine traits and learn feminine behaviour. Masculinity and femininity are thought to be products of nurture or how individuals are brought up. They are causally constructed (Haslanger 1995, 98): social forces either have a causal role in bringing gendered individuals into existence or (to some substantial sense) shape the way we are qua women and men. And the mechanism of construction is social learning. For instance, Kate Millett takes gender differences to have ?essentially cultural, rather than biological bases? that result from differential treatment (1971, 28?9). For her, gender is ?the sum total of the parents', the peers', and the culture's notions of what is appropriate to each gender by way of temperament, character, interests, status, worth, gesture, and expression? (Millett 1971, 31). Feminine and masculine gender-norms, however, are problematic in that gendered behaviour conveniently fits with and reinforces women's subordination so that women are socialised into subordinate social roles: they learn to be passive, ignorant, docile, emotional helpmeets for men (Millett 1971, 26). However, since these roles are simply learned, we can create more equal societies by ?unlearning? social roles. That is, feminists should aim to diminish the influence of socialisation.


    Social learning theorists hold that a huge array of different influences socialise us as women and men. This being the case, it is extremely difficult to counter gender socialisation. For instance, parents often unconsciously treat their female and male children differently. When parents have been asked to describe their 24-hour old infants, they have done so using gender-stereotypic language: boys are describes as strong, alert and coordinated and girls as tiny, soft and delicate. Parents' treatment of their infants further reflects these descriptions whether they are aware of this or not (Renzetti & Curran 1992, 32). Some socialisation is more overt: children are often dressed in gender stereotypical clothes and colours (boys are dressed in blue, girls in pink) and parents tend to buy their children gender stereotypical toys. They also (intentionally or not) tend to reinforce certain ?appropriate? behaviours. While the precise form of gender socialization has changed since the onset of second-wave feminism, even today girls are discouraged from playing sports like football or from playing ?rough and tumble? games and are more likely than boys to be given dolls or cooking toys to play with; boys are told not to ?cry like a baby? and are more likely to be given masculine toys like trucks and guns (for more, see Kimmel 2000, 122?126).[1]


    According to social learning theorists, children are also influenced by what they observe in the world around them. This, again, makes countering gender socialisation difficult. For one, children's books have portrayed males and females in blatantly stereotypical ways: for instance, males as adventurers and leaders, and females as helpers and followers. One way to address gender stereotyping in children's books has been to portray females in independent roles and males as non-aggressive and nurturing (Renzetti & Curran 1992, 35). Some publishers have attempted an alternative approach by making their characters, for instance, gender-neutral animals or genderless imaginary creatures (like TV's Teletubbies). However, parents reading books with gender-neutral or genderless characters often undermine the publishers' efforts by reading them to their children in ways that depict the characters as either feminine or masculine. According to Renzetti and Curran, parents labelled the overwhelming majority of gender-neutral characters masculine whereas those characters that fit feminine gender stereotypes (for instance, by being helpful and caring) were labelled feminine (1992, 35). Socialising influences like these are still thought to send implicit messages regarding how females and males should act and are expected to act shaping us into feminine and masculine persons.


  • Trent

    [quote=80375522][quote-nick]KlantSmurfen skrev 2020-05-02 20:54:21 följande:[/quote-nick][/quote]

    Det går inte att citera hela den där långa texten. Men ville du också säga något om texten? För du har väl läst hela?

  • KlantSmurfen
    Trent skrev 2020-05-02 21:09:25 följande: #164

    [quote=80375522][quote-nick]KlantSmurfen skrev 2020-05-02 20:54:21 följande:[/quote-nick][/quote]

    Det går inte att citera hela den där långa texten. Men ville du också säga något om texten? För du har väl läst hela?


    Jag kan komprimera informationen i texten så den blir lättare att ta in
    There is no consensus on these issues

    plato.stanford.edu/entries/feminism-gender/
    "Men ville du också säga något om texten?"
    Läste du rubriken?
    Feminist Perspectives on Sex and Gender (Stanford Encyclopedia of Philosophy)
  • Dandreon
    hallontryffel skrev 2020-05-02 19:41:09 följande:

    Jag förstår att du måste fråga om hur hallontryffel stavas på engelska eftersom din engelska är så undermålig att du dessutom skriver ditt försök till översättning fel och där avslöjar en tydlig svengelska. Ett tips till nästa gång är att du borde ha nöjt dig med skriva mitt nick på svenska. Hur det stavas ser du ser ju vid mina inlägg.

