Pojkar och flickors lek, en social konstruktion?

@Klantsmurfen

Tjejer får träna på att ta för sig, killar får träna på att dela med sig och prata känslor men hur blir det med pojken som behöver träna på att ta för sig och med flickan som behöver lära sig att 'prata känslor'?

Det här är inte modern genuspedagogik som jag känner den. Själva grunden i genuspedagogik är att utgå från individen. Flato och Hulth som skrivt boken jag nämnde ger som exempel att man vid lekar/sporter i mindre grupper kan dela upp efter de som gillar hårda tag och de som vill ta det lugnare, tex. Just för att göra det tydligt att pojkar respektive flickor INTE är homogena grupper.

Det var länge sedan jag hörde om genuspedagogisk teori som säger att flickor respektive pojkar ska tränas i det ena eller andra. Men det finns säkert de som fortfarande ser det så. Jag tvivlar inte heller på att det finns pedagoger som vill väl men men har otur när de tänker, för att uttrycka mig snällt.

I bra genuspedagogik vill man inte förändra barnen, man vill låta dem utvecklas fritt utifrån den egna personligheten. Det kan vara småsaker som att inte kommentera kön -Hej Kevin! Sitter du här bland flickorna? (Underförstått: du gör något lite oväntat som därför kommenteras.) En genusmedveten pedagog säger inte så.

Vad gäller språkutveckling är det lite av en hönan och ägget-situation. Själv vet jaginte vad som gett vad. Men OM det är så att pojkar av genetiska skäl är senare i språkutvecklingen ser jag det snarare som ett skäl att prata mer med dem, inte mindre. Eller så utgår man från barnen som individer och ser till att prata ordrikt med alla barn, oavsett kön. Barn som är senare med talet har ju sällan problem att förstå. Hörde ett hoppfullt reportage om träning på svenska bland barn med svenska som andraspråk. Ett mer ordrikt tilltal höjde prestationerna i de flesta skolämnen. Nämner det eftersom forskare sett att pojkar generellt tilltalas med färre ord än flickor.

Mina barn visade själv intresse för antingen bilar och fordon och den andra för dockor tidigt.Det var självalt.

Det underlättar om man ser bilen som ett rörligt föremål. Finns en förklaring långt ner i artikeln

www.todaysparent.com/family/parenting/i-thought-it-was-a-cliche-that-boys-like-cars-and-then-i-had-my-son/amp/

Det underlättar om man ser bilen som ett rörligt föremål. Finns en förklaring långt ner i artikeln

www.todaysparent.com/family/parenting/i-thought-it-was-a-cliche-that-boys-like-cars-and-then-i-had-my-son/amp/

Behandlade du dina barn olika när de var spädbarn p.g.a deras kön?

" Men OM det är så att pojkar av genetiska skäl är senare i språkutvecklingen ser jag det snarare som ett skäl att prata mer med dem, inte mindre. "

Men man måste ju anpassa det efter deras utveckling.

"  Det kan vara småsaker som att inte kommentera kön -Hej Kevin! Sitter du här bland flickorna? (Underförstått: du gör något lite oväntat som därför kommenteras.) En genusmedveten pedagog säger inte så. "

Jag ser det mer som ett potentiellt problem, barn, speciellt de små har inte lagt in någon värdering i kön, de har knapp lärt sig det fysiska könet, de kan kalla en kvinna för mamma och sin syster för han, det är genuspedagogen som lägger in en värdering i det och därför vill undvika att kommentera kön.

Det verkar komma ifrån postmodernismens socialkonstruvism där man skapar sin verklighet med b.la ord så man/kvinna blir socialt konstruerade kategorier, typ. Det fysiska könet blev ett spektrum och så har vi det socialt konstruerade genus men mamma/pappa är inte sociala konstruktioner. Leksakspreferenser är delvis medfött men enligt genusvetare är det socialt konstruerat.

Hur man kommenterar kön spelar roll men inte själva orden i sig.

Nu kan jag ju inte uttala mig om en bok jag inte har läst men artikeln jag länkade är från 2019, själva grunden i genuspedagogik är genusvetenskap man säger att man utgår från individen men det är inte så det är i praktiken och det är inne med intersektionalitet men det används inte på det sätt det var tänkt, sammanfattning: quillette.com/2020/01/14/reflections-on-intersectionality/