BF JUNI 2023

Jag är 40 år och har försökt med detta tredje barn i drygt två år nu?. Jag ville egentligen försöka tidigare men min man var inte redo. Hade absolut inte tänkt vara gravid och 40 år men nu är det som det är. Men är det absolut sista försöket nu. Är rädd för reaktionerna om att jag är gammal och att det blir långt mellan barnen. Men mina föräldrar tycker även jag försökt nog och att jag borde vara nöjd med de två barn jag har?

Jag är 29 och trodde egentligen att jag var klar efter mina två jag redan har, men så separerade jag från min tidigare man och träffade ny. Han har inga barn själv sen tidigare och sakta men säkert växte en bebislängtan fram. Känner mig dock lite orolig över att det blir en åldersskillnad då syskonen är födda -11 och -14 😬

Känner också oro över att dela med mig till min familj och främst min mamma då hon uttryckt flertalet gånger hur hon tycker att jag är "klar". Spelar ingen som helst roll egentligen att det är min kropp, mitt val och mitt liv. 
Vet inte riktigt hur jag ska berätta 🙈

Jag är 36, fick förata barnet vid 33. Har alltid drömt om minst 3 barn men det har vi kanske börjat för sent för att hinna med med tanke på att mina graviditeter alltid kommer innebära högrisk och livet på paus. Min sambo är 7 år yngre så jag fick vänta in honom många år, han var bara 22 när vi träffades.. 

är dock otroligt tacksam för min fertilitet. Har 3 aborter i bagaget. Och dom 6 önskade plus jag fått har alla kommit efter högst 2 försök varje gång, även nu detta året. så jag är oändligt tacksam att jag iallafalll fortfarande har väldigt lätt att bli gravid, mitt i allt annat som är jävligt. 

Jag har också mensvärk? ont i ryggen men mår annars oförskämt bra än så länge? det gjorde jag förra graviditeten också...
Vilket då gör det extra overklig? därför blir det ungefär 1 gravtest om dagen för att verkligen förstå 😅😅

Mina första tre är födda 11, 12 och 15. Sen gick jag och pappan isär. Träffade en ny och han hade inga barn så nu blir det ett 😅 men sen är jag klar med barn. :) 

blir spännande med ålderskillnaden. Är dock lite orolig hur syskonen kommer reagera 

Jag är 33 och det här blir andra barnet, första för min sambo. Har en son född 13 så det blir åldersskillnad här också. Beroende på hur graviditeten och spädbarnstiden går så är jag ganska inställd på att det bara blir ett barn för oss. Hade ett utomkvedshavandeskap tidigare i år och början av den här graviditeten har varit väldigt jobbig, tyckte även att det var väldigt påfrestande psykiskt att försöka varje månad, även om det inte tog så lång tid. 

Jag är 32 (snart 33) år. Fick min första förra året September 2021 och har väll alltid drömt om stor familj med liten ålderskillnad. Dock var jag inte redo tidigare så vi får se on de blir en storfamilj eller inte :D men 2 barn är ju mysigt det också. :) (otroligt tacksam för mitt första <3)

Hej, 

Grattis till alla! 

Testade positivt 4 oktober. Det är min andra graviditet på väldigt kort tid. Första graviditet var utomkvedshavandeskap och jag opererades 27/8. Blev informerad om att vi skulle kunna testa igen efter första mensen, men blev gravid utan någon mens i mellan. Helt sjukt, det känns som att jag är fortfarande i chock. Vet inte exakt datum för BF, men vi var på ultraljud igår och såg ett litet HJÄRTA slå! Kan vara mellan vecka 5-7. 

5+1 idag och ömheten i bröstvårtorna har avtagit liiite och likaså molvärken. Istället har jag något som mer börjar likna illamående på morgonen, och hög puls igen vilket gör att jag får svårt att sova.

nästa torsdag har jag inskrivning, och måndag 31/10 ska jag på vul. Tiden sniglar verkligen fram och jag förstår inte hur jag ska stå ut tills dess.

jag har iallfall passerat mina första två milstolpar, först att passera dagen då jag började blöda efter kemisk graviditet/tidigt missfall i aug vilket var äl+18. Och därefter att se att testerna ökar som dom ska fram till äl+21. nästa milstolpe är imorgon, för 5+2 har jag också haft ett tidigt missfall.