Angående covidvaccin och alla oändliga diskussioner och åsikter. Kort och gott, har du vaccinerats, vill du eller vågar du inte? Berätta gärna varför om du inte tänker vaccinera dig.

Då får du vara glad att du lever i Sverige, i många andra länder har det varit belagt med böter att bryta mot reglerna. I många länder har man tvingats ha munskydd, överallt utom i hemmet.
OCh du kunde inte uppoffra dig för det lilla som Sverige bad om?

Ja, på torsdag kan vi som tagit vårt ansvar kvittera ut våra covidbevis, i september ska jag sola två veckor vid Medelhavet.

Faktum är ju att Sverige inte haft några pandemilagar innan. Vi ska kanske vara glada för det liksom att vi ska vara glada för att det här är en rätt skonsam pandemi trots allt.

Jag är rätt övertygad om att pandemilagarna kommer att permanentas och skärpas betydligt när detta är över för att vi ska komma mer i linje med övriga världens pandemilagar.

För vi kommer att få fler pandemier och det kommer någon gång  att vara fruktansvärt dödligt. Då kan man inte ha den situation som vi haft i Sverige, ha en fruktansvärt massa egoistiska samvets- och ansvarslösa individualister som kommer att vara de som driver smittan.

Det här ser jag bara som en generalrepetition till något som komma skall.

De är gamla nog att själva bestämma vem och om de vill umgås. Är man så gammal vill man inte tillbringa tiden inlåst, då vill man umgås med de nära och hellre ev få ett lite kortare liv.
Jag tycker de som vägrar umgås med sina gamla även om de gamla vill är både korkade och omdömeslösa.

Jaha, intresseklubben antecknar...

Zombieapokalypsen då eller....

Då är det ju tur att jag inte bor i hysterikaland.

Sars, Mers, Ebola.
Är något de flesta normalbegåvade har hört talas om.

Men du är rädd för zombies?
Inte konstigt att du tror att livet är som i en serietidning.

Oavsett ditt förvirrade orerande så är det omdömeslöst av dig att leva precis som vanligt under pandemin.

Det är tack vare sådana som dig som vi tvingas ha restriktioner och stifta lagar.

Jag har umgåtts med min mamma, men på behörigt avstånd. Både hon och jag vill att hon ska få fortsätta leva, hon är snart 90 år och ganska skör.

Dock har hon bara sett barnbarn och barnbarnsbarn från altanen när de stått på gräset utanför.

Alltså har inte inte varit utan oss, men nu kan vi umgås igen "på riktigt".