    Vad spännande att du anser mig vara en falsk kristen. Jag kan inte minnas att jag skrivit något om vad jag tror eller inte tror på. Jag refererade däremot till personer jag känner som är kristna och utifrån sin tro engagerar sig i miljörörelsen och jag frågade trådstartaren om dennes åsikter om rätt basic bibelberättelser som i alla fall jag lärde mig i skolan.

    Att TS vägrade svara på dessa (för någon med en kristen grundsyn) enkla frågor och samtidigt sade sig skratta åt alla som inte bara strök TS medhårs får mig att tro att hela trådstarten var ett försöka att provocera och skapa debatt. Att sedan avregistrera sitt konto fort stämmer också in i det mönstret. Dessutom, att krydda sitt ärende lite extra med att påstå sig utgå från en troendes perspektiv (i det här fallet en kristen grundsyn) brukar vara ett bra sätt här på Familjeliv för att få igång ännu fler att svara.

    Intressant dock att du, precis som din kära the Lady Liljan3 inte klarar av att besvara frågorna jag ställde om bibeln. Ni verkar ha riktigt mycket gemensamt!


    För att vara kristen räcker det ju med att bekänna sig till den kristna tron och erkänna den som vägledare i livet. finns inget kriterium om att man måste vara engagerad i miljörörelsen heller bara för att du råkat känna några som är det. Det är väl knappast du som definierar ifall någon är kristen eller inte. Jag gissar att ts vägrade nog svara då hon möjligen anser det vara ointressant att kasta pärlor till pöbeln skulle jag tro. Jag kan för övrigt förstå henne.
  • Trent
    KlantSmurfen skrev 2020-05-02 22:35:12 följande:

    Jag kan komprimera informationen i texten så den blir lättare att ta in"Men ville du också säga något om texten?"

    Läste du rubriken?


    Jag frågade om DU ville säga något om texten.
  • hallontryffel
    Dandreon skrev 2020-05-02 22:57:48 följande:

    För att vara kristen räcker det ju med att bekänna sig till den kristna tron och erkänna den som vägledare i livet. finns inget kriterium om att man måste vara engagerad i miljörörelsen heller bara för att du råkat känna några som är det. Det är väl knappast du som definierar ifall någon är kristen eller inte. Jag gissar att ts vägrade nog svara då hon möjligen anser det vara ointressant att kasta pärlor till pöbeln skulle jag tro. Jag kan för övrigt förstå henne.


    Jag tror att du behöver läsa mina tidigare inlägg för att förstå vad jag hänvisar till.

    Sedan kan du ju återkomma och berätta i vilket av mina inlägg jag sätter likhetstecken mellan att vara kristen och att engagera sig i miljörörelsen. Innan du gjort det är det bara, som du själv uttrycker det, att kasta pärlor för pöbeln att försöka besvara det du skriver.
  • louisa83

    Jag bor i Grekland med mina barn men jag vet hur förskolorna och tankesättet är i Sverige och jag vet att alla inte tycker att det är så jättekul med den här genusfokusen hela tiden. Speciellt inte kristna och folk från andra kulturer och det tycker jag man också måste respektera. Jag hade häromdagen ett mycket intressant samtal med en grekisk mamma som flyttat till Sverige i vuxen ålder med sin grekiska man och deras två barn gick på förskola där. Hon tyckte att alla är helt obsessed med genus, något hon inte är van vid. Hon sa att på deras barns förskola så hade de tydligen en utklädningslåda, men i den lådan så låg det bara kjolar, inget motsvarande "killigt". En dag hade förskolläraren skickat en bild till henne och hennes man på hennes son iklädd en av dom där kjolarna. Hon visste inte riktigt varför hon skickade bilden, då sonen inte ens såg glad ut. Hon visade mig bilden och han såg verkligen inte glad ut. Var det för att få en reaktion? Var det ett test? Var det för att få ett påtvingat "men ååååh så söt!"?. Hennes man blev tydligen lite upprörd, då han inte är van vid att pojkar har kjolar på sig i det landet han kommer ifrån, och än mer att nån annan uppmuntrar att hans son ska bära kjol. Jag kände det också, har man ingen respekt för andra kulturer i Sverige när det kommer till sånt här? Måste alla vara jätteglada och positiva? Kan man inte tänka sig att vissa har svårare för sånt här?

    Alltså jag är för jämställdhet och att alla ska få göra vad de vill i livet utan nån begränsning, men jag tycker att man koncentrerar sig på alla de små sakerna i Sverige när man först borde lösa de stora problemen innan man går vidare. Att minska våldtäkter, att börja döma våldtäktsmän, att tjejer ska kunna gå ut utan att vara rädda på natten, att kvinnor ska få lika mycket betalt som män och speciellt kvinnodominerande yrken. Man har inte löst nånting utav det här utan lägger all sin energi på flumflum.

    Min mamma var i flera år chef för förskolor innan hon gick i pension och hon sa att de sista åren var de jobbigaste, för hon fick lägga jättemycket tid på olika slags rapporter där hon skulle redovisa för hur förskolorna förebygger könsroller. Hon sa att om hon inte hade haft så många redovisningar att göra hela tiden så hade hon haft mer tid att spendera ute på avdelningarna och med barnen. Men det har blivit så oerhört mycket pappersarbete nuförtiden.

    Den här genuspedagogiken börjar väldigt tidigt i åldrarna också i Sverige och hela samhället är ju helt fixerat vid detta. Mina barn här i utlandet kollar på Bolibompa och de hade för ett tag sen ett program om några tvillingar varav en var född som tjej men ville vara kille så hon fick vara kille. Ja det var det som var det viktigaste tydligen i det barnprogrammet så det sjöngs om det i början på programmet också. Jag har inga problem att mina barn kollar på sånt, jag var nästan lite stolt faktiskt och fnissade lite för mig själv och tänkte att det är nog inte många som skulle visa nåt sånt här för sina barn i det fortfarande religiösa Grekland. Men det jag tänkte var ändå, det här är ett barnprogram, mina barn är fyra år, de förstår inte ens budskapet. De förstår inte budskapet för de har inte ens själva börjat fundera över det här att känna sig som en kille eller känna sig som en tjej. De har nyss upptäckt att vissa är pojkar och vissa är flickor typ. Så det kändes lite överkurs för dom. De såg den där tvillingflickan som en kille för hon såg ut som en kille. Inte mer med det. Så hela grejen blev nästan lite löjlig egentligen, för barnprogrammet hade ett budskap som barnen inte var redo för mentalt. Det här var så TYPISKT svenskt för mig, att man liksom på nåt desperat sätt försöker lära ut sina värderingar till varje pris, Väldigt konstlat. Man kan aldrig vänta på att ett barn frågar om sånt här utan det ska läras ut från första stund.

    Jag vill bara förtydliga att jag låter mina söner leka med precis vad de vill och de kommer få älska vem de vill. Men Sverige framstår nästintill som hysterisk när det kommer till dessa punkter och de tar alldeles för stor plats i läroplanen. Det finns människor som har en annan livssyn och det måste också få respekteras tycker jag. Alla borde känna att de kan vara bekväma med att skicka sitt barn till en svensk förskola. Det borde vara i första hand familjen som för över sina ideal på barnen tycker jag, inte en statlig eller kommunal verksamhet.

  • Arboga
    Användarenamnet skrev 2020-05-02 16:56:37 följande:
    Det är inte bara religiösa som är emot genuspedagogik. Innan den skrevs in i läroplanen var den starkt kritiserad av MÅNGA, och är det fortfarande.
    Antagligen var personen religös i o m att jag inte fick svar på frågan, det är ju så det är med religösa när de måste "försvara sig"..
Svar på tråden Slippa genuspedagogik i skolan