Dottern vantrivs i bonusfamiljen

Bumpar tråden då problemet kvarstår, och blir allt sämre. Familjeterapi är planerat, och en från oss vuxna mycket ovillig isärflytt står som back-up plan. Fler tips och tankar?

Om det inte är aktuellt att bo hos mamman kanske en anledning ligger där? Att dottern saknar sin mamma, känner sig sviken och att det tar sig uttryck i ovilja mot bonussyskonen (som ju har en mamma) och bonusmamman (som är så snäll mot sina barn, varför är inte min egen mamma snäll mot mig?)

Orättvist mot bonussyskon och -mamma såklart, men behöver ju inte ens vara något dottern är medveten om. OM det nu är så.

Har dottern alls kunnat sätta ord på varför hon känner som hon gör?

Om ni har råd kanske du och dottern kan resa bort ibland bara ni två när det är bonussyskonhelg. Så får hon både andrum och dig för sig själv. 

 

TS och nya partnern kan inte heller styra allt. 
Med tiden är de också tvungna att acceptera detta.
Dottern är myndig om max 2 år och de kan slippa henne resten av livet om de försöker bara tvinga henne istället av att hitta lösningar som fungerar för alla. 

Kan du specificera vad det är som gör att dottern inte trivs? Går dessa saker göra något åt?

Ett tips är att bygga ett attefallshus på tomten (om ni bor i hus såklart) där dottern kan bo.

Din dotter är snart myndig och kan göra vad hon vill. Det hade varit en annan sak om hon var säg... 10.
Jag hade inte flyttat isär för hennes skull. Som din sambo hade jag dessutom sett det som ett gigantiskt svek, hade inte flyttat ihop igen när drottningen självmant lämnat och flyttat ut.

Hur länge har ni bott ihop, "några år" står det i ts och nu har det gått ett halvår till?
Låt inte denna dotter förstöra ditt förhållande, som sagt... det hade varit tack och hej om jag varit din sambo som mer eller mindre kastades ut pga en trulig jäntunge.

Bygga ett eget hus till en sur unge på 17 år för att det inte passar att bo i hemmet? Vänta ut tiden istället, hon är snart mydig och får ta sina egna beslut.

 Det är omöjligt att ge råd utan att veta vad problemet bottnar i. Varför ogillar din dotter din sambo och bonusbarnen? 

Jag tycker familjeterapi verkar vettigt. Hoppas att dottern kan släppa det hela och lägga fokus på annat. Vissa saker får man acceptera och lära sig att leva med. 
Du kommer ju alltid finnas där och hon är troligtvis den viktigaste personen i ditt liv, men du är vuxen och bör kunna ta bra beslut för ditt liv och hur du vill leva det.
Annars är väl alternativet att flytta någonstans där dottern kan få mer space. T ex radhus/villa där dottern får ett eget våningsplan. 

 

Alla ser inte sina barn någon obetydlig person man vill slippa samma dag de blir myndiga.
Det skulle inte vara något större förlust heller om du var TS sambo och det hade varit tack och hej? ;) 

Då flesta vill inte ha någon som kallar ens barn för ? drottningen? och ? trulig jämtunge? och vill att de försvinner på sin 18 årsdag. 

TS verkar inte vilja slippa sin dotter samma dag hon blir myndig heller ,  så dina råd är knappast användbara.

 

Jag skrev till ts så du behöver inte bekymra dig.

Jag vet dessutom att de flesta (inklusive jag själv) inte vill att ungarna pyser på sin 18-års dag. Men, då kan hon slippa "bonusfamiljen" (som sör övrigt inte verkar vara speciellt fördelaktig med tanke på själva meningen med ordet bonus).

En unge som tjurar när hon har allt ser jag som en "drottning" eller egentligen som en självutnämnd prinsessa. Ja.
Och en trulig jäntunge är hon ju, det är liksom ingen att diskutera.

Så, hej med dig. Lämna mina ord dit de är ämnade tack.