Kär i min arbetskamrat

Det låter rimligt. Jag antar att du har angett en del felaktiga detaljer också. Detaljerna skriver man mer för att förvirra än för att berättelsen kräver det . I alla fall på forum.

Men åter till det väsentliga. Bra att du roar dig lite, det är du värd.

Dagar som ikväll så gör det fruktansvärt ont inombords av att inte kunna säga rakt ut hur man känner, inte få leva ut det. Jag vill ta hans hand, säga vad jag känner, jag vill kramas och mer och kunna vara glad och känna in hans doft och hudkontakt.

Jag satt med honom själv och ville få ut det, men fi en sån rädsla att jag skulle förlora vår vänskap och att jag skulle göra hans dagar obekväma. Kändes som hjärtat skulle bulta ur kroppen. Sen tog tiden slut och han gick iväg.

Det låter rimligt. Jag antar att du har angett en del felaktiga detaljer också. Detaljerna skriver man mer för att förvirra än för att berättelsen kräver det . I alla fall på forum.

Men åter till det väsentliga. Bra att du roar dig lite, det är du värd.

Dagar som ikväll så gör det fruktansvärt ont inombords av att inte kunna säga rakt ut hur man känner, inte få leva ut det. Jag vill ta hans hand, säga vad jag känner, jag vill kramas och mer och kunna vara glad och känna in hans doft och hudkontakt.

Jag satt med honom själv och ville få ut det, men fi en sån rädsla att jag skulle förlora vår vänskap och att jag skulle göra hans dagar obekväma. Kändes som hjärtat skulle bulta ur kroppen. Sen tog tiden slut och han gick iväg.

Förstår hur du känner, ibland tror jag det kan vara värt att riskera vänskapen för att få tala om hur man känner och ge sig själv chansen.

Utan att ha vetenskapliga belägg så tror jag att en väldigt stor andel av de som håller ihop mer än 15 år gör det främst av gammal vana och inte för att kärleken är så stor. Tror också att det stämmer att en ny kärlek kanske blir likadan inom 10-15 år. Jag tror fullt och fast på att det kan vara värt att ha flera 10-års kärlekar och att det ger större livslycka än att härda ut sista 30-40 åren med nån som det känns ok med.

Tycker du ger det en chans!

För min del så har det känts mycket bättre i veckan, jag är fokuserad på mina nätdejter och är förväntansfull där. Denna vecka är barnvecka för samtliga så vi har bara messat/samtalat. Förhoppningarna på nästa vecka är stor. Känner mig väldigt glad och positiv. 

Givetvis så har jag inte släppt min kollega helt, hon är fortfarande underbar men jag har absolut lyckats flytta fokus från henne. Börjar tänka mer på dom andra tjejerna vilket är en bra känsla. Känns mer realistiskt,

Hej! Jag tror att man ganska snart upptäcker att man inte passar för varandra, har man redan hållit ihop 1år. har man lärt sig att känna varandra,de första veckorna som tog en med storm (då man borde vara sjukskriven) är över och vardagen har kommit med arbetet och gemensamma sysslor hemma har blivit något annat- klarar man av detta övervinner man det mesta i livet med ups and downs - tidigare har det varit mer fas där man försöker anpassa sig till varandra

Det är just idén att övervinna saker jag inte gillar. Hur många dåliga år är det värt att övervinna? 

Det är just idén att övervinna saker jag inte gillar. Hur många dåliga år är det värt att övervinna? 

Nu när du redan nämnt för din man att du vill skiljas så tycker jag du löper linan ut. Du vill uppenbarligen skilja dig. Hans känslor är inte mer värda än dina, vet precis hur jobbigt du har det. Kan nästan lova att det känns bättre bara timmar eller åtminstone dagar efter ett slutgiltigt beslut. Det tuffa är att säga det och stå fast vid det, efter det känns det bara lättare.

Vad starkt att du försökte förklara för din kollega att du skulle sakna honom, ge det en rejäl chans till.

Min kollega hjälper mig inte att fokusera om, idag hämtade hon kaffe på lunchen. Våra händer nuddade varandras rejält när jag fick koppen. Hjärtat slår ett extra slag direkt